- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
211

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Borol ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iBorol—Bosse du dromedaire

211

septikum använd förening av borsyra och
glycerin.

Boro’l, kem.y en sammansmält blandning av
natriumsulfat och borsyra.

Boronatrokalci’t 1. Ulexi’t, miner.,
sydamerikanskt mineral, som ingår i borsyrans
kalciumsalt.

Bororo, stor indianstam i Brasilien.

Borough, eng. (1. bå’rrå) , i England
benämning på varje samhälle med kommunal
självständighet. — Kotten Boroughs, eg.
"ruttna byar", byar, som förfallit så att de
blott utgjordes av några få har, men likväl
före engelska parlamentsreformen 1832
utsågo representant i underhuset.

Borovi’sczka 1. Cronawetter, ungerskt
brännvin, berett genom destillation å jästa
enbär.

Borr, nord. myt., se Bur.

Borra, se Bora.

Borragina’ceæ, Borragi’neæ, Asperifo’liæ,
Asperifolia’ceæ, bot., dets. som
Boragina-ceæ (se d. o.).

Borrbill I. Borrbagge, zool., ett släkte
skalbaggar, Ptinus (se d. o.).

Borrchuck, en klämmuff på borrspindelns
ände i borrmaskiner för fästande av
borren.

Borre’ria, bot., tropiskt växtsläkte av fam.
Rubia’ceæ. — B. capita’ta, B. Poaya, poaya,
och B. centrantoi’des, äro i Sydamerika
mycket uppskattade i medicinen. Rötterna
innehålla kräkmedel.

Borrmussla, zooL, paleont., musselfamilj,
vars medlemmar borra gångar i sten, trä,
sand 1. slam. Hit hör t. ex. skeppsmasken
(Teredo).

Borrome’o-encyklikan, påvlig encyklika mot
modernismen inom katolska kyrkan,
utfärdad av Pius X (1910) till 300-årsminnet
av kardinal Carlo Borromeos
helgonförklaring.

Barrplys, se Echardonnös.

Borscht 1. Borsjtj, ry., ett slags hirsgröt med
kryddor, en älsklingsrätt i Lill-Ryssland.

Borstbälta, zool., se Chætophractus.

Borstigelkott 1. Tanrek, zool., se Centetes.

Borstmaskar, zool., en klass ringmaskar,
Chæto’poda, med i hudsäckar sittande
borst.

Borstnate, bot., se Potamogeton.

Borstnejlika, bot., se Dianthus.

Borstrepe, bot., se Lolium,

Borstsenap, bot., se Sisymbrium.

Borstsvansar, zool., ledfotade djur, som
anses bilda en mellanlänk mellan insekterna
och mångfotingarna.

Borsttåtel, bot., se Weingærtneria.

Bo’rsyra, Bo’raxsyra, kem., en fast,
kristalliserande syra, som fås därigenom, att
någon syra, t. ex. svavel- 1. klorvätesyra,
blandas med en koncentrerad lösning av
borax. Utmärkt antisepticum. —
Borsyre-salva innehåller 1 del borsyra, 1 del
ull-fett och 8 delar vaselin.

Bort-från-Rom-rörelsen, en antikatolsk
rörelse i Frankrike och Österrike omkr.
sekelskiftet.

Borup, namnet på en borgmästare i
Norrköping, som var känd för att sist vilja
lämna ett dryckeslag; därav "nu går
Borup", d. v. s. den sista (serien i ett
spelparti o. d.). V. v. Brauns sista poetiska
kalender hette "Borup".

Boru’ssia, lat., Preussen.

Borussomani’ (jfr Borussia), smak för allt
preussiskt.

Boru’ter, kirgisstammar i Tiansjans
bergstrakter.

Borysthe’nes, forngrekiskt namn på Dnjepr.

Borzoi-hund, rysk vinthund.

Boråsia’den, komiskt epos av O. Rudbeck.

Bos, zool., oxe. — B. africa’nus, sangan
(Afrika). — B. bante’ng, banteng (Java).
— B. bi’son, amerikansk bison. — B.
bo-na’sus, europeisk bison, visent. — B.
bu’-balus, Indiens buffel. — B. ca’ffer, Afrikas
buffel. — B. depressico’rnis, ano’a
(Cele-bes). — B. fronta’lis gayalen (Assam). —
B. fronto’sus, bredpannade oxen. — B.
ga’urus, gauren (Indien). — B. gru’nniens,
jakoxen, grymtoxen (Högasien). — B.
primige’nius, B. u’rus, uroxen. — B.
tau’-rus, tamoxen. —• B. zebu, zebun (Indien).

Boschli, frivillig turkisk krigare till häst.

Boschmagne’t, en magneto-elektrisk
tänd-apparat.

Boschmän, dets. som buschmän.

Boschvark, holl., zool., sydafrikanskt
busk-svin. Se Potomochoerus.

Bosela’phus tragocame’lus, zool.,
nilgai-antilop.

Bosh, eng. (1. bosj), nonsens, dumheter;
skräp.

Boské, se Bosquet.

Bosnia’ker, slaviska invånare i Bosnien; lätt
preussiskt rytteri under 1700-t.

Bo’sporos, gr., "boskapsvad", grekisk
benämning på smala sund.

Bosques, dets. som Selvas (se d. o.).

Bosquet, fr. (1. boske’), lövsal; lund, park.
Jfr Bocage.

Boss, eng., (1. båss, av holl. baas, förman,
"bas"), i Förenta staterna benämning på
den mäktiga ledaren av valagitationen för
ett parti.

Bössa, det stoppade underlaget under lokan
i en hästsele.

Bossage, se under Bosse.

Bosse, fr. (1. båss), buckla, knöl; konstt.,
fristående, rund figur, i motsats till
relieffigur. — Bossage (Z. -a’sj), byggn.,
kvader-sten med huggna kanter, som framskjuter
i ett murverk. Jfr Rustik. — Bosse’ra,
forma bilder av någon mjuk massa. —
Bossele’ra, forma drivet arbete. — Bosselé,
fr. (1. båssle’), i drivet arbete. — Bossely’r,
drivet arbete.

Bosse du dromedaire, fr. (1. båss du dråm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free