- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
212

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bossele ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

Bossele—Boucanier

dä’r), "dromedarpuckel", ett franskt namn
på Mont Blancs topp.

Bossele’, Bossele’ra, Bossely’r, Bosse^ra, se
Bosse.

Bo’ssis dilatation, med., metod att snabbt
vidga livmoderhalsen.

Boss puzzle, eng. {1. båss pu’ssel),
"femtonspel", läggspel med femton numrerade
brickor, vilka inom ett kvadratiskt
utrymme för sexton brickor skola förskjutas,
så att de komma i riktig följd.

Bosta’ndsji, turk., uppsyningsman över en
trädgård; väktare vid sultanens harem. —
Bostandsji-Basji, den person, som hade
överinseendet över seraljens väktare samt
sultanens lustslott och trädgårdar.

Bo’stocks sjukdom, med., höfeber.

Bo’ston, ett slags kortspel, uppkallat efter
staden Boston. Infördes i Europa på
1700-t.

Boston-massakern, ett pöbelangrepp på den
engelska garnisonen i Boston 1770, vilket
väsentligt bidrog att uppreta stämningen i
kolonierna mot moderlandet.

Boston-vals, dansk., en från Amerika införd,
i långsam valstakt dansad dans, som var
modern under årtiondet före världskriget.

Bo’strix, hot., sicksack-knippe.

Boswe’llia, hot., ett släkte småträd i Afrika
och Ostindien av fam. Bursera’ceæ. —
B. Ca’rteri, i Somalilandet, ger drogen
Olihanum 1. Virak.

Bota (1. bå’ta), vinsäck av getskinn; spanskt
vinmått 500 1.

Botalliska gången, anat., se under Ductus.

Botanisk (av gr. hotanike’, växtkännedom),
vetenskapen om växterna. — Bota^niker,
Botanfst 1. Bota’nikus, växtkännare. —
Botanlse’ra, samla växter för deras
vetenskapliga undersökning. — Bota’nisk
trädgård, en trädgård, där en större samling
olika växtarter, synnerligen från
främmande länder, odlas för botaniska studier.
—• Botanogra’f (av gr. grajein, skriva),
person, som beskriver växter. —
Botano-grafi’, växtbeskrivning. — Botanoirt (av
gr. Wthos, sten), paleont., förstenad
planta, växtförstening. — Botanologi’ (av
gr. Wgos, kunskap), växtkännedom.

Botanybaygummi 1. Botanybayharts (1.
båt-tanibe’-), gul Xanthorrhea (se d. o.).

Bota’rga, sp., Bot t ar ge, fr. (1. båtta’rsj), ett
slags kaviar, beredd av tonfiskens rom.

Bota’urus, zool., rördrommar, en grupp
va-darfåglar. — B. stella’ris, rördrommen.

Bo’te, fornnordiskt mansnamn = Budde,
krigare.

Both, rymdmått. Se Bota.

Bothilda, fornnordiskt kvinnonamn (av huti
1. budde, krigare, och hild, strid), sköldmö.

Bo’thnia, latinsk benämning på landskapen
utmed Bottniska viken. — Bothnie’nsis,
tillhörande Bottniska viken; person från
kusten av B. v.

Bothrioce’phalus, zooL, ett släkte
bandmaskar. — B. la’tus, en i Sverige
förekommande art binnikemask.

Bothrode’ndron, paleont., släkte fossila
lum-merväxter från devon- och
stenkolsperioden.

Bo’throps, zool., ett av de giftigaste
ormsläktena i Amerika. — B. lanceola’tus,
lansorm, Martinique. — B. jarara’ca,
sjara-raka, Brasilien.

Bo’thus, zool., varar, fisksläkte av
flundrefamiljen. —■ B. ma’ximus, piggvar. — B.
rho’mbus, slätvar.

Botj ka, ry., ryskt mått för våta varor =
492 1.

Botn, pL Botnar, no., geol., se Säckdal.

Botoku’der, en till gesfolken hörande
indianstam i Brasilien.

Bo’tolf, fornnordiskt mansnamn (av huti,
krigare, och olf, ulv).

Botry’chium, hot., låsgräs, ett släkte
ormbunkar av fam. OphiogWsseæ. I Sverige
tre sällsynta arter.

Botryco’ccus 1. Botrymy’ces, se Botryomykos.

Botryomyko’s, veter., en sårinfektion hos
hästar med hårda och fibrösa
förändringar i angripna vävnader. Den
förorsakas av en bakterie Botrymy’ces 1.
Botry-co’ccus ascofo’rmans och är överförbar på
människan.

Botry’tis, hot., ett namn, under vilket man
sammanfört de s. k. konidieformerna bland
ascomyceterna. —■ B. Bassia’na,
konidie-formen av en Cordyceps, förorsakar
sannolikt silkemaskpesten, muscardine. — B.
cinere’a, konidief ormen av Scleroti’nia
fuckelia’na, angriper och dödar många
odlade växter.

Botry’tisk, gr., druvliknande.

Botrytofdes (av lat. hotryo’n, druva), hot.,
druvlik.

Botta, italienskt vinmått = 4 hl.

Botte, fr. (1. bått), stövel. — Bottfo’r (fr.
hotteforte, av hötte, stövel, och forte,
stark), ytterstövel. — à propos de bottes
(1. a pråpå dö bått), eg. i anledning av
stövlar; utan anledning, utom
samtalsämnet. —• Bottine (1. -i’nn) 1. Bottfn,
halvstövel; hög snörkänga; pampusch.

Botte’ga, ital, handelsbod; värdshus.

Bottin, se Botte.

Bottle, eng. (1. båttl), butelj, flaska.

Bottle-nose, eng. (1. båttl-nå’us), näbbval. —
Bottle-tree (Z. -tri), se Brachychiton.

Bo’ttnica (av lat. Bo’ttnicum, Bottniska
viken) , hot., växande vid Bottniska viken.

Botuli’sm (av lat. ho’tulus, korv), med.,
korv-1. köttförgiftning.

Bo’tvid, fornnordiskt mansnamn (av huti,
krigare, och vidr, träd, kämpe). Namn på
södermanländingarnas s. k. andre apostel.

Boucanier, fr. (1. bo’kanje’), fordom en
benämning på de första franska kolonisterna
på S:t Domingo; amerikansk sjörövare,
buffeljägare. Jfr Flihustier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free