- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
210

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bordelaise ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

Bordelaise—Boroglycerid

Bordelaise, fr, {I, bårdölä’s), franskt
vin-mått.

Borde’ll {fr. hordel; ital. hordello) ^
glädjehus, skökohus.

Bordereau, fr. (1. bàrdörà’), handelst., lista
över växlar, insända till diskontering,
inlämnade effekter, penningsorter m. m.;
lista över till en process hörande
aktstycken o. d.

Borderieviner (1. bårderi’-), röda och vita
viner från Charente.

Borders, eng. (1. bå’dös), gränsländerna
mellan England och Skottland.

Börder states, eng. (1. bå’dö stä’jts),
"gränsstater’’, förr benämning på de nordligaste
slavstaterna i Förenta staterna.

Bordets bacill (1. bårde’s -), med.,
kikhost-bacillen.

Bordillon, fr. (1. bårdijå’ng), omsorgsfullt
arbetad stav till vinfat.

Bordo’ne, ital., se Borduna.

Bordsurtout {1. -syrto’, försvenskat syrtu^t,
av fr. sur, på, och tout, allt), en ställning
med rum för flera små flaskor med
kryddor o. d. för maten.

Bordu’na (fr. hourdon, ital. hordone), tonk.,
en stämma i orgelverk; även brumbas,
sträng som under spelet ständigt hålles
ljudande (t. ex. i nyckelharpan).

Bore, personifikation av nordanvinden. Se
Boreas.

Bore, fys., ett med ebb och flod
sammanhängande fenomen, bestående i en abnormt
stark springflod. Förekommer t. ex. vid
Amasonfloden {"pororoca^^), Ganges,
Ira-vadi, Nordkap; Seine (’Ha harre’’),
Dor-dogne C^mascara" 1. "mascaref’) samt
Elbe C’das Rastern’’).

Borea’der 1. Bo’reassönerna, gr. myt., tvenne
söner till Boreas (nordanvinden) och
Orci-thyia (bergsdimman).

BD’reas, gr., nordanvind, försvenskat till
Bore. — Borea’l, nordlig. — Borea’Iis, -e,
lat., nordlig. — Borea’l tid, Borea’la skedet,
den postglaciala värmetidens första del. —
Borea’lIjus, norrsken.

Bore’tsch, hot., ett namn på Borago
offici-nalis (se d. o.).

Borg, sjöv., tåg, kättingar o. d., som
användes till förstärkning av andra tåg,
kättingar o. s. v. Även den kätting, vari
underrån hänger. Förekommer i många
sammansättningar.

Borgfred, tillfällig överenskommelse mellan
politiska partier att inställa
partistriderna. Tillämpades under världskriget av
de kämpande makterna. I Frankrike
kallades borgfreden Union sacrée (helgad
förening).

Borgfrid, rättsskydd, som under medeltiden
tillkom en borg 1. stad. Gäller i Sverige
ännu för kungliga slottet och plats, där
konungen vistas.

Borggreve (ty. Burggraf), medeltida tysk
benämning på den tjänsteman, som förde

befäl och utövade domsrätten på ett
kungligt slott.

Borggrönt, Korgrönt, Glansgrönt, en som

oljefärg och i porslinsmåleriet använd färg
av kupriborat i olika nyanser.

Borghe’se, ryktbar italiensk släkt. —
Pa-lazzo B., ett av Roms präktigaste palats.
— Villa B., sommarpalats vid Rom, fordom
världsberömt för sina konstskatter.

Borghe’siske fäktaren, berömd marmorstaty,
utförd av bildhuggaren Aga’sias från den
första romerska kejsartiden.

Borgia (1. bå’rdsja), en ryktbar spansk
adelsfamilj, sedan 15 :e årh. bosatt i Italien.
Namnkunniga medlemmar: påven
Alexander VI, hans son Cesare B. och hans dotter
Lucrezia B.

Bo’rgis, se Bourgeois.

Borgläger, krigsk., inkvartering av
krigsfolk.

Borgstropp, sjöv., se Råhorg.

Bo’ricka (av fr. hourrique, lat. hu’rricus,
liten röd häst), åsna.

Bori’s Guduno’v, blev 1598 tsar i Ryssland.
Drama av Pusjkin. Opera av Musorgskij.

Bori’s och Gljeb, ryska nationalhelgon.

Borjookes, glaspärlor, använda som mynt i
Abessinien. 120 stycken utgöra en dahah 1.
harf (= 7 öre).

Bor-karbi’d, kem., föreningar av bor och kol.
En av dessa utmärker sig för stor hårdhet
och repar starkare än karborundum och
diamant.

Borline’ttos krut, ett slags pikratkrut.

Bornee’n, kamferolja, erhållen av trädet
Dryoha’lanops aroma’tica på Sumatra,
Borneo m. fl. öar.

Bo’rneobensin, lättare, på aromatiska
kolväten rik, fraktion av bergolja från
Borneo.

Borneo’l, kem., borneokamfer, fås av
Dryo-ha’lanops campho’ra, fam., Dipterocarpeæ,
ett på Sumatra och Borneo växande träd.

Borneotalg 1. Tangkawang, ett fröfett av
Shorea- och Hapea-arter. Till tvål och
stearin.

Borne’ra (fr. horner), begränsa, inskränka;
(av ty. Born, brunn), skumma, fradga (om
jäsdrycker). —■ Bornerad, begränsad,
inskränkt, högfärdig. — Borny’r, skum på
drycker; högfärd.

Bornholmsdiamanter, små klara
bergkristaller från Bornholm.

Bornholmsmarmor, en ortoceratitkalksten.

Bornft, miner., brokig kopparmalm.

Bornyle’n, kem., terpen (se d. o.).

Borny’r, se Bornera.

Bornyva’1, kem., farm., se Vänderot.

Boro-Bu’dor, ruiner av buddistisk
byggnadskonst på Java.

Boroco’ll, ett antiseptiskt plåster, som
nyttjas till hophäftning av sår.

Borofo’ri[i, farm., formalinlösning av
nat-riumbcjroglycerinat. Till sårbehandling.

Boroglyceri’d, Boroglyceri’n, farm., som anti-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free