- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
227

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Buckanjär ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Buckanj är—Bukoler

227

Buckanj är = Boucanier (se d. o.).

Buckelplatta, byggn., vid brobyggnader
använd underlagsplatta av bockad järnplåt
för fyllnadsämnen.

Buckeram " Barragan (se d. o.).

Buckingham palace, eng. {1. - pä’lles),
kungliga residenset i London.

Buckla’ndia, hot.^ trädsläkte av fam.
Hama-melida’ceæ. — B. populne’a, ett av de
viktigaste träden i Himalayas och Birmas
skogar. Veden användes till träsniderier.

Bucklandet, miner., ett slags ortit från
Aren-dal ; även en varietet av epidot.

Bu’cko-blad, farm., Fo’lia hu’cco, blad av
bl. a. flera ^arosma-arter. — Bucko-olja,
fås av bladen av vissa Barosma- och
Diosmæ-SiYter på Godahoppsudden.

Buckskin, eng. (1. böck-), eg. bockskinn; ett
slags stark yllekypert.

Buco’lica, 10 herdedikter av Virgilius efter
Theokritos som mönster. Jfr Bukoler.

Bucuresci (Z. bokorräsjtj), rumänska namnet
på Bukarest.

Buddai’sm, se Buddhaism.

Bu’dde, se Bote.

Bu’ddha, "den upplyste", stiftaren av en
indisk religion (5:e 1. 6:e årh f. Kr.), som,
utträngd från Hindostan, härskar å Östra
indiska halvön, i Kina, Tibet, Mongoliet
och Japan. — Buddhai’sm, Buddhi’sm 1.
Buddi’sm, Buddhas gudalära. — Buddhi’st
1. Buddfst, anhängare av Buddha.

Buddise’ring metod att konservera
födoämnen genom tillsats av vätesuperoxid
(uppfunnet av dansken C. Budde).

Buddi’sm, Buddi’st, se Buddhaism, Buddhist.

Bude’ngen 1. Negerapan, zooL, apart
(Semno-pi’tecus ma’urus) från Java. Jfr
Per-laffen och Scheilaffen.

Budget, eng. (1. bö’djet, av fornfr. bougette,
läderpung), förslag rörande statsverkets
årliga inkomster och utgifter;
kostnadsförslag i allm.

Budkavlelöpning, sportt., se Stafettlöpning.

Budle, fornnordiskt mansnamn, reslig
krigare.

Budoa’r, se Boudoar.

Budo’rcas, zool, ett gemsdj ur släkte. — B.
taxico’lor, taki, förekommer i
Mishuri-bergen mellan Tibet och Assam.

Budy’tes, zool., syn. Motacilla.

Bue’n Reti’ro, sp., "god tillflykt", förr
kungligt spanskt lustslott nära Madrid, numera
artillerimuseum. Parken är en av Madrids
mest omtyckta promenadplatser.

Bu’ffa, se Buffo.

Bu’ifel (lat. Bos hu’halus, sp. hufalo), zool.,
en art av oxsläktet, härstammande från
Indien.

Buffelgräs, hot., se Buchloe.

Bu’ffelus, zool, bufflar, se Bos.

Buffer 1. Hovbuffer, veter., hovunderlag av
elastiskt material.

Bu’ffer 1. Bu’ffert, mek., en på lokomotiv och
järnvägsvagnar anbragt, fjädrande appa-

rat, som har till uppgift att minska
häftigheten av stötar.

Bu’fferstat 1. Buffertstat, neutralt område
mellan tvenne stater, avsett att hindra en
sammanstötning mellan deras intressen.
Jfr Buffert.

Buffet, fr. (/. byffe’; ital. hufe’tto; sp. bufete;
mlat. hufe’tum), byffé, skänkskåp,
värdshusdisk; plats, där, vid en större
tillställning, mat o. d. serveras;
förfrisknings-rum.

Buffline, fr. (Z. byffli’n), ett tätt vävt franskt
byxtyg.

Bu’ffo, fem. Buffa, ital., komisk, lustig. —
A’ria buffa, komisk aria. — Du’o buffo,
komisk duett. — 0’pera buffa, komisk
opera. —• Buffo 1. Buffo’ne, komisk sångare
i den italienska operan; narr. — Buffo-bas,
Buffo-tenor, bas- 1. tenorsångare med
komiska anlag.

Buffonneri’ (fr. houffonnerie), gyckel,
tokeri.

Bu’fo, zool., paddor. — B. vulga’ris, vanliga
paddan. Se Bufotalin.

Bufoniter, paleont., förstenade bendelar av
fiskar.

Bufo’nius, -a, (av lat. bu’fo, padda), bot.,
padd-.

Bufotalfn, farm., ett gift, som erhålles ur
hudsekretet på paddan, och verkar på
hjärtat likt digitalis.

Bu’gge, fornnordiskt mansnamn, bebyggare.

Buggij, eng. (1. baggi), lätt enbetsåkdon.

Bugi 1. Bugine’ser, en folkstam på Celebes.

Bugle, fr. (1. bygl), 1. Buglehorn,
"bygelhorn", signalhorn med klaffar.

Bugres, kolonistemas vanliga namn på
Boto-kuder (se d. o.).

Buhl-arbete, se Boule-arbete.

Buijs-Ballots lag (1. böjs-ballå’ts -), meteor.,
Bariska vindlagen, som anger förhållandet
mellan lufttryck och vindriktning.

Buiatri’k 1. Bujatri’k (av gr. bu’s, nötkreatur,
och iatrike’, läkekonst), veter., läran om
nötkreatur SS j ukdomarna.

Building societies, eng. (1. bi’lding
såsä’-jitis), byggnadsföreningar.

Bujatrfk, se Buiatrik.

Buji’derna, medeltida härskarsläkt i Persien.

Bukarest-ringen, en ryktbar gotisk halsring
med runinskrift (en del av det s. k.
Petrossa-fyndet), i museet i Bukarest.
Endast en bit med inskriften återstår
numera.

Buke’falos, se Bucephalus.

Bukettrosor, bot., se Rosa.

Bukfeniga, zool., se Abdominales.

Bukhjärna, anat. (ce’rebrum abdomina’le),
den fläta av nerver och ganglier, som
omger övre delen av stora bukpulsådern och
avger nerver till bukinälvorna.

Bukoler, ett forntida herdefolk. — Buko’lisk
(gr. bukoliko’s), till herdelivet hörande. —
Bukolisk cesur, metr., den versavskärning,
som företrädesvis i bukoliska dikter ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free