- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
229

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bunch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bunch—Bureaux d^esprit

229

Bunch, längdmått för bind- och jutegarn. I
England 1 bunch 3 bundels == 180,000
yards.

Bund, Der (1. bont), schweizisk tidning, som
sedan 1849 utkommer i Bern.
Demokratiska partiets organ.

Bundafolken, namn på de folk, som bebo
kusterna av Benguela och Angola.

Bundel, eng., "bunt", se Bunch.

Bundelah, se Bandela.

Bunder, Bunder-apa 1. Resus-apa, zool.y en
indisk apart, Si’mia rhe’sus, oitd^ hållen i
menagerier.

Bu’ndesgericht, ty., Schweiz’ statsdomstol.

Bu’ndesrath, ty., förbundsråd,
representationen för de enskilda staterna i Nordtyska
förbundet; högsta verkställande makten i
Schweiz.

Bu’ndschuh, ty., snörkänga; fälttecken under
bondeupproren i Tyskland under 16 :e årh.

Bungalo, se följande ord.

Bungalow, eng. (1. bö’ngalå), ett ostindiskt
hus i en våning av bamburör med ett långt
framskjutande halmtak. —■ Dawk
bungalow (Z. dåk -), härbärge för resande.

Bungarum-pamah, zooL, se Bungarus.

Bu’ngarus, zooL, ett i Indien och Östasien
förekommande giftigt ormsläkte. — B.
cæru’leus, indiemas krait. — B. fascia’tus,
indiernas bungarum-pamah.

Bunge, bot., se Samolus.

Bu’nias orienta’lis, bot, ryssgubbe, rysskål,
hundrättika, till fam. Crucijeræ hörande
åkerogräs, som inkommit med spannmål
från östersjöprovinserna.

Bu’nium, bot., växtsläkte av fam.
UmbelW-feræ. — B. BuIboca’stanum, j ordkastanj e,
har en knöllik rot, som förtäres rostad.

Bu’nker, eng., kolbox å fartyg. — Bunkerkol,
kol, som förvaras i ett fartygs kolbox,
bunker, för fartygets drift.

Bunkstål, handelst., stål för export på
Orienten, med hög kolhalt och avslaget i smärre
bitar, vilka förpackas i träkaggar om en
mansbördas vikt.

Bunockra, fibrer av XJre’na loha’ta. Se
Ur ena fiber.

Bunodo’nt (av gr. buno’s, upphöjning, och
odu’s, tand), zool., form av
däggdjurskindtänder med kägelformiga knölar.

Bunsens brännare, brännare för gas med
svagt lysande, starkt värmande låga, och
som användes i kemiska laboratorier.

Bu’nstings, engelska släta ylletyger,
använda till flaggduk.

Buntmakare {ty. Buntmacher, av Bunt,
pälsverk), handlande med pälsverk, körsnär.

Bunya-bunya, bot., se Araucaria.

Bunyevaczer {1. bonjeva’tser) 1. S3oka’tzer,
namn på de serbiska invånarna i s.
Ungern.

Bunzlau-varor, stengodsvaror från Bunzlau
i Schlesien.

Buonapa’rte, se Bonaparte.

Buonarro’ti, florentinsk släkt. Dess
förnämsta medlem var konstnären
Michel-angelo.

Buonavoglia, se Bonavoglia.

Bupha’ga, zooL, maskhackare, ett trastlikt
afrikanskt fågelsläkte, som lever av larver
bland håren och i huden på däggdjuren.

Bu’phane, bot., afrikanskt växtsläkte av
fam. Amaryllida’ceæ. — B. toxica’ria.
Löken innehåller hottentotternas pilgift.
I torrt tillstånd har den använts som
häftigt avföringsmedel.

Buphtalmi’, Buphta’lmus, med., glosögdhet.

Buphtha’lmum, oxöga, bot., växtsläkte av
fam. Compo’sitæ. Några arter från mell.
Europa odlade som rabattväxter. — B.
specio’sum, solstjärna, från s.ö. Europa,
odlad och stundom förvildad.

Buple’urum tenufssimum, bot., harfloka,
strandumbellat med hela, smala blad.
(S. Sverige.)

Bu’r 1. Bö’r, Borr, nord. myt., son av Bure och
fader till Oden, Vilje och Ve.

Bu’rak, Ba’urak, förr namn på naturlig
borax.

Bura’n (ry. bu’rja), meteor., häftig
virvelvind på de sibiriska stäpperna.

Buratine, fr. {1. byrati’n), ett slags
halvsidentyg.

Buratti’no, ital., marionett (se d. o.).

Buranham-bark, dets. som Monesia-bark.

Burbrev, borgarbrev, skriftligt bevis på
vunnet burskap.

Burbu’ra, dets. som Babla (se d. o.).

Burcha’n, se Burkan.

Bu’rchard 1. Bu’rkard, mansnamn (av fornty.
Burghard, Purchart), bergfast.

Bu’rda 1. Bo’rda, arab., mantel. Namn på två
berömda dikter.

Burdfgala, romarnas namn på Bordeaux.

Burdu’s (av ty. bardauz, pladask), rakt på
sak, framfusigt, tvärt, överilat.

Bu’re, nord. myt., fader till Bör. Mansnamn,
med betydelsen den borne.

Bureau, Bureaucratie, fr. (1. byrå’,
byråkrati’), se Byrå.

Bureau des longitudes (1. byrå’ dä
långi-ty’dd), vetenskapligt samfund i Paris för
matematiska och astronomiska frågor.

Bureau International permanent de la paix
(1. byrå’ ängternattsiåna’ll - dö la pä),
In-ternationella fredsbyrån i Bern.

Bureaus of labor statistics (Z. bju’rås åv
lä’bor stati’stiks), ämbetsverk i Amerika
för bearbetandet av statistiska uppgifter
rörande arbetsmarknaden.

Bureau Ve’ritas (Z. byrå’-), ett aktiebolag,
som har sitt huvudsäte i Paris, och
vars ändamål är besiktning, taxering och
klassificering av fartyg. "Norske Veritas",
bildat efter mönstret av detta bolag, har
sitt säte i Oslo.

Bureaux d’esprit (Z.byrå’ despri’), ironisk
benämning på litterära salonger i Paris på
1600-t.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free