- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
213

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Boucassine ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Boucassine—Bour gui gnons

213

Boucassine, fr. (1. -i’nn), ett slags fransk styv
kanfas; även ett slags dräll av gethår.

Boucaut, fr. (1. bokå’), tunna för torra varor;
i franska Västindien rymdmått för
våtvaror, för sirap 397,4 1., för rom 431,5 1.

Bouche, fr. (1. bosj), mun. — Bouche close
(1. - klås). Tyst! — Bonne bouche (1. bånn
-), läckerhet; angenäm eftersmak. —
Bouchéer (1. bosje’er), ’’munsbitar", kokk.,
små vol-au-venter.

Boucherise’ra (1. bosje-), tekn., metod att
konservera trä genom impregnering med
kopparvitriol.

Boucle, fr. {1. bockl), buckla, ring, spänne,
hårlock.

Boudoa’r (fr. boudoir), eg. litet rum, dit man
drager sig tillbaka, då man är vid dåligt
lynne; elegant damrum, där intima vänner
mottagas.

Boudot (1. bodå’), ett slags Bourgognevin.

Boudry-viner {1. bodri’-), schweiziska röda
och vita viner från trakten av Boudry.

Bouffante, fr. (1. boffa’ngt), "pöskorg", ett
slags krage.

Bouffette, fr. (1. bofe’tt), tofs, bandros.

Bouffon, fr. (1. boffå’ng), narr, gyckelmakare.
Jfr Buffo. — Bouffonnerie (1. -ånnöri’),
narraktigt upptåg, gyckel, fars. —
Bouifes-Parisiens, fr. (1. boff parisiä’ng), eg.
parisiska upptåg, namn på en teater i Paris.

Bougie, fr. (1. bosj i’, efter Bougie, en
afrikansk stad, där Frankrike förr fyllde sitt
behov av vax), ljus av vax; med., slät,
cylindrisk, mer 1. mindre böjlig stav av
vaxmassa, kautschuk o. s. v. att inläggas
i någon kanalformig gång, för att utvidga
densamma 1. utöva tryck på kanalens
slemhinnebeklädnad.

Bougre, fr. (1. bogr), i gammalfranskan
bulgar; sodomit; usling, skurk.

Bouillabaisse, fr. (1. bojabä’ss), kokk.,
pro-vengalsk fisksoppa.

Bouilli, fr. (1. boji’), kokt kött, soppkött.

Bouillie bordelaise (1. boji’ bordölä’s),
bor-deauxvätska.

Bouillon (1. bojå’ng, hos oss buljå^ng, av lat.
bullire, koka, sjuda), köttsoppa med 1. utan
tillsats av rötter m. m.; små restauranger
i Paris, urspr. blott avsedda för
buljongservering. — B. de poche (Z. - dö påsj), eg.
fiskbuljong, stelnat, kraftigt köttspad.

Bouillotte, fr. (1. bojå’tt), ett kortspel.

Boulangeri’t (1. bolangsjeri’t), miner., ett
efter franske mineralogen Boulanger
uppkallat mineral, sammansatt av bly,
anti-mon och svavel, och som finnes även i
Sverige (Lappland, Sala gruva).

Boulangisme, fr. (1. -sji’sm), en av general
Boulanger framkallad politisk rörelse i
Frankrike. — Boulangi’st, anhängare av
Boulangismen.

Boulderclay, eng. {1. båulder-klä’), geol.,
engelska namnet för krosstens-1. jökellera.

Boule-arbete (1. bol-; fr. ouvrage à la houle),
inläggningar i trä av elfenben, sköldpadd.

metall, pärlemor o. d., har sitt namn efter
uppfinnaren, den franske konstsnickaren
Boule (d. 1732). — Meubles de boule, fr.
(1. möbl dö boll), praktmöbler av fina,
utländska träslag med dylika inläggningar.

Boulevard, fr. (1. bo’löva’r), bulevard, bred
med träd planterad gata; fästningsvall.

Bouleverse’ra (fr. houleverser), omstörta,
förstöra. — Bouleversement (1. -ma’ng),
omstörtning.

Boulia’c, ett slags Bordeaux-vin.

Boulogne-skogen, se Bois de Boulogne.

Bouloir, fr. (1. -åa’r), vävnad av lin 1. hampa.

Bounty, eng. (1. ba’unti), välgörenhet, gåva;
handelst, premie, spec. exportpremie.

Bouquet, fr. (1. boke’), bukett; fjäderbuske;
angenäm doft på viner, blommor o. d.

Bouquineur, fr. (1. bokinö’r, av bouquin,
gammal, dålig bok), samlare av gamla
böcker, bokvurm. — Bouquiniste (1. -i’st),
bokmånglare.

Bouracan, fr. (1. boraka^ng), grov kamlott.

Bourbon, fr. (1. borbå’ng), gammal fransk
furstesläkt, vars huvudlinje regerat i
Frankrike 1589—1793 och 1814—30. —
Bourbom’st, anhängare av bourbonska
dynastien i Frankrike.

Bourbonrosor, bot., se Rosa.

Bourbon-rör (1. borbå’ng-), bot., en art
sockerrör.

Bourbon-té, fr. (1. borbå’ng-), Fahamté,
bladen av den på Madagaskar växande
Angræ’cum f ra’grans, tillhörande fam.
Or-chi’deæ.

Bourdaloue, fr. (1. bordalo’), guld- 1.
silverträns kring en hatt; ett slags enkelt grått
tyg; ett slags brokigt linne.

Bourdine, fr. (1. bordi’nn), ett slags stor,
mörkröd persika.

Bourdon, fr. (1. bordå^ng), eg. humla; tonk.,
djup basstämma å orgel verk. Jfr B or duna.

Bourdonne’tt, med., vele (för utdragning av
var ur sår).

Bourdons metallbarome’ter, fys., en
aneroid-barometer. — B. metallmanome’ter, fys.,
ett slags gastryckmätare.

Bourette, fr. (1. bore’tt), 1. Bourre de soie,
fr. (1. bordesåa’), garn spunnet av
silkes-noils 1. stumba (se d. o.).

Bourgeois, fr. (1. borsjåa’), borgare; boktr.,
en typsort, vanligen kallad borgis. —
Bourgeoisie (1. borsjåasi), borgarstånd,
borgerskap; de förmögna, kapitalisterna.
—• Bourgeois-viner, dets. som
Bordeaux-viner.

Bourgogne-viner (1. borgå’nj-) 1.
Burgu’nd-viner, viner från departementen C6te-d’or,
Yonne och Saone-et-Loire.

Bourgraves (1. borgraV), eg. borggrevar;
namn på en politisk förening i Frankrike.

Bourguignon, fr. (1. borginjå’ng), burgundisk
hjälm.

Bourguignons, fr. (1. borginjå’ng), politiskt
parti i Frankrike under 15 :e årh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free