- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
224

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brudfrämma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

Brudfrämma—Brunsten

Brudfrämma, dets. som Brudsäta (se d. o.).

Brudpäll, se Päll.

Brudsporre, bot., se Habenaria.

Brudsäta 1. Brudfrämma, kvinna, som klär
bruden vid bröllop.

Brue’ra 1. Brye’ra (av ty. brüken, doppa i
hett vatten), tekn., lägga kläde över hett
vatten för att göra det smidigt.

Brugden 1. Brygden, zooL, en ända till 15 m.
lång haj art, CetorMnus ma’ximus, som
förr fångades med harpun för sin oljerika
levers skull.

Brugeres krut (1. brysjä’rs -), röksvagt krut
av ammoniumpikrat och salpeter.

Bruit, fr. (1. brui’), sorl, buller, gny;
uppseende, rykte, oväsen, slagsmål. — Bruyant
(/. bruia’ng), sorlande, bullrande. — Tant
de bruit pour une omelette, fr. (1. t ang dö
brui’ por ynn åmmle’tt), vilket larm för
en pannkakas skull! Vilket väsen för
ingenting!

Bruit de diable, fr. (1. brui’ dö diabl),
nunne-susning, ett blåsljud, som genom stetoskop
höres på sidan av halsen ovanför
nyckelbenet. —■ Bruit de moulin {1. -molä’ng),
ljud som av kvarnhjul vid bristningar i
hjärtklaffarna.

Brukte’rer, forngermansk folkstam.

Brule’ra {fr. brüler)^ bränna. — Brylå’ 1.
Vin brülé, fr. (1. väng bryle’), glödgat vin;
värmd och med kryddor försatt konjak. —
Créme brülée (kräm -), maträtt av ägg,
mjölk och socker. — Cerveau brülé (Z. servå’
-), vildhjärna, fantast.

Brulje’ra, Bruljeri’, se Brouillera.

Brumaire, fr. (1. brymä’r, av lat. hru’ma,
vintersolstånd), töckenmånaden, den andra
månaden i franska revolutionens kalender,
från den 23 okt. till den 21 nov.

Bruma’lis (av lat. brumma, vinter), bot.,
vinter-.

Bruma’ta-lim 1. La’ro-lim, klibbiga
blandningar till bestrykning av
fruktträdsstammar. Se Cheimatobia.

Bru^mmeisen, ty., mungiga.

Brunag, bot., se Rhynchospora.

Bruna juran, geol., tysk benämning på den
juraformationens avdelning, som vanligen
kallas Dogger.

Brunalger, bot., en grupp alger, Fucoi’deæ,
Pheophy’ceæ, Melanophy’ceæ.

Brunand, zooL, en dykand, Nyro’ca feri’na.

Brunbakterio’s, kålröta.

Brunbinka, bot., se Erigeron.

Brundfsium 1. Brundu’sium, det romerska
namnet på Brindisi.

Brune, nord. myt., ett av Odens tillnamn;
fornnordiskt mansnamn = Bruno.

Brune 1. Bruni, nord. myt., en dvärg.

Brunei, Prunel, fr. (1. bryne’ll, pryne’11), ett
tungt kyprat ylletyg, ofta med varp av
bomulls- 1. linnegarn. Användes till
damskodon, halsbindor m. m.

Brune’lla, bot., växtsläkte av fam. Labia’tæ.
—■ B. vulga’ris, brunört, allmän torrängs-

växt, var förr officinell. — B. grandiflo’ra,
en kalkväxt från s. Sverige, odlas stundom.

Brune’ller 1. Prune’ller, ett slags stora, söta
plommon från Frankrike.

Brune’1-skena, bredfotad järnvägsskena,
uppkallad efter uppfinnaren.

Brune’ra, tekn., kallar man förfarandet att
skydda vissa metaller, i synnerhet järn,
mot röstning, genom att överdraga dem
med en brun lackfärg. — Brune’ring,
överdragning med skyddsfärg.

Brune’rstål, verktyg, som användes vid
bru-nering (se d. o.).

Brune’tt {fr. brunet, fem. brunette),
brun-hårig, mörklagd. )( Blondin. —
Bru-nette {1. bryne’tt), en fransk visa av
erotisk karaktär.

Brunfe’lsia, bot., tropiskt, amerikanskt
växtsläkte av fam. Scrophularia’ceæ. — B.
exi^mia odlas ofta i växthus.

Brunhi’lda, forntyskt, Bry’nhild, fornnordiskt
kvinnonamn (av fornty. bruni, pansar, och
hilt, isl. hild, strid). Namn på Sigurd
Fåfnesbanes maka, sköldmön B.

Brunhilde-ställningen, tysk försvarsställning
under världskrigets slutskede.

Brunholz 1. Indiskt bresiljeträ fås av
Cæsal-pinia sappan från Ostindien.

Bruni, se Brune.

Brunia’ceæ, bot., växtfamilj av serien
Rosa’les. Ljungliknande halvbuskar i
Kap-landet.

Bru’nke, fornnordiskt mansnamn = Bruno.

Brunklot, Bruntofs, bot., ett par allmänna
blågrönalger.

Brunklöver, bot., se Trifolium.

Brunkol, geol., en av de på kemisk väg
bildade bergarterna, tillhör huvudsakligen
tertiärformationen och bildar bruna,
jordlika 1. pulverformiga massor.

Brunkrut 1. Chokladkrut, en avart av
svartkrut. Dess kol är framställt av kolad halm.

Brunkulla, bot., se Nigritella.

Brun-nacke, dets. som Bläsand.

Brunne’ola, bot., brunaktig. — Brunne’scens,
bot., som börjar bli brun. — Bru’nneus, -a,
bot., (mörk)brun.

Brunnerska körtlarna {lat. glandulæ
brunne-rianæ), anat., körtlar tätt under
slemhinnan i tolvfingertarmen.

Bru’no, tyskt mansnamn (av ty. braun,
brun).

Brunockra, miner., ett järnoxidhydrat av
gulbrun 1. svartbrun färg.

Brunoise, fr. {1. brynåa’s), kokk., soppa av
kött-1. fiskbuljong med grönsaker.

Brunroth {1. -råt, av ty. roth, röd), eg
brunröd; miner., ett slags som målarfärg
använd järnockra.

Brunskära, bot., se Bidens.

Brunsnultra, zooL, se Acantholabrus.

Brunspat, miner., en avart av bitterspat.

Brunspån, raspat blåträ.

Brunsten 1. Pyrolusi’t, miner., mangansuper-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free