- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
214

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bournonit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214

Bournonit—Boy

Bournoni’t (1. bor-), miner.y ett som
koppar-och blymalm brutet mineral.

Bourra’d, jaktt., jakthunds anfall (på hare).

Bourras, fr. (1. borra’), vadmal.

Bourrasque, fr. (1. borra’sk), häftig, hastigt
övergående virvelvind.

Bourre, fr. (1. borr, av lat. hurra, tofs), burr,
ett slags yvigt halskrås för fruntimmer;
förladdning; silkes- och ullavfall;
flock-silke. — B. de Marseille (Z. - dö marsä’j),
ett vattrat sidentyg. — B. de soie (L - såa’),
florettsilke; ett tunt sidentyg.

Bourrée, fr. {1. bore’), en gammal fransk
dans, härstammande från Auvergne 1.
Biscaya.

Bourrelet, fr. (1. borrölä’), herald.,
hjälmkrans, en bindel av band i olika färger,
som av de flesta svenska adelssläkter
bäres ovanpå hjälmen.

Bourse, fr. {1. bors), pung, börs. — Bourse
du travail (Z. - dy trava’j), arbetarbörs,
platsanskaffningsbyrå för arbetare. —
La bourse ou la vie (1. la - o la vi),
pengarna 1. livet. — Boursier, fr. (l. -sie’),
skattmästare.

Boutade, fr. (1. bota’dd, försvenskat -ta’d),
improvisation; improviserad liten balett;
instrumentalfantasier; underligt infall,
nyck, hugskott.

Bouteille, fr. (1. bote’j), se Butelj.

Bouteloua (Z. botelo’a), hot., ett präriegräs i
Nordamerika, bekant som kreatursfoder
under namn av mezquite 1. g ramma-gräs.

Bouterolle, fr. {1. botrå’ll), doppsko på
värjslida; stans.

Bouteselle, fr. (1. botsä’ll, av houter, sätta,
och selle, sadel), krigsk., signal för
kavalleristerna att sitta upp till häst.

Boutique, fr. (1. boti’ck), butik, handelsbod.

Bouton, fr. {1. botå^ng), knapp. —
Bouto-ne’rad, försedd med knapp, t. ex. till skydd
på spetsiga instrument.

Boutorge, se Botarga.

Bouts-rimés, fr. {1. bo-rime’, av hout, slut,
och rimer, rimma), på förhand bestämda
slutrim, vilka skola ifyllas med hela
versrader — en sällskapslek; den sålunda
åstadkomna dikten.

Bouw {1. böou), ytmått i holländska
Ostindien ’= 71 ar.

Bouva’rdia, hot., växtsläkte av fam.
Ruhia’-ceæ, av vilket flera arter odlas i kruka. —
B. terniflo’ra, har röda blommor. — B.
longiflo’ra, har vita, doftande blommor.

Bovarysm (Z. -ism), den mänskliga vanan att
uppskatta sig själv, som en helt annan än

, den man i verkligheten är. Benämningen
hämtad från Flauberts roman "Madame
Bovary’^, som framställer ett utpräglat
exempel på denna egenskap.

Bowdi’chia, hot., växtsläkte av fam.
Legu-mino’sæ. — B. virgilioi’des, i tropiska
Sydamerika, lämnar ett viktigt virke. Barken,
Alcornohark 1. Chaharrohark, användes

mot reumatism. Likaså sucupiruhark av
en annan art.

Boven (holL, ty. ohen, eng. ahove), sjöv.,
betyder i sina sammansättningar över och
användes i fråga om allt som rör
boven-1. överbramstången på en seglare.
— Bovenbramrån, fjärde rån från däck
(på fartyg med dubbla märsrån femte). —
Bovenbramsegel, det segel som sitter fast
i bovenbramrån. — Bovenbramstången,
övre delen av undermastens andra
förlängning. — Bovenledsegel, överledsegel.
Föras på sidan om märsseglen.

Bovenlands-Goeds, holländskt
marknadsnamn på tobak från Tyskland.

Bovete 1. Bokvete, hot., Fagopy’rum
escuWn-tum, tillhörande fam. Polygona’ceæ, ett
flerstädes i Europa och även i s. Sverige
använt sädesslag. Härstammar från Asien,
har rosenröda 1. vita blommor och små
kantiga frukter.

Bo’vidæ, zooL, slidhornade djur, en
däggdjursfamilj, omfattande getter, får och
oxar.

Bo’vinæ, zooL, boskapsdjur, en underfamilj
av Bovidæ (se d. o.).

Bowie-kniv (1. bå’i-), ett slags av
amerikanske översten Tim Bowie uppfunnen
jaktkniv med lie- 1. skärformig spets.

Bo’vierna, en stam bland tsinsarerna.

Bovi’nus (av lat. ho’s, ko), hot., ko-.

Bovfsta, hot.f ett släkte små röksvampar.
Jfr Lycoperdon.

Bowling, eng. (1. bå’ling), ett slags modernt
kägelspel.

Bowling-green, eng. (1. bå’ling-gri’n),
gräsmatta; gräsplan med kortklippt gräs till
kägel- 1. krocketspel.

Bowls, eng. {1. båls), engelskt spel med
träkulor på gräsplan, s. k. Bowling-green (se
d. o.).

Bovovacci’n, v eter., tuberkulosvaccin för
nötkreatur.

Bovri’1, ett engelskt köttextrakt, som bl. a.
innehåller torkat köttpulver.

Bow-wood (1. bå’-oo’dd), namn på veden till
det i Sydamerika inhemska trädet
Maclura guiane’nsis.

Box, eng. (1. båks), låda, fack, cistern; sjöv.,
lastrum för kol, kolbox.

Boxa, eng., slåss med knytnävarna. —
Boxare, knytnävskämpe. — Boxning,
knyt-nävskamp.

Boxaresekten, konservativt, fanatiskt
kris-tendomsfientligt parti i Kina.

Boxbeutel, se Bocksheutel.

Boxcalf, se Boxkalv.

Boxer {1. båx-), en tysk bulldoggstyp.

Boxing-day, eng. (1. båxing-dä), benämning
på annandag jul i England, emedan
springpojkar, brevbärare och tjänare den dagen
få sina cristmas-hoxes (julklappar).

Boxkalv (eg. kalv, som hålles i kätte),
krom-garvat kalvskinn.

Boy, eng., gosse, skeppsgosse. Se även Boj.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free