- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
217

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brandspira ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brandspira—Break

217

Brandspira, hot., se Pedicularis.

Brandts metod, med., lokal
massagebehandling av kvinnliga underlivslidanden, införd
av svenska sjukgymnasten Th. Brandt.

Bra’ndy, eng. {1. bra’ndi), druv-brännvin,
konjak.

Brangä’ne, kvinnoroll i musikdramat
"Tri-stan och Isoide" av R. Wagner.

Bratile, fr. {1. brangl), en gammal fransk
ringdans med sång och refräng. —
Bran-le’ra, fr. (1. brang-), svänga, gunga.

Branlys rör, se Kohärer.

Bransch, se Branche.

Bra’nta, zooL, ett släkte andfåglar. Hit hör
bl. a. prutgåsen.

Bras-de-fer (Z. bra dö fär), järnarmen,
binamn till La Noue, en av hugenotternas
tappraste officerare, som hade en
konstgjord arm av järn.

Bra’sero, sp., fyrfat till rums uppvärmande
i Spanien, Italien och s. Amerika.

Brasi’l, handelsbenämning på brasilianska
varor, t. ex. kaffe, tobak.

Brasile’tträ, ett träslag, som fås av
Cæsalpi’-nia versica’ria på Antillerna.

Brasilia’nska nötter 1. kastanjer =
Paranötter (se d. o.).

Brasilia’nsk arrowstärkelse, se
Maniokstär-kelse.

Brasilia’nska stennötter, hot,, se Phytelephas.

Brasilia’nsk rubin, se Topas.

Brasilien, tekn., ett rött färgämne, som
fram-ställes ur bresilja och färnbock.

Brasi’lrata’nia, rataniarot (se d. o.) av
Kra-me’ria arge’ntea, från Brasilien.

Brask {eng. hrasque), blandning av kolstybb
och lera till stybbehärd.

Brass, sjöv., ett vid yttersta änden av en rå
fästat tåg, som tjänar att vända den 1.
dess segel. — Brassa, giva seglen en annan
ställning.

Brasse, fr. (1. brass), äldre franskt
längdmått för avstånd till sjöss = ^/i2o
kabellängd (se d. o.) = 1,62 m.

Brasserie, fr. (1. -söri), bryggeri, ölstuga. —
Brasseur (1. -sö’r), bryggare,
värdshusvärd.

Bra’ssica, hot., kål, växtsläkte tillhörande
fam. Cruciferæ, med många för människan
synnerligen viktiga arter och former. —
Br. campe’stris, åkerkål. Odlad i formerna
Br. na’pus, raps, Br. na’pus olei’fera,
oljeraps, kålraps, Br. na^pus rapi’fera 1. Br.
napobra’ssica, kålrot., Br. rapa, rova, och
Br. rapa olei’fera, rovraps. — Br.
eru-ca’strum, se Hirschf eldia. — B. nigra, syn.
Sinapis nigra (se d. o.). — Br. olera’cea,
kål. Bland mångfalden former anföras:
Br. ace’phala, bladkål (blåkål, grönkål,
kruskål, rödkål etc.), Br. botrytoi’des,
blomkål, Br. capita’ta, vitkål, huvudkål,
Br. botry’tis, blomkål, Br. gemmi’fera,
brysselkål, rosenkål, Br. gongyloi’des,
kålrabbi, Br. lacinia’ta och proli’fera,
ply-magekål (prydnadsväxt), Br. palmifo’lia.

palmkål (prydnadsväxt), Br. Saba’uda,
savojkål. — Br. pro’cera. Jerseykål. —
Br. tenuifo’lia, syn. Diplotaxis (se d. o.).

Brassoli’n, en art celluloidlack.

Bratisla’va, tjeckiska namnet på Pressburg.

Bratsche (av itaL viola da hraccio), tysk
benämning på altfiolen.

Bratsera, sjöv. ’= Sakoleva (se d. o.).

Braunbleie’rz, se Pyromorfit.

Brauneisenstein, miner., brunockra.

Braunhampa, dets. som Sunn (se d. o.).

Brauni’t, miner., järnsvart mineral,
loestå-ende av manganoxid, baryt och kiselsyra.

Bra’unschweigalun, med konst framställt,
s. k. kubiskt alun.

Bra’unschweiggrönt, tekn., en grön
målarfärg, bestående av basiskt kopparkarbonat
1. basisk kopparklorid.

Bra’unschweigmumma, en tjock och besk
ölsort, uppfunnen av Mumme i
Braun-schweig.

Brauro’nia, gr. myt., ett tillnamn till Artemis
(Diana).

Brava’d {fr. bravade, av brave, tapper),
trots, översitteri; skryt. — Brave’ra,
trotsa, stoltsera.

BraVi, se Bravo.

Bravfssimo, se under Bravo.

Brawls, eng. {1. bråls), se African goods.

Bra’vo, ital., adj., mask., Bra’va, fem., eg.
modig, skicklig, god; bra! — Bravi’ssimo
(superlativ av Bravo) utmärkt bra! —
Bravo, pl. Bravi, suhst., lejd lönnmördare.
Jfr Bandit.

Bravu’r {fr. bravoure), tapperhet,
oför-skräckthet; stor konstfärdighet. —
Bravur-aria, svår aria, i vilken den sjungande
har tillfälle att visa större skicklighet.

Braxen, zool., se Ahramis.

Braxenflisa 1. Braxenpanka, ej fullt utbildad
braxen.

Braxengräs, hot., se Isoetes.

Braxenmört, zool., korsning mellan braxen
och mört.

Bray, eng. {1. brä’i), skalat ris.

Bray, fr. {1. brä), ett slags skeppstjära av
kolofonium och tran.

Bray a, hot., växtsläkte, tillhörande fam.
Cruciferæ. — B. glabe’lla, fjällkrasse. —
B. supi’na, kalkkrasse.

Braye’ra, hot., se Kusso.

Brayette, fr. {1. bräje^tt), julp. Den skrevet
täckande delen av 1500-t. dräkter och
rustningar. Kallades förr även lass {ty.
Latz).

Brazilian arrowroot, eng. {1. -si’ljön
a’rrå-rot), brasiliansk arrowstärkelse, som fås
av saften ur roten till den tropiska växten
Maniho’t utiWssima.

Bra’zza, ett rödvin från ön Brazza vid
Dal-matiens kust. En tokajerlik sort kallas
Vulga’va.

Break, eng. {1. brek), öppen fyrhjulig vagn
med säten på längden 1. tvären och hög
kuskbock.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free