Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Björnvaktaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björnvaktaren—Blancs et bleus
197
Björnvaktaren, astr., se Bootes.
Björt, Bjärt, nord. myt., en av Fröjas diser.
B:ko, förk. för banko (se d. o.).
B kvadra’t 1. B kvadratum, tonk., i det
gregorianska tonsystemet namn på tonen h.
B. L., förk. för eng. Bachelor of laws (se
Bachelor) och lat. Bene’vole le’ctor,
Benägne läsare!
B/B (eng. Bill of lading), dokument, växel.
Black and tans, eng. (1. bläck än tänns),
"svarta och bruna", polistrupper på
Irland. — Black and tan setter. Black and
tan terrier, två svarta och bruna
hundraser.
Bla’ckband, koljärnsten, blandning av lerig
järnspat med kol, bildar flötsar i en del
stenkolsfält och användes som järnmalm.
Black boys gum, eng. (1. bläck-bojs-gum), ett
slags harts av Xanthorrhæa (se d. o.).
Blackfeet, eng. (1. -fi’t), eg svartfötter, namn
på en indianstam i territoriet Dakota.
Black fibre (L bläck fibr), se Caryota.
Blackfish oil {1. bläck-fisj-åjl), se Dolfin oil.
Blackfriars, eng. (1. bläck-frä’jörs),
svartbröder, det engelska namnet på
domini-kanerna.
Black-oak, ejig. (1. bläck-åk), svartek.
Black rot, eng. (1. bläck rått), "svartröta",
en av vinrankans farligaste sjukdomar,
förorsakad av en parasitvamp.
Black-rosewood, eng. (1. bläck-råsoo’dd),
ja-karandaträ.
Blackwood, eng. (1. bläck-oo’dd), ebenholts
från Madagaskar av släktet Dalbergia.
Bladbaggar, zooL, se Chrysomelidæ.
Bladfotingar, zooL, se Phyllopoda.
Bladgult, kem., ett klorofyllet åtföljande gult
växtfärgämne, Xantofyll; ett i höstgula
blad förekommande färgämne.
Bladhorningar, zooL, se Lamellicornia.
Bladkol {ty. Blätterkohle), geol., en
tunn-skiffrig art brunkol.
Bladkål, hot., se Brassica.
Bladlöss, zooL, se Aphidæ.
Bladmosai’k, bot, den anordning av bladen
på ett skott, som gör att de alla bli lika
belysta av solen.
Bladmossor, bot., Musci, en av de två
grupper vari mossorna indelas.
Bladnäsor, zooL, Phyllostomatidæ.
Bladrött, kem., ett färgämne, som
förekommer i höströda blad, Erytrofyll.
Bladsuckule’nter (av lat. su’ccus, saft), bot.,
xerofytiska växter med köttiga blad.
Kallas även Kylofy’ller.
Bladtång, bot., se Laminaria.
Bladvass, bot., se Phragmites. Jfr Säv.
Bladzeoli’t, Stilbi’t 1. Heulandi’t, miner., ett
slags pärlemorglänsande zeolit (se d. o.).
Blæksprutten, da., "bläckfisken", dansk
julskämttidning, utkommen sedan 1889,
modell till den svenska "Lutfisken".
Blafard, fr. (1. blafa^r) = Albinos (se d. o.).
Blagarn, blånor. — Blagarnslärft,
tvåskäf-tad linnevävnad av handspunnet blångarn.
Blagarnsrocka, zooL, en art haj fisk, Ra ja
Wntea,
Blague, fr. (1. blagg), skryt, skrävel. —
Blagueur (1. -gö’r), Blagö’r skrävlare,
storpratare.
Blaise, se Blasius.
Blakes tuggare (1. blä’iks -), ett slags
krossverk.
Blakumannaland, se Blokur/iannaland.
Blamage {1. -ma’sj, tyskt låneord av fr.
blàme, se nedan), fläck, klander.
Blàme, fr. {1. blam), tadel, klander; dåligt
rykte. — Blama’bel, klandervärd. —
Bla-me’ra, förtala, klandra. — Blamera sig,
utsätta sig för klander.
Blanc, fr. (1. blang), vit, "vitt" (färgstoff);
ett franskt silvermynt från 1300-t. till
1700-t.; vita varor.
Bla’nca 1. Bia’nca, ital., och Blanche, fr. (1.
blansj), kvinnonamn, vit.
Blancards piller (1. -ka’rs -), farm.,
järnpiller.
Blanc-bec, fr. {1. blangbä’ck), eg. vitnäbb;
ung, oerfaren person, "valp".
Blanc d’argent, fr. {1. blang darsja’ng),
kallas i handeln det vackraste blanc de plomb
(se här nedan). — B. de baleine {1. - dö
balä’n), valrav. — B. de fard 1. B. fran^ais
{1. - far, - frangsä’), vitt sminkpulver av
ättika, talkpulver och valrav. — B. de
Meudong (1. - mödå^ng), slammad krita
(till målarfärg). — B. de neige il. - näsj),
"snövitt", zinkvitt. — B. de perle {1.
-pärl), pärlvitt, pärlsmink, består av
ba-sisk vismutklorid. — B. de plomb (Z.
- plång), blyvitt. — Blanc-d’Espagne
{1. - despa’nj), ett vitt smink, bestående
av basisk vismutklorid 1. -nitrat. —• B. de
Troyes {1. - tråa’j) 1. B. d’Orléans (1.
-dårlea’ng), slammad krita (till
målarfärg). — B. fixe (Z. - fix), permanentvitt,
vit målarfärg, som består av fällt
barium-sulfat.
Bla’nceflor, se Flores och Blanzeflor.
Blanche, fr. (1. blangsj), tonk., halvnot; ett
biljardspel; kvinnonamn, se Blanca.
Blanche’ra (se Blanchissör), göra vit; bleka;
tvätta; förvälla.
Blanchet (1. blangsje’), ett slags filtrerfilt.
Blanchette (1. blangsjä^tt), ett vitt franskt
vin från La Rochelle.
Blanchissö’r, Blanchissös (av fr. blanchir,
tvätta), tvättare, tvätterska. —
Blan-chissage, fr. {1. -asj), tvätt.
Blancmanger, fr. (h blangmangsje’), en
efterrätt av gelatin, grädde, socker och
vanilj.
Bla’nco, se Blanko.
Bla’ncos, sp., de vita, kallades under första
årtiondena av 1800-t. absolutismens
anhängare i Spanien. Jfr Negros.
Blancs et bleus, fr. (1. blang e blö), "vita och
blå", partinamn under franska
revolutionen, emedan rojalisterna i Vendée buro
vit fana och de republikanska soldaterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
