- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
207

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bomb ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bomb—Bona officia

207

lämnar ett surrog-at för sarsaparill. Fröna
äro giftiga och användas i hemlandet för
att förgifta hundar.

Bomb, Vulkaniska bomber, geol., runda 1.
äggformiga lavastycken, utkastade ur
vulkaners kratrar.

Bomb, fr. (av gr. ho’mhos, ett dovt surrande
ljud), krigsk., en med brännbara ämnen
fylld järnkula, avsedd att spränga
(sprängbomb) 1. antända (brandbomb).
— Bombarde’ring 1. Bombardement (Z.
-ma’ng), genom beskjutning söka tvinga
en befästad plats att kapitulera. —
Bom-barde’ra, beskjuta en befästad plats.

Bo’mba, uppsyningsman över slavar i
Västindien.

Bo’mba, spenamn, tilldelat konung
Ferdinand II av Neapel, för det han föranlett
bombardemanget av Messina 1848.

Bombaca’ceæ, bot., en med Malva’ceæ
besläktad växtfamilj. Viktiga släkten äro
Adan-so’nia, Bo’mhax, Ce’iha, Dii’rio, MaWsia
och Ochro’ma.

Bo’mbaksull, se Kapok.

Bombana’ssatrådar 1. Bombona’xa, de i
remsor skurna, torkade och blekta bladen av
växten Carludovica palmata, av vilka
Panamahattar flätas.

Bomba’rd (fr. bombarde), äldre benämning
på kanon; ett förr brukligt blåsinstrument
av trä; en pedalstämma i äldre orglar.

Bombardema’ng, Bombardera, se Bomb.

Bombar de’r-galio’t, sjöv., galiot-tacklat
bombskepp.

Bombardon, fr. (1. bångbardå^ng), ett slags
bastuba, som förr användes, i synnerhet
vid krigsmusik.

Bombardo’ne, tonk., det största slaget av
bombard (se d. o.).

Bömbasin, fr. (1. -säng), 1. Bombasä’ng (av
gr. bo’mbyx, silkesmask), urspr. ett
italienskt tyg av bomull, silke och kamelhår;
numera ett ylletyg.

Bo’mbast (av gr. bo’mbos, ett dovt surrande
ljud), svulstigt, högtravande talesätt 1.
skrivsätt. —■ Bomba’stisk, svulstig,
högtravande.

Bombasä’ng, se Bombasin.

Bo’mbax, bot., ett växtsläkte tillhörande fam.
Bombaca’ceæ. — B. malaba’ricum i
Ostindien hava frön, omgivna av ett slags ull,
som användes till madrasser o. d. De
urholkade stammarna av det jättestora B.
ceiba i Västindien och Sydamerika
begagnas till kanoter. Av frön av andra arter
beredes ett slags choklad.

Bombayhampa {1. -bä-), se Sunn.

Bombay-macis, bot, en art muskot.

Bombay-stål, hårt stål i fyrkantdimensioner,
med tvärgående upphöjningar.
Exporteras till Östasien förpackat i lådor.

Bombay trä. Bombayolja, se Sandelträ.

Bombazet (L båmbasse’), dets. som
Bombasin (se d. o.).

Bombilla, sp. (1. -ilja) = Maté (se d. o.).

Bombkano’n, krigsk., kanon, med vilken man
kunde såväl kasta som skjuta bomber.

Bombkits, sjöv., bombskepp, liknande
bom-bardergallioten (se d. o.).

Bombo, nordamerikanskt brännvin av rom,
försatt med kryddor och socker.

Bombona’xa, se Bomb anas satrådar.

Bombskepp, se Mörsarefartyg.

Bo’mbus, med., susning för öronen.

Bo’mbus, zool., humla.

Bombycilla, zool., syn. Ampelis (se d. o.).

Bomby’cines, -a (av gr. bo’mbyx,
silkesfjä-ril), bot., silkes-.

Bombykome’ter (av gr. bo’mbyx, silkesmask,
och me’tron, mått), tabell för angivande av
finheten hos spånad.

Bo’mbyx, gr., silkesmask; tonk., ett
forngre-kiskt blåsinstrument.

Bommesi, ett slags ruggad Barchent (se
d. o.).

Bommessine (1. båmsi^n), dets. som
Bombasin (se d. o.).

Bomolja, ett slags sämre olivolja.

Bomschuit, holl. (1. båmsköjt), sjöv.,
flatbottnat, galeastacklat fartyg, som
användes inom holländska handelsflottan.

Bomull, se Gossypium.

Bomulls-batist, se under Batist.

Bomullsfröolja, fet olja, som erhålles genom
pressning av bomullsplantans frön. —
Bomullsfrökakor, foderkakor, beredda av
resterna av de pressade bomullsfröna.

Bomullsfärgämnen, se Bensidinfärgämnen.

Bomullskrut, Pyroxyli’n, Nitrocellulo’sa, den
starkt explosiva salpetersyreestern av
cellulosa.

Bomullsväxt, bot., se Gossypium.

Bon, fem. Bonne, fr. (1. bång, bånn), god;
gott, bra.

Bon, pl. Bons, fr. (1. bång), kassaanvisning.

— Bons du trésor (1. - dy treså’r),
skatt-kammaranvisningar.

Bo’na, lat., pl., ägodelar, förmögenhet. —
B. commu’nia, gemensam egendom. —
Commu’nio bonor’um,
egendomsgemensam-het. — B. dota’lia, hemgift. — B. feuda’lia,
förläning. — B. fi’de, på god tro; på ära
och tro. — B. immobflia, fast egendom. —
B. mobilia, lösegendom. — B. offfcia,
välvilliga tjänster, tjänstvilligt bemötande. —
B. o’pera, goda gärningar. — B. pu’blica,
allmän egendom. —• B. vaca’ntia, danaarv.

— Bono’rum ce’ssio, cession, den handling,
varigenom en gäldenär avträder sin
förmögenhet till sina borgenärer.

Bona {ty. bohnen), ingnida en träyta med
vax; polera.

Bo’na de’a, rom. myt., kyskhetens gudinna.

Bo’na fi’de, lat., se under Bona.

Bona’nza, sp., eg. vackert väder; uttryck
betecknande ett rikt fynd, urspr. vid
silvergruvorna i Nevada. — Bonanzaprins, en
genom rika fynd lyckliggjord gruvägare.

Bo’na offi’cia, B. pu’blica m. fl., se under
Bona.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free