- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
218

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Breakage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

Breakage—Brian^onkrita

Breakage (Z. bräka’sj, av eng. hreak, bräcka),
handelst., förstöring av varor genom
sön-derslagning 1. krossning.

Break-bone-fever, eng. (1. bräk-bån-fe’vö),
med., dets. som Denguefeber (se d. o.).

Breannes, fr. (1. brea’nn), blekta, löst vävda
lärfter.

Bre’bas, ett slags spanskt fikon, som skördas
två gånger om året.

Breccia, ital. (1. bre’ttja), ^reoL, en bergart
med skarpkantiga brottstycken av
inblandade bergarter.

Bredablick, se Breidablick.

Brège, fr. (1. bräsj), se Bresch.

Breda, småländskt folkspr., hö som utlagts
till torkning före inbärgningen.

Breda-höns, berömd belgisk hönsras, som
dock ej funnit väg till vårt land.

Breddi’ndex, antropol., efter A. Retzius
allmänt antaget uttryck för förhållandet
mellan huvudets längd och bredd. Jfr
Brakycefaler, Mesocefaler och
Doliko-cefaler.

Bredhagtorn, bot., se Cratægus.

Bre’gma, gr. (av bre’chein, fukta), anat.,
mell. delen av huvurskålen; hjässa. —
Bregma’ticus, som tillhör hjässan.

Brehonernas lag, Irlands äldsta, lagsamling.

Breidablik 1. Bredablick, nord. myt., Balders
boning; ställe, varifrån man har en
vidsträckt utsikt.

Breitenburger-boskap, förr till Sverige
införd rödbrokig nötboskapsras från
Schles-wig-Holstein.

Breitschwantz (1. brajt-sjvants), dyrbart,
persianliknande pälsverk av ofullgångna
lammfoster.

Brelan, fr. (1. bröla’ng), ett slags hasardspel
med kort.

Brelock (fr. breloque), tYumsignal till vüsi.

Bre’merblått 1. Bremergrönt, tekn., en
målarfärg av basiskt kopparkarbonat och basisk
kopparklorid.

Bre’mergarn, westfaliskt lingarn, utfört över
Bremen. — Bremerlärfter, grova
westfaliska lärfter.

Bre^merlampa, ett slags elektrisk båglampa.

Bre’mersandsten, en finkomig sandsten från
Westfalen, mycket använd som
byggnadssten.

Bre’merull, en sämre ullsort av de små fåren
på Lüneburgerheden.

Brenkas, ett slags finare ostindiskt tenn.

Brennabor, det slaviska namnet på staden
Brandenburg.

Bre’nnus, namn på galliska furstar, ej, som
förr ansågs, blott en titel. Mest känd är
den B., som 390 f. Kr. skövlade Rom.

Brenta, italienskt och schweiziskt vinmått
= 37,5—175 1.

Bresch (fr. brèche), öppning, gjord med våld
i en mur, vall o. s. v.; fig., skada, avbräck.

Bresch-kniv {fr. couteau de brèche), förr
använt kortskaftat vapen för striderna i
löpgravar och brescher.

Bresi’Ija 1. Bresiljeträ, tekn., rött färgträ, av
i Brasilien inhemska Cæsalpi’nia-arter.

Bresk, ett kautschukliknande ämne från
Bor-neo, mjölksaften av Alsto’nia costula’ta.

Breslaubrunt, dets. som Hatchetts brunt.

Bresling, dets. som Brisling.

Bretagnes, fr. (1. bröta’nj), ett slags lärft.

Bretagnotto, ital. (1. -tanjå^ttå), insaltad
småtorsk och kabiljo.

Brete’ller (fr. bretelles), byxhängslen.

Bretland, "britternas land", fornnordiskt
namn på Wales.

Breto’ner, bretagnare.

Bretonne, fr. (1. brötå’nn), bretagnisk
kvinna; regnkappa, sådan som bäres i
Bretagne.

Bretonneaus sjukdom (1. bretånnå’s -), med.,
difteri.

Bretonska klubben, namn på jakobin-klubben
under franska revolutionen. Dess första
medlemmar voro från Bretagne.

Breto’nska romanerna 1. Breto’nska
sagokretsen, grupp av den fornfranska epiken,
vars kärna utgöres av Artur-sagorna (se
d. o.).

Brett’1, ett österrikiskt uttryck, som
betecknar varieté (se d. o.). Jfr Ueberbrett’1.

Bre’ve, ital. (av lat. bre’vis, kort), kortare
påvlig skrivelse. Jfr Bulla.

Brevet, fr. (1. bröve’, av lat. bre’vis, kort),
kungligt brev, som meddelar någon
förmånsrätt 1. utmärkelse; diplom, fullmakt.
—■ B. d’invention (1. - dängvangsiå’ng),
patentbrev. — Breveté (1. brövöte’),
patenterad. — B. sans garantie du
gouverne-ment (förk. B. S. G. D. G.), en beteckning,
som i Frankrike åsättes patenterade
artiklar.

Brevia’rium, lat. (av bre’vis, kort), på latin
avfattad bönbok för de katolska prästerna.

— B. Alarfci 1. B. alaricia’num, av
väst-gotakonungen Alarik II (484—507)
föranstaltat sammandrag av den romerska
rätten.

Brevici’t, se Natrolit.

Brevier, eng. (1. brivi’ö), dets. som petitstil
(med vilken breviarierna först trycktes).

Brevifo’Iium (av lat. hre’vis, kort, och fo’lium,
blad), bot., kortbladig. — Brevipe’nnes,
lat., zool., eg. kortvingade; strutsfåglar.

— Bre’vipes (av lat. pe’s, fot), bot., med
kort fot. — Brevipi’la (av lat. pi’luSy hår),
bot., med korta hår. — Breviro’stre (av
lat. ro’strum, näbb, nos), bot., med kort
spröt.

Bre’vi ma’nu, lat., eg. med kort hand; utan
formaliteter, kort och gott.

Bre’vis, lat., to7ik., av kort varaktighet.

Bre’vium, kem., radioaktivt grundämne, som
även kallas Uran X2.

Brew meal, eng. (1. brjo mil), se Brygdmjöl.

Brezilian, fr. (1. -silia’ng), genom
Artursagan (se d. o.) berömd bretagnisk skog.

Briangonkrita (1. brianså’ng-) 1. Venetia’nsk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free