- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
223

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brontofobi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brontofobi—Brudbröd

223

dess verkningar. — Brontome’ter (av
gr. me’tron, mått), åskmätare, instrument
att mäta blixtens styrka.

Brontofobi’ m. fl., se Bronteum.

Brontosa’urus, paleont., ett fossilt
jätterep-tilsläkte av ordn. Dinosa’uria. Kända
exemplar uppnå en längd av 18 m.

Bronzed skinn, eng, (hårt k-ljud), med., det
engelska namnet på Addisons sjukdom,
grundat på den för denna åkomma
utmärkande bronslika missfärgningen av huden.

Bronzi’t 1. Bronziti’t, se Bronsit.

Brookes apparat {1. broks -), ett
lödnings-instrument.

Brook Farm (1. brok fam), lantgård utanför
Boston, där en samling bildade och
konstnärligt begåvade personer 1841—47 sökte
bilda ett socialistiskt idealsamhälle.

Brooki’t, eng. (1. bro-), kem., kristalliserad
titansyra.

Broom, se Brougham.

Broom handles, eng. (1. brom händels),
han-delst., kvastskaft.

Brosch (fr. 6roc/ie),bröstnål,bröstsmycke.

Brosche’ra, Broschy’r, se Brochera. —
Bro-sche’rad vävnad (fr. Brochées crochées),
tyg, i vilket vissa inslag endast löpa över
en del av vävens bredd. Imiterade sådana
tyger kallas på franska Brochées lancées.

Broschlare 1. Brossiare, hjälparbetare åt
tim-merkörare vid timrets hopsläpning på
lastningsplatsen.

Bro’simum, bot., växtsläkte av fam.
Mora’-ceæ. — B. galactode’ndron, Venezuelas
s. k. ko-träd (arbol de léche, palo de
vaca) har en vit mjölksaft, nyttjad som
komjölk. Ett vaxartat ämne däri,
Galak-tin, användes till ljus. — B. Alica’strum,
brödnötträdet, i Central-Amerika
och på Jamaika, har en liknande
mjölksaft. Nötterna smaka som hasselnötter och
användas till mjöl.

Broskganoi’der, zool., en grupp fiskar,
framför allt störfiskarna.

Brosklav, bot., en på lövträd vanlig lav,
RamaWna calica’ris.

Brosksvamp, bot., se Marasmius.

Brosmen 1. Lubben, zool, en atlantisk
torskfisk, Bro’smius bro’sme, fångas i rätt stor
utsträckning.

Bro’smius, zool., se Brosmen.

Brossa, se Bråssa.

Brosseri (fr. brosserie), borstbinderi.

Brossiare, se Broschlare.

Brotsch, stålverktyg för upprymning av hål.

Brottmodu’1 1. Brottgräns, tekn., den
belastning, varmed ett material skall förses för
att brista.

Brougham, eng. (1. bro’am), en tvåsitsig
vagn, uppkallad efter den engelske
statsmannen med samma namn.

Brouillard, Brouillon, fr. (1. broja’r,
bro-jån’g), handelst., koncept, kladd. Kallas
även diarium, journal, strazza (se d. o.).

Brouillera, fr. (1. broije’ra), Brulje’ra, bringa

i oordning; stifta oenighet emellan. —
Brouillerad 1. Brulje’rad, osams. —
Brouil-leri’ (1. broij-), Bruljeri’, misshällighet,
tvist.

Brouillon, se Brouillard.

Broussai^smen, en medicinsk lära, enl. vilken
alla sjukdomar bero av lokala
inflammationer och åkommor, uppställd av franske
läkaren Broussais (1772—1838).

Broussi’ster, se Possibilister, under Possibel.

Broussone’tia, bot., pappersmullbärsträd, ett
östasiatiskt släkte mullbärsträd med
ätliga frukter. — B. Kæ’mpferi och B.
papy-ri’fera, lämna ett bast, som i Kina och
Japan bearbetas till papper. —
Brousso-ne’tiafiber, bast av pappersmullbärsträd.

Browa’llia, bot., amerikanskt växtsläkte av
fam. Scrophularia’ceæ. Några arter odlas
som prydnadsväxter. — B. america’na, en
mångformig art med violettblå, i svalget
vita blommor. — B. grandiflo’ra (Mexiko)
har ljusblå blommor.

Brownhemp, eng. (1. bra’on-hemp), den
mörkaste, billigaste manillahampan.

Browniani’smen (L braon-), ett medicinskt
system, utvecklat av engelsmannen John
Brown, enl. vilket alla sjukdomar bero på
för stor retning 1. brist på retning.

Brownie (1. braoni), "den lille brune", skotskt
namn på hustomten.

Browning 1. Browning-pistol (1. braoning),
en automatisk pistol, uppfunnen av
amerikanen J. M. Browning.

Browni’ster (1. braon-), engelsk religiös sekt,
uppkallad efter stiftaren, Robert Brown.
Se Independenter.

Brown-paper, eng. (1. bra’on-pä’pö), i
England tillverkat, starkt brunt
omslagspapper för metall- och manufakturvaror.

Brownska molekylärrörelserna, fys.,
rörelsefenomen hos småpartiklar, som äro
uppslammade i en vätska.

Brown stone wares, eng. (1. bra’on stån
oä’rs), engelsk benämning för vanligt
stengods.

Brown stout, eng. (1. brao’n staot), stark
porter. — Double brown stout (1. dö’bböl -),
den starkaste portersorten.

Brua’n 1. Malajsk sol-björn, zool., en liten
trädklättrande björn, Vrsus malaya’nus,
som i hemtrakterna, Malacka och Stora
Sundaöarna, allmänt hålles tam.

Brudport 1. Bröllopsport (eng. marriage gate,
fr. porte de mariage, ty. Brautthür), kallas
ofta n. portalen i gotiska kyrkor. Under
dess båge lästes välsignelsen över
brudparen.

Bruce, eng. (1. brus), gammal skotsk släkt.

Bruchsal, ett badensiskt vin.

Bruci’n, kem., en färglös, kristalliserande
växtbas, som (jämte stryknin) finnes i
rävkakor.

Brudand, se Aix.

Brudborste, bot., se Cirsium.

Brudbröd, bot., se Spiræa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free