- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
205

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bogos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bogos—Bok

205

Bogos, hamitiskt herdefolk, bosatt n. om
Abessinien.

Bogs, eng., mossar, sumptrakter, moras,
särskilt i Skottland; öknamn på irländare.

Bogse’ra, holL, sjöv., fortskaffa ett fartyg 1.
en flotte med ett annat fartyg. —
Bogse’r-båt, ångbåt, avsedd för bogsering. —
Bog-se’rlina, lina varmed ett fartyg bogseras.

Bogspröt {holL hægspriet), sjöv., ett från
fören av ett fartyg utskjutande rundhult
av trä 1. järn, vilket tjänar till att föra
stagsegel på och att, medelst vid den fästa
stag, stötta förresningen. —
Bogspröts-spelhuvud, den träskiva i bogsprötets
spets, som förenar detta med
klyvarbom-men. — Bog-åra, främsta åran i en båt.

Bogus, eng. (1. bå’gös), ’’falsk’’, "oäkta"; ett
slags amerikansk rusdryck av rom och
sirap.

Bogwood, eng. (1. båggoo’d), fossilt trä av
ek, som förekommer i Irlands torvmossar
(bogs) och användes till bijouteri varor.

Bohe’m, se följ. ord.

Bohéme, fr. (1. båäm), Böhmen; även för
oregelbundet levnadssätt och sorglöshet
kända artist- och litteratörkretsar. Den
senare betydelsen fick ordet genom
romanen ’’Scène de la vie de Bohème’^ av
Mur-ger, som givit stoff till operan Bohème av
Puccini. — Bohémiens, fr. (L båemiä’ng),
eg. böhmare, zigenare; benämning på
artister 1. litteratörer, som kommit på
avvägar och leva av tillfällig förtjänst.

Bohe’mia, latinska namnet på Böhmen. —
Bohe’micum, böhmisk.

Bohma-nötter, Natalgalläpplen, bot.,
Fruetus pycnocomæ, från Natal, nyttjas till
garvning.

Bohnenbergers elektroskop (1. bå’-), fys.,
ett mycket känsligt elektroskop, varmed
man prövar om en kropp är elektrisk.

Bohon Upas 1. Boa Upas, bot., javanesiskt
pilgift av mjölksaften från Antiaris
toxi-ca’ria (av gr. toxiko’n, gift),
upas-gift-trädet, en till fam. Artocarpeæ hörande
växt, fruktad för sina giftiga
utdunst-ningar. Jfr Antiariyi och Upas.

Bohord {gammalty. buhurd), ett slags
tor-nérspel, varvid anfall gjordes mot en
låtsad fästning. Jfr Dust och Tornej.

Bohusknopp, bot., se Sedum.

Bohuslind, bot, se Tilia.

Bo’idæ, zooL, se Boa.

Boihe’mum 1. Bojohe’mum, lat., de keltiska
bojernas land, nuv. Böhmen.

Boila’der, män tillhörande den högre adeln i
Valakiet.

Boina, sp., basisk barett; igenkänningstecken
för karlisterna.

Bois, fr. (1. båa’), träd, trä, ved; skog.

Bois à bracelets, fr. (1. båa’ a braslä’), se
Theophrastaceæ.

Boisalt, benämning på det råa havssaltet. Jfr
Bay-salt.

Bois-brulés, fr. (1. båa’-bryle’), eg. brända
träd; barn av kanadensiska fransmän och
indiankvinnor i Brittiska Nordamerika.
Kallas av engelsmännen half-breeds,
halvblod.

Bois de Boulogne, fr. (1. båa’ dö bolå^nj),
Boulogneskogen, en skogspromenad i
Paris. — Bois-de-Vincennes (1. -vängse’n),
Vincennesskogen.

Bois de guitare, fr. (1. båa’ dö gita’rr), den
till musikaliska instrument nyttjade veden
av Cithare’xylon quadrangula’re (fam.
Verbenaceæ) i Västindien. — Bois durci,
fr. (1. - dyrci’), eg. härdat trä; ett slags
trämassa av sågspån, asfalt och ett
kemiskt bindämne (oxblod), som, gjuten i
formar, tävlar med det hårdaste trä. —
Bois satiné, Fero’liaträ, Atlasträ, veden av
ett till fam. Rosaceaæ hörande träd i
Guyana och på Guadeloupe.

Boise’ra och Boise’ring, se Boasera.

Boisseau, fr. (1. båaså’), franskt sädesmått
= 12j5 1. Numera beteckning för decaliter
(10 L).

Boite, fr. (1. båa’t), se Boett. — Boite à
sa-vonette (1. - savånett), se Feuillea.

Boitout, fr. (1. båato’, av bois tout, drick allt),
tumlare, ett slags bägare utan fot, som ej
kan stå för sig själv.

Boj, Boy {fr. boie), Bay {1. bä’), Bayette {1.
bäe’tt), Bagette (Z. -ge’tt), ett slags grövre
ylletyg.

Boj, holL, sjöv., målade, vanligen koniska 1.
halvsfäriska sjömärken av trä 1.
järnplåtar, som utläggas vid grund till
varningstecken för seglare 1. i hamnar till
fartygens förtöjning.

Bojan, klotformiga porslins- 1.
stengodskrukor, som urspr. kommo från Kina med
syltad ingefära, konfekt m. m. Framställas
numera även i Europa.

Boja’r (av slav. boj, strid), urspr. krigare;
ädling; medlem av högsta adelsklassen i
Ryssland o. a. slaviska länder.

Boja’ria, lat., fordom namn på Bayern

Bo’jer {lat. boii), keltiskt fornfolk.

Bo’jert, sjöv., mindre, flatbottnade fartyg,
som förr begagnades i Holland och
Flandern. Även fartyg i svenska flottan på
1500- och 1600-t. Kallades även Bojort
(Boghjort).

Bojkott, systematisk förföljelse av en
misshaglig person (huvudsakligen en
affärsman, fabrikant o. d.) genom att ej köpa
hans varor, ej arbeta hos honom o. s. v. —
Bojkotta, utöva Bojkott.

Bojobi’n, se Xiphosoma.

Bojohe’mum, se Boihemum.

Boj ort, se Bojert.

Bojova’rer = Bajuvarier (se d. o.).

Bok, bot., det bl. a. i s. Sverige växande
trädet Fa’gus silva’tica (fam. Cupuliferæ).
— Bokkärnolja, olja ur bokollon. — Bok-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free