Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - B moll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B moll—Bock
203
B moll, tonk, den molltonart, som har b till
grundton.
B. M. V., förk. för Bea’ta Mari’a YHrgo, lat.,
Heliga Jungfrun Maria.
B’nai berith, eng, {L bna’i be’rrit),
beteckning för Independent order of B. B.y
"förbundsbröderna", utbrett amerikanskt
förbund för "välgörenhet, broderskärlek och
endräkt".
Bo {fornsv. bol, gård, bostad), jur.,
förmögenhet, tillhörig en person 1. ett antal
personer i ekonomisk gemenskap (konkursbo,
dödsbo etc.); i Västergötland gammalt
namn på kungsgård.
Bo’a, ormlik pälskrage, tillhörande
damtoaletten. — Fjäderboa, krage av samma form
som en pälsboa men av fågelfjädrar,
Bo’a, zool.y kungsormar, ett släkte av de
giftlösa ormarna, fam. Boidæ. — B.
constrfc-tor, den största av boaormarna, lever i
Sydamerika.
Boaba’b, se Baobab,
Boabdi’1, den siste moriske konungen i
Granada. Den plats, från vilken han sista
gången skådade sitt förlorade rike, heter
ännu "Morens sista suck".
Boadice’a, det latinska namnet på en
hjältemodig keltisk drottning, ledarinna av sitt
folks sista frihetsstrid mot romarna 62
e. Kr.
Boal, ett Madeira-vin.
Boaorm, zooL, se Boa.
Board, eng. (1. bård), eg. bord; kollegium,
utskott, nämnd. — B. of admira’lty (1.
-åv-ti), amiralitetskollegium. — B. of
agri-culture (1. - aggrikö’ltjör),
jordbruksdepartementet. — B. of conciliation and
arbitration (Z. - konsilje’sjön änd
arbi-tre’sjön), förlikningsnämnd i
strejkfrågor. — B. of control (1. - kå’ntrål),
Englands hospitalsstyrelse. — B. of. customs
{1. - kö’stöms), tullstyrelse. — B. of
edu-cation (1. - edjokä’sjön), ämbetsverk för
uppsikt över undervisningen. — B. of
guardians (1. - ga’rdjöns),
fattigvårdskommitté. — B. of health (1. - hällts),
sundhetskollegium. — B. of trade (1. - träd),
kommerskollegium. — B. of works and
buildings (1. - oö’ks än bildings), handhar
vården av lustslott, parker och offentliga
byggnader. — To board, belägga med
bräder; leva i ett hus och betala för bostad
och föda. — Boarder, person, som mot
betalning har bostad och föda i en annans
familj. — Boardare, svensk-amerikanskt
uttryck för Boarder.
Boarding-house {1. bå’rdinghaus), härbärge
för resande, sjöfolk o. s. v. —
Boarding-school (Z. -skol), en skola, där lärjungarna
bo och spisa tillsammans med läraren,
helpension.
Boards, eng. (1. båds), bräder. — Rough
boards (Z. röff -), ohyvlade bräder. —
Planad boards (Z. ple’jned -), hyvlade
bräder. — Wane bpards (Z, oe’jn -), vankan-
tade bräder. — Waste boards (Z. oe’jst -),
utskottsbräder.
Boas, se Jakin.
Boase’ra {fr. boiser, av bois, trä), förse med
höga paneler (brädfoder). — Boaseri’,
Boase’ring, panel, brädfodring.
Bo’as reaktio’n, med., reaktion på fri
saltsyra och mjölksyra i magsaft.
Boatswain, eng. (Z. bå’tsoän), "båtsman";
underofficer av högsta graden inom
engelska flottan.
Boa Upas, se Bohon Upas.
Bob (Z. båbb) 1. Bobby (Z. bå’bbi), eng., förk.
för Robert. — Bobby, pl. Bobbies (Z.
bå’b-bis), gängse benämning på Londons
poliser (efter Robert Peel).
Bob, eng. (Z. båbb), förk. för Bobsleigh.
Bo’baken, zool, en art murmeldjur.
Bobbat hår (av eng. bob, stubba), kortklippt
hår, numera särskilt om damhår.
Bobbies, se Bob.
Bo’bbinet, eng., engelsk tylliknande vävnad.
Bobby, se Bob.
Bobfn (fr. bobine), ett redskap, varpå man
spolar garn; spole.
Bobisatio’n, tonk., benämning på en
variation av solmisationen. Se Solfeggier.
Boblink (Z. båbb-), zool., Dolichonyx.
Bobæufpulver, Designollespulver,
Fontaine-pulver (Z. båbö’ff-, däsinjå’ll-, fångtä^n-),
ett slags sprängmedel, bestående av
pikrin-syrade salter.
Bobsleigh, eng. (1. båbbslä’j), ett slags
sportkälke (sammansatt av två kälkar).
Bob White (Z. båbb o’ajt), "Vita Robert",
zool., se Colinus.
Bocage, fr. (1. båka’sj), lund, lustpark.
Bocane fr. (Z. båka’n), en på 1600-t. bruklig
dans.
Bocca, ital., pl. Bocche (Z. bå’cka, båcke), eg.
mun; mynning, flodmynning; bergpass;
havsvik. — Con 1. A. bocca chiu’sa (Z. - ki-),
tonk., med sluten mun, brummande (utan
ord), användes i manskvartettsång. —
Bocca de’lla verita’, "sanningens mun", en
antik kolossalmask, nu i kyrkan S:ta
Maria in Cosmedin i Rom. — Bocca di leo’ne,
ital., lejongap; fordom i Venedig
brevlådor med öppning i form av lejongap, i
vilka hemliga angivelser inkastades.
Boccaccio (Z. båkka’tjå), tonk., operett av
Suppé.
Bocca’le, ital., "krus", mått för vätskor i
Italien, motsvarande 0,79—1,83 1.
Boccia, ital. (Z. bå’ttja>, eg. kula, boll; ett
omtyckt italienskt bollspel.
Bocco’nia, bot., växtsläkte av fam.
Papa-vera’ceæ. Flera arter odlas som
prydnadsväxter. — B. corda’ta, från Kina, har
talrika vita blommor på ett busklikt örtstånd.
Bocedisation, se Solmisation.
Boche (Z. båsj), föraktlig benämning på
tyskar och allt tyskt, vilken i
ententelän-derna blev vanlig under världskriget.
Bock, ty., i Frankrike benämning på en sej del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
