- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
208

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bonaparte ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208

Bonaparte—Bon soir

Bonaparte (Z. bånapa’rt), franskt mansnamn
= Buonaparte (av ital. huono, god, lycklig,
och parte, del), den lyckligt lottade. Namn
på en gammal italiensk släkt och särskilt
på dess förnämste medlem, Napoleon I.

Bonaparti’ster, familjen Bonapartes
anhängare, ett politiskt parti i Frankrike
med mål att återupprätta kejsardömet.

Bo’na vaca’ntia, lat., herrelöst gods, danaarv.

Bonaventu’ra, Buonaventura, italienskt
mansnamn (av buona, god, och ventura,
lycka), den av lyckan gynnade; enl. annan
förklaring: den välkomne. Namn på en
bland katolicismens största kyrkolärare.

Bonavoglia 1. Buonavoglia, ital. {1. -vå’lja),
av buona, god, och voglia, vilja), frivillig
(särskilt frivillig galärslav).

Bonbon, fr. (1. bångbå’ng), "namnam’’,
konfekt. — Bonbonnière (Z. -niä’r),
konfektask.

Bonchrétien, fr. (1. bångkretiä’ng), eg. god
kristen; ett slags päron, som på vissa
trakter i Sverige fått namnet förvrängt
till "bunkakänger" 1. "bunkatiner".

Bond, eng., skuldförskrivning, obligation. —
Bonds, pL, statsskuldsbevis, av staten
utgivna skuldförbindelser.

Bondböna, bot., se Vida.

Bondros, bot., se Pæonia.

Bondtobak, bot., se Nicotiana.

Bonds, se Bond.

Bonebed, eng. {1. bå’nnbed), geol., benämning
för jurasystemets nedersta avdelning.

Bone’llia, zool., ett släkte maskar, hos vilket
hanen lever som parasit i honans livmoder.

Bon enfant, fr., se under Enfant.

Bone’tt, se Bonnett.

Bonesize (L bå’nnsajs), ett i klädesväverier
använt lim av kokta hästkroppar.

Bongo, negerstam i Ekvatorialafrika.

Bongo, zool., bredhornad antilop, Booce’rcus
eury’cerus.

Bon gré, mal gré, fr. {1. bång -, mall -), med
godo 1. ondo.

Bonheur, fr. {1. bonnö’r), lycka, lycklig
händelse. )( Malheur.

Bonhomme, fr. (1. bånnå’mm; av bon, god,
och homme, människa), godhjärtad
människa; beskedlig stackare; skämtsam
benämning på franska nationen, även kallad
^’Jacques bon homme^^ (se d. o.). —
Bon-homie (1. bånnåmi’), godhjärtenhet,
godlynthet.

Bonifa’cius, lat., mansnamn (av ho’num,
gott, och fa’cere, göra, handla, verka), den
välgörande. Namn på Winfrid, Tysklands
apostel, och nio påvar. — Bonifice’ra,
gott-göra, giva skadestånd. — Bonifikatio’n,
gottgörelse, skadestånd.

Bonifa’ciusförening€n, stiftad 1849, verkar i
Tyskland för katolicismen.

Bonifice’ra, Bonifikatio’n, se under
Boni-facius.

Bo’nis, lat., Cede’ra bo’nis, göra konkurs;
överlämna sin egendom till borgenärerna.

Bo’nis a’vibus, lat., ’’med gynnsamma fåglar"
(auspicier), d. v. s. under lyckliga förebud.

Bonft, fr., en läcker tonfiskart, se Thymnos;
ett slags köttextrakt.

Bonite’ring (av lat. ho’nitas, godhet), ett sätt
att med siffror angiva ett husdjurs 1. en
jordegendoms värde; betecknar inom
lantbrukskemin de grunder, enl. vilka
jordarternas godhet jämföras sinsemellan. —
Bonite’ra, värdera, i synnerhet
jordegendom.

Bonite’t (av lat. bo’nitas, godhet), en saks
inre värde 1. godhet.

Bo’ni vi’ri 1. Optima’tes, lat., de gode,
välsinnade, kallades i Rom det konservativa
partiet (adelspartiet) i motsats mot
populäres (folkvännerna).

Bon jour, fr. (1. bångsjo’r), god dag, god
morgon.

Bonjour, fr. (1. bångsjo’r, försvenskat -sju’r),
livrock (urspr. använd vid morgon- och
förmiddagsbesök).

Bo’nkal (eng. buncal), malajisk guld- och
silvervikt = 48 à 54 gr.

Bon marché, fr. (1. bång marsje’) 1. eg. Au
bon marché (L å -), "för gott pris", namn
på en jättebasar i Paris.

Bon mot, fr. (1. bångmå’) kvickt infall. Jfr
Vitz.

Bonne, fr. (1. bånn), eg. den goda; lärarinna,
uppfostrarinna för små barn, barnfröken.
—• Bonnefortune, fr. {1. bånn fårrty’nn),
god lycka, tur. — Bonne heure, fr. {1. bånn
ör), à la bonne heure, i rättan tid; lika
gott; må ske! — Bonne humeur {L- ymö’r),
gott lynne.

Bonnet, fr. {1. bonne’), mössa; krigsk.,
förstärkning på krönet av en vall till skydd
för kanonerna. — B. rouge (1. - rosj),
"rödmössa", öknamn på jakobinerna under
. franska revolutionen.

Bonne’tt, sjöv., segel, som fästes vid
underkanten av ett annat segel för att öka dess
yta; damhatt med halsband, "kråka".

Bonnetterie (1. -ri’), fransk benämning på
stickade varor.

Bonneville-sjön (1. bånnvi’ll), geoL,
benämning på en istidssjö i Nordamerika mellan
Klippiga bergen och Sierra Nevada. Dess
nutida rest är Stora Saltsjön.

Bo’no cum De’o, lat., om Gud vill.

Bono’nia, romerska namnet på Bologna och
Boulogne.

Bono’nisk fosfor 1. Bologne’sisk lyssten,

miner., Lapis sola’ris, en järnfri tungspat,
som efter att hava genomgått en viss
process får egenskapen att fosforescera,
d. v. s. lysa i mörkret med fosforartat ljus.

Bono’rum ce’ssio, se under Bona.

Bonosia’ner, anhängare av biskopen Bononos
i Sardika, vilken lärde, att Maria haft flera
barn än Jesus, och därför avsattes (391).

Bon sens, fr. (1. bång sang), sunt förnuft.

Bon soir, fr. (1. bång såa’r), god afton. —
Bon ton, fr. (1. - tång), god ton, fint sätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free