Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bureter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
Bureter—Busenfreund
Bure’ter, Burie’ter, Burja’ter 1. Burjä’ter,
mongoliskt nomadfolk i Sibirien.
Burette, se Byrett.
Burggreve 1. Burgreve, har stundom varit
titel på högste ämbetsmannen i Göteborg
och Malmö. Jfr Borggreve.
Bu’rgos, skal av Nau’tilus pompi’lius (en
bläckfiskart), som över Singapore föras
i marknaden som pärlemor.
Bu’rg-teatern (Hofhurgtheater) i Wien
anses som den förnämsta av tyska
skådebanor.
Burgu’nder, en germansk folkstam; även
benämning på bourgognevin.
Burgu’ndisk hjälm, en huvudbonad av stål
1. järn, tätt åtslutande och med
framspringande visir.
Burgu’ndiskt beck, Burgundbeck, tekn., ett
slags harts, förr berett huvudsakligen i
Burgund.
Burgu’ndiskt kors, lutande kors av taggiga
grenar. Se Andreaskors.
Burgu’ndviner, se Bourgogneviner.
Bu’rgwälle, ty.y namn på pålbyggnader,
uppförda på land.
Burhalfår, zooL, dets. som Blåfår. Se
Pseu-dois.
Burial sebili, tunisiskt silvermynt = 62,6
centimer.
Buridans åsna (1. byrrida’ngs -), lat. a’sinus
Burida’ni, beteckning för ett resonemang,
som vill bevisa, att ett beslut icke alltid
betyder det starkare motivets seger, ty
eljest skulle en åsna mellan två lika
lockande hötappar aldrig kunna bestämma
sig för endera utan vara dömd att svälta
ihjäl.
Burie’ter, se Bureter.
Burin, fr. (1. byrä’ng), gravstickel.
Burins (1. byrä^ng), folkstam i Frankrike.
Burja’ter, Burjä’ter, se Bur eter.
Burka’n, lägre gudomlighet i den lamaistiska
religionsläran 1. lamaismen.
Burkfsm 1. Metalloterapi’, med., en av
fransmannen Burq uppfunnen metod, att
medelst olika metaller, använda ut 1. invärtes,
bota vissa nervåkommor.
Burla’ker, i Ryssland pråmdragare;
"luffare".
Burla’t 1. Kuma’tsj, ett turkiskt-rött
bomullstyg från Astrakan och Kasan i Ryssland.
Burle’sk (fr. burlesque; ital. hurWsco, av
hurla, grovt skämt), subst., putslustigt
och grovkornigt skriftalster; adj.,
putslustig, tokrolig; grovkornig. Det burleska
är en lägre art av det komiska.
Burle’tta, ital., litet farsartat lustspel.
Burlington House (/. bö’rlingtön haus),
palats i London, säte för konstakademien,
Roy al academy of Arts samt Linnean
So-ciety med Linnés samlingar.
Burma’ner 1. Birma’ner, invånare i Burma
(Birma).
Burmi’t, bärnsten från Burma.
Bu’rnus (arab. al-hurnus), arabisk mantel
med kapuschong; ett slags europeisk
överrock.
Burows lösning, farm., sårrenande och
läkande lösning av aluminiumsubacetat.
Burqism (1. -ki’sm), se Burkism.
Burr 1. Grad, se Bourre.
Burra’sk (fr. bourrasque), meteor., häftig,
men kortvarig virvelvind;
barometerminimum.
Burri’ngravyr, linjegravyr med stickel.
Burris encellkultur (1. bo’rris -), bakteriol.,
metod att åstadkomma en renkultur av en
bakterieart genom att utgå från en enda
cell.
Bu’rsa, lat., väska, börs; under medeltiden
byggnad, där fattiga studenter (bursa’rii,
därav ty. Bursche, se Bursch)
härbärgerades och bespisades; dryckeslag, gille.
Bu’rsæ muco’se, lat., anat., slemsäckar.
Bu’rsa fabri’cii, ett egendomligt körtelformat
organ hos fåglarna, som ofta försvinner
efter fosterskedet. Om dess funktion är
intet med visshet känt.
Bu’rsa pasto’ris, lat., bot., herdeväska.
Bu’rsa sero’sa, med., bursa med seröst
innehåll.
Bursch 1. Bursche, ty., gosse, kamrat, student.
— Burschiko’s, på studentvis. Jfr Bursa
och Studentikos.
Bu’rschenschaft, ty., namn på
studentföreningar i Tyskland, stiftade med anledning
av krigen 1813—15.
Bu’rschensprache, ty., student jargong.
Burschiko’s, se under Bursch.
Bu’rsera, bot., växtsläkte av fam.
Bursera’-ceæ (tropiska Amerika). — B. simaru’ba,
lämnar i hemlandet som läkemedel använt
harts, Chibonharts, Gomartharts. — B.
ex-ce’lsa, ger s. k. takamahak-harts, likaledes
använt i medicinen.
Bursera’ceæ, bot., växtfamilj, som är mycket
rik på harts och balsam. Viktiga släkten
äro Boswe’llia, Bu’rsera, Cana’rium,
Com-mipho’ra, Pro’tium och Tetraga’stis.
Bursi’tis, med., slemsäcksinflammation. Se
Bursæ mucose.
Bu’rspråk (lågty. Bursprake, av Bur,
borgare), sammankomst av en stads borgare
i och för överläggning om kommunala
angelägenheter; byggn., liten utbyggnad,
urspr. på rådhus, varifrån de vid
sammankomsten beslutade stadgarna kungjordes.
Buru’ndub, zooL, en art sibirisk jordekorre,
Tami’as asia’ticus.
Burung, dets. som Botokuder (se d. o.).
Buru’ter, kalmuckisk benämning på
Tian-sjans kirgiser.
Buschmeistern, zooL, en ytterst farlig
sydamerikansk huggorm, Lache’sius mu’tus.
Buschmän 1. Boschmän (holl., bosjesmans,
skogsmänniskor), en lågväxt, lågt stående
folkstam i s. Afrika.
Busenfreund, ty. (1. bo’senfråjnt, av Busen,
bröst, barm), hjärtevän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
