- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
206

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bok ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

Bok—Bomarea

ollon, den hårda, nötlika frukten av boken.
— Boktjära, som beredes genom
destilla-tion av bokträ, tjänar som råämne för
beredning av kreosot.

Bok, 25 ark skriv-1. tryckpapper (förr 24 ark
skrivpapper); 12 à 25 blad bladguld 1.
bladsilver.

Bokkärnolja, se Bok.

Bokning, bergsh. sönderslagning av större
malmstycken.

Boksar, ett Himalayafolk,

Bokskorpion 1. Klokrypare, zooL, se Chelifer.

Bokspinnaren, zooL, se Stauropus.

Bokstavshummer, zooL, dets. som
Kejsar-hummer.

Bokstavsrim = Alliteration.

Bokstavsträ, Tigerträ, Muskotträ, ett till
finare snickerier använt virke från
Sydamerika. Botaniskt ursprung osäkert.

Bokvete, hot., dets. som Bovete.

Bol, gammalsv., bostad; hemman, gård. —
Bolby, odalby., —• Bolfast, bofast.

Bola, sp., kula. Se Bolas.

Bola’ris, lat., bot., lerfärgad.

Bolas (pl. av sp. bola, kula), jaktredskap,
bestående av tvenne järnkulor, fästa vid
änden av en lång läderrem, vilken kastas
så, att kulorna omslingra det jagade
djurets bakben.

BoTaxgummi, se Azorella.

Bolby, se Bol.

Boldi’n, se Boldoblad.

Bo’ldo, Bo’ldoa, bot., se Monimiaceæ.

Boldoblad, farm., bladen av Pneumus boldus
(folia Boldo) från Chile, av fam.
Moni-mia’ceæ. De innehålla en flyktig olja,
al-kaloiden Boldi’n samt glykosiden
Boldo-gluci’n. Har använts i läkemedel mot
blåskatarr och dröppel.

Boldoglucfn, kem., se Boldoblad.

Bole, se Boll.

Boleli’t, paleont., förstenad svamp.

Bole’ro, sp., en med sång och kastanj etter
beledsagad spansk dans.

Bole’tus, bot., rörsopp, ett till pipsvamparna
hörande släkte. Många arter äro ätliga. —
B. bovfnus, kosvamp. — B. cyane’scens,
blåsopp. — B. edu’lis, läckra rörsoppen,
Karl-Johans-svamp. — B. e’legans,
guldgul rörsopp. — B. fe’lleus, gallsopp. —
B. granula’tus, grynig rörsopp. — B.
lu’-ridus, eldsopp. — B. lu’teus, mörkgul
rörsopp. — B. pipera’tus, skarp rörsopp. —
B. sa’tanas, vargsopp. — B. sca’ber, sträv
rörsopp. — B. variega’tus, sandsopp. —
B. versipe’llis, ättiksopp.

Bolfast, se Bol.

Boll, lat. (pl. av bolus), eg tärningskast;
runda 1. ovala bollar, en i
veterinärmedicin använd medikamentsform.

Boli’d (av lat. bo’lus, kula), astr., ett slags
stjärnfall, visande sig som en eldkula, som
vanligen försvinner med en knall.

Boli’n, sjöv., eg. boglina, tåg i de lodräta

kanterna på råsegel med vilka dessa hållas
styvt åt lovart under bidevindsegling.

Bolfvar, myntenheten i Venezuela = 1 franc.

Boll 1. Bole, engelskt sädesmått = 218 1.

Bollandfster, ett jesuitsällskap i Antwerpen,
uppkallat efter Johan v. Bolland (i
i 17:e årh.). Utgiver de katolska
helgonlegenderna, Acta sancto’rum.

Bollhus, fordom för bollspel inrättade
byggnader.

Bolltistel, bot., se Echinops.

Bollverk, dets. som bålverk.

Bolmväxter, bot., ett namn på fam.
Solana’-ceæ.

Bolmört, bot., Hyoscy’amus niger, av
solana-ce’ernas familj, har officinella blad, Fo’lia
hyoscy’ami, som innehålla den giftiga
al-kaloiden hyoscyamin. — Bolmörtsolja,
0’leum hyoscy’ami, beredes av
bolmörtsblad.

Bolmörtsvamp, bot., se Entoloma.

Bolo-affären, ryktbar förräderiaffär i
Frankrike under världskriget.

Bologner-flor (1. -ånjer-), krusflor.

Bolognerkrita, tät, förslammad krita.

Bologne’shundar, ett slags små lurviga och
långörade knähundar, uppkallade efter
staden Bologna.

Bologne’siska flaskor 1. Bologne’skolvar, fys.,
ett slags små glaskolvar, som med en knall
springa sönder, när en liten hård kropp
faller på dem 1. deras yta rispas. Kallas
även springkolvar 1. springflaskor.

Bologne’sisk lyssten, se Bononisk fosfor.

Bolome’ter (av gr. bole’, stråle, och me’tron,
mått), fys., instrument för uppmätning av
obetydliga temperaturförändringar.

Bolsjevik, eg. majoritetsmän, anhängare av
bolsjevismen (se följ. ord).

Bolsjevi’sm (av ry. bo’lsje, mer), rysk
revolutionär riktning, som fått sin praktiska
till-lämpning i den kommunistiska ryska
rådsrepubliken.

Boltings, eng., lösa vävnader, t. ex.
gasvävnader av grov kvalitet.

Bol-torn 1. Bol-turs, nord. myt., ’’olycksjätte",
fader till Bestla, som var mor till Oden,
Vili och Ve.

Bolu’s, miner., en vittringsprodukt av basalt.
Vit b. nyttjas till polering och borttagande
av fläckar, brun och röd b. till färgning av
pulver m. m.

Bolverk, nord. myt., "som vållar ont", det
namn, under vilket Oden skaffade sig
tillgång till Suttungs mjöd.

Boma, av en 1. flera rader pålar byggda
befästningar, som brukas i Centralafrika,
även av forskningsresande.

Bomans flickor, skämtsamt namn på spelkort
efter Bomans kortfabrik i Stockholm på
1850-t.

Boma’rea, bot., sydamerikanskt växtsläkte
av fam. Amaryllida’ceæ. Flera arter med
praktblommor odlas i växthus. De
stärkelserika rötterna ätas. — B. Salsi’lia,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free