Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brillonette ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
Brillonette—Brocas formel
Brillonette, fr. (Z. brijåne’tt), halvbriljant.
Se Briljant.
Brillor (av mlat. bery’llus, glas), glasögon.
Brimborion, fr. {1. brängbåriå’ng), småsak,
lappri.
Brimer, nord. myt. — Yme (se d. o.).
Brimers sal, nord. myt., en av de saligas
boningar.
Bri’ndisi, ital. (av ty. B ring’ dir’s, jag
överlämnar dig det), dryckessång; skål.
Brinells kulprovningsmetod, av J. A. Brinell
uppfunnen metod att pröva ett materials
hårdhet genom att under visst tryck
in-pressa en stålkula i ett provstycke därav.
Bringbär, i vissa landskap folkspråksnamn
på hallon. I Värmland Brinnbär, i
Jämtland Brännhär.
Brinserost, feta, gula ostar från Brins i
Ungern, försända i småfat.
Bri’o, ital., eld. — Brio’so, Con brio 1. Alle’gro
con brio, tonk., eldigt livligt.
Brioche, fr. (1. briåsj), ett slags fint
vetebröd.
Brion, se Haute Brion.
Brionnes, fr. (1. briå’n), blekta, löst vävda
franska lärfter. Jfr Breannes.
Brioso, se Brio.
Briquetage, fr. (1. -ta’sj, av brique, tegel),
imitation av rohbau (se d. o.).
Briquette, fr. (1. -kä’tt), se Brikett.
Bris (eng. breeze), sjöv., täml. god vind,
mindre hård än kultje.
Brisans (av fr. briser, bryta), den hastighet
med vilken en explosions verkningar
sprida sig.
Brisa’nta ämnen 1. Brisanter (Z. brisa’ngter,
av fr. briser, bryta), häftigt exploderande
ämnen, lämpliga som sprängmedel i
minor och torpeder. — Brisa’nsgranat,
projektil, som verkar krossande och
sönderbrytande.
Brisas, nordöstliga vindar, som under
december—april blåsa i Sydamerikas nordliga
kustländer. Jfr Bendavales.
Brise’is, gr. myt., Brises^ dotter
Hippoda-meia, som älskades av Achilles.
Brisement forcé, fr. (1. brisma’ng fårse’),
kirurg., uppbrytande av ett illa läkt
benbrott 1. brytande av ett eljest deformerat
ben för att giva det en bättre form och
funktionsförmåga.
Bri’sing 1. Brisinga-men, nord. myt.,
gudinnan Fröjas halssmycke, förfärdigat av
Ivaldes söner.
Brisinga (av Brising, se d. o.), zool., ett
släkte sjöstjärnor.
Brisling 1. Bresling, zool., saltad skarpsill.
Brfstol-diamant (Z. bri’stöl-), miner., i
närheten av Bristol förekommande
bergkristaller, anväxta i järnmalmer. De
slipas som diamant.
Bristolmetall 1. Prinsmetall, en art tombak
(se d. o.) med ofta täml. hög zinkhalt.
Bristolpapper, Isabeypapper (l. -be’-), ett
slags tjockt limmat papper, som användes
till kritteckningar och akvareller m. m.
Bristol stones, eng. (1. - ståns), dets. som
Bristoldiamant (se d. o.).
Brisure, fr. (1. -sy’r, av briser, bryta),
brytning, bräcka; herald., yngre linjers
bi-tecken i ett vapen.
Brita 1. Britta, kvinnonamn, förk. 2iVBirgitta.
Brita’nnia, det latinska namnet på England
och Skottland. — B. cismari’na 1. mi’nor,
Bretagne.
Brita’nnia-bron den i brobyggnadskonsten
epokbildande järnvägsbron över sundet
mellan ön Anglesey och Wales.
Brita’nniametall, en metall-legering av tenn,
koppar, zink och antimon, med färg och
glans av silver.
Briter, se Britter.
British museum, eng. (1. bri’ttisj mjusi’um),
en i London 1753 grundad
national-institu-tion, innehållande vetenskapliga samlingar
och konstsamlingar.
Britmässesommaren, fyra efter varandra
följande dagar i oktober, bland dem
Birgittadagen. Jfr Indian summer.
Britoma’rtis, kretensisk gudinnan för jägare
och fiskare.
Brits {ty. Britsche), utefter en vägg
anordnad liggplats av trä, vanligen för flera
personer.
Britsjka, slav., ett slags öppen vagn.
Britter 1. Briter, de äldsta kända invånarna i
England. Av kymrisk-keltisk stam.
Brix areome’ter, fys., en sackarometer.
Bri’xnergrönt, dets. som Schweinfurtergrönt.
Briza me’dia, bot, darrgräs, allmänt å
gräsmark. — B. ma’xima (Indien) och B.
ere’cta (Mexiko) m. fl. odlas som
prydnadsväxter.
Brizo, gr. myt., en delisk gudinna, som
dyrkades såsom de sjöfarandes beskyddarinna.
— Brizomanti’ (av gr. mante’ia, spådom),
drömtydning.
Br. m., förk. för brevi manu (se d. o.).
Bro, handelst., förk. av brutto.
Broadcasting, eng. (1. brådka’sting),
utsändning pr radio av dagsnyheter,
nöjesprogram m. m., rundradiering.
Broad church, eng. (1. bråd tjörtj), det av
modern vetenskap påverkade liberala
partiet inom den engelska statskyrkan.
Broadway {1. brå’doä), New Yorks
förnämsta gata.
Broadwood and Sons (1. brå’dood än söns),
Englands största pianofabrikanter.
Bro’bdingnag, namn på jättarnas land i den
engelske författaren Swifts bok "Gullivers
resor". Jfr Lilliput.
Broca’rdium, medelt.-lat., kort tänkespråk,
så kallat efter Brocardus, en ryktbar
lagklok i 11 :e årh.
Brocas formel {1. bråka’s), formel för
bedömande av en persons konstitution, t. ex.
vid livförsäkring. — B. gy’rus 1. B. vindel,
talcentrum i vänstra pannioben (hos höger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
