- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
226

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bränslesamlaren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

Bränslesamlaren—Buckaler

emellan brännpunkten och linsens
medelpunkt.

Bränslesamlaren, zooL, en för sitt konstrika
bo ryktbar, sydamerikansk fågel,
Anu’m-bius anu’mhi.

Brännvin, kem., Spi’ritus te’nuis, en
blandning av etylalkohol och vatten. Brännvin
av olika slag äro finkel, konjak, arack,
rom, whisky, genever och lav brännvin.

Brännässla, bot., se Urtica.

Bräsch, se Bresch.

Bräsma, bot., se Cardamine.

Bräss 1. Thy’mus, anat., en blott hos foster
1. unga individer i brösthålan befintlig
körtel. Kalvbräss anses som en läckerhet.

Brödfruktträdet, bot., Artoca’rpus inci’sa,
odlas i alla mellan vändkretsarna belägna
land. Dess nästan klotrunda frukter av ett
människohuvuds storlek äro ett av de
förnämsta näringsmedlen för tropikernas
inbyggare.

Brödkol, kolat bröd {lat. Ca’rbo pa’nis),
användes ibland i tandpulver.

Brödkorgs vamp, bot., se Nidiilaria.

Brödnötträdet, bot., se Brosimum.

Brödrafolkens väl (no. Broderfolkenes vel),
Oskar II :s valspråk före 1905, därefter
Sveriges väl.

Brödstilar, stilar, som vid tryckning
användas till den eg. texten.

Brödsöndag {lat. Domi’nica de pa’nibus),
midfastosöndagen.

Brödtall, bot., se Pinus.

Bröggeri’t, miner., en toriumhaltig avart av
pechblände.

Brölgrop, se Brollgrop.

Brömsens droppar, efter svenske läkaren
Bröms (1612—93) uppkallat, fordom
mycket använt folkmedicinskt läkemedel.

Brönners fläckvatten, utgöres av lätta
fraktioner av bergolja, d. v. s. gasolja och
bensin.

Bröstbär, Juju’ber (fr. jujubes), bot.,
frukterna av flera arter av Zi’zyphus,
tillhörande fam. Rha’mneæ.

Bröstdroppar, med., läkemedel, som avser att
lindra hosta. Kända och värderade äro
Roséns bröstdroppar, vilka beredas av
opium, saffran, lakritsextrakt och
Malagavin.

Bröstpulver, med., Pu’lvis gummo’sus
stibia’-tus, beredes av mineralkermes, raffinerat
socker och pulvis gummosus (se d. o.).

Brötling, bot., se Lactarius.

B. S. G. D. G., se Brèveté.

Bsschedu’cher, en tjerkessisk folkstam.

^-strålning, se Radium.

Bt., förk. för engelska baronet (se d. o.).

Bto 1. b:to, förk. för brutto.

Buas, ett slags fartyg, som förr begagnades
vid sillfiske.

Bu’balis (syn. Alce’laphus), zool., ett
antilop-släkte. — B. buse’laphus, nordafrikansk
hartebeest. — B. caama, hartebeest (s.

Afrika). — B. coke’i, kongeni, koantilop
(Ostafrika).

Bu’balus, lat., buffel. Se Bos.

Bubastis 1. Bast, egypt. myt., mångudinnan.

Bu’bo, zool., uvsläktet. — B. bubo, berguv.

Bubo’n, gr., med., inflammation i ljumskens
lymfkörtlar. — Bubonpesten, Böldpesten,
med., forna tiders "digerdöd", har fått sitt
namn därav att under sjukdomen
körtlarna svullna, särskilt i ljumskarna, i
axelvecken och på halsen.

Bu’carogods, se Wedgwood.

Bu’cca, lat., kind. — Bucca’lis, som rör kinden.

Buccanier, se Boucanier.

Bu’ccina 1. Bu’cina, lat., romerskt
blåsinstrument, i form av ett nästan i cirkel böjt rör;
snäcktrumpet, med vilken tritonerna
avbildas.

Buccina’tor, lat. (av bu’cca, uppblåst kind),
eg. trumpetare; anat., trumpetarmuskeln i
kindbenet.

Bucci’nidæ, zooL, en familj havssnäckor. —
Bucci’num unda’tum, valthornssnäcka, en
vid Sveriges västkust vanlig art av
nyssnämnda familj. Användes som agn vid
fiske.

Bu’cco, lat., en stående mask (skrävlande
väl-lusting) i de romerska folklustspel, som
kallas atellaner.

Bucco-blad, Bucco-oja. Se Bucko-.

Bucco’nidæ 1. Capito’nidæ, zool., skägg-gökar,
en familj tillhörande de partåiga fåglarna.
Tillhör tropikerna.

Bucenta’ur, Bucento’ro 1. Bucinto’ro, ital. (av
buzi’no, liten galär, och d’oro, av guld),
benämning på det präktiga fartyg, på
vilket fordom dogen i Venedig årligen
firade republikens förmälning med
Adriatiska havet; gr. och rom. myt., ett
vidunder, hälften människa, hälften tjur 1.
åsna.

Buce’phala, zool., syn. Hareida. Se Alfågel.

Buce^phalus {gr. buke’falos, tjurhuvud, av
bu’s, tjur, och kefale’, huvud), Alexander
den stores livhäst; fig., ståtlig springare.

Bu’ceros, zool., en art hornfåglar.

Buchanan (Z. bjoka’nön), ett omtyckt
visky-fabrikat. Black and white.

Buchani’sternas sekt, religiös sekt i
Skottland på 1700-t.

Buchberger, omtyckt schweiziskt rödvin från
Kheineck.

Buchi’t, petrogr., bergart, bestående av en i
basalt förekommande, till glas smält
sandsten.

Bu’chloe, bot., ett grässläkte. — B.
dactyloi’-des, buffelgräs, de nordamerikanska
prä-riemas förnämsta fodergräs.

Buchonft, petrogr., en basaltisk, vulkanisk
bergart.

Bu’cina, se Buccina.

Bucinto’ro = Bucentaur (se d. o.).

Bucka’ler (av lat. bucca, mun), konsonanter,
vilka uttalas vokaliskt, d. v. s. med
ljudalstring i munhålan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free