- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
231

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bushel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bushel—Butyrum

231

Bushel, eng, (1. bö’sjel), ett engelskt
rymdmått = 36,368 1.

Bushido, jap, (1. bo’sjidå’), "riddarnas väg",
japanskt system för självuppfostran,
nedärvt från riddartiden; har betecknats som
"Japans själ".

Bushman, eng. (1. bu’sjmän), i Australien
benämning på kolonist, som lever i t h e
b u s h (boskapsdistrikten). Jfr Buschmän.

Bush-gum, ett av jord starkt förorenat
ko-palharts.

Bushrangers, eng. (1. bu’sjrä’ndjörs), eg.
buskrövare; förbrytare, som från de
australiska deportationskolonierna lyckats
fly till skogarna, där de levde av röveri.

Business, eng. (1. hi’sness, av husy, driftig),
affärer, yrke.

Busji’do, se Bushido.

Buska 1. Busk-öl, färskt öl.

Buskage (Z. -a’sj), anlagd grupp av buskar.

Buskmus, zool.y en art springråttor, Sici’sta,
som förekommer i n. Skandinavien.

Buskmåra, bot., se Galium.

Buskmän, se Buschmän.

Buskskvätta, zooL, en art tättingar,
PraWn-cola ruhe’tra.

Busksvamp, hot., se Thelephora.

Busksvin, zooL, se Potomochoerus.

Busktörne, bot., se Ononis.

Buskvicker, bot., se Vida.

Buskviol, bot., se Viola.

Busk-öl, se Buska.

Buso (1. bo’så), ett mycket fint Madeiravin.

Buss (av ty. Bur sch), rask karl, krigsbuss.

Buss, populär benämning på omnibus.

Bussa 1. Bosa, på korn och hirs bryggt,
tata-riskt öl.

Buss, Bussa 1. Sillbyss {holl. buys, eng. burs),
ett slags fartyg, som förr användes vid
större sillfisken.

Bussaro’nger, ett slags blusar; långa, vida
byxor.

Busso’I, se Kompass.

Bussurma’ner, se Bassurmaner.

Bustrofe’don, gr. (av bu’s, oxe, och stre’fein,
vända), eg. oxvändning, skrift (t. ex. på
några av våra runstenar, på mynt o. s. v.),
som går omväxlande från vänster till
höger och från höger till vänster, alldeles
som oxen vänder vid plöjning.

Bu’stum, lat, bål, där de döda brändes,
gravplats.

But, fr. (1. by), mål, ögonmärke; fig.,
ändamål. — De but en blanc (Z. dö by’ttang
blang), vid målskjutning: mitt i pricken;
hänsynslöst.

Buta, se Bhuta.

Butadie’n, kem., ett vid vanlig temperatur
gasformigt, omättat kolväte, som förtätas
redan vid +1°. Härav framställes ett
slags konstgjord kautschuk, vilken dock
lättare erhålles ur kolvätena
metylbuta-diè’n och dimety’lbutadiè’n.

Butano’1, farm., dets. som Aldol (se d. o.).

Butar, geoL, öländsk benämning på kalk-

stensblock, vilka uppstått ur berggrunden
under inverkan av isen under istiden.

Bu’tea, bot., växtsläkte av fam. Legumino’sæ.
Praktfulla ostindiska träd, Dhakträd,
Fala’saträd. — B. mono.spe’rma, lämnar
Bu-teakino (se d. o.) och ett slags gummilacka.

Bu’teakino, Ostindisk kino, tekn., ett
harts-rikt, rubinrött, adstringerande ämne, som
fås av Bu’tea monospe’rma. Se Butea.

Bute’lj (fr. bouteille, av medelt.-lat.
buti’-cula, gr. butis, flaska), glasflaska för öl,
vin o. d.

Buteljon, sjöv., ett slags dävert.

Butelj stenar, geoL, glasmeteoriter.

Bu’teo, zooL, vråksläktet. — B. buteo,
orm-vråk.

Bu’thus a’fer, zooL, den största och
giftigaste, i Afrika och Ostindien levande
skorpionen.

Buti’k (fr. boutique),’hsiJiåe\shod; varulager;
verkstad.

Bu’tler, eng., hovmästare, taffeltäckare.

Buto, egypt. myt., en egyptisk gudinna, som
företrädesvis dyrkades i staden Butos.

Butoma’ceæ (syn. Tripetaloideæ, delvis), bot.,
växtfamilj tillhörande de angiosperma
monokotyledonerna. Svenskt släkte:
Bu-tomus.

Bu’tomus umbella’tus, bot., blomvass, en
mycket vacker strandväxt som sparsamt
förekommer vid våra sjöar och åar. Tillhör
fam. Butoma’ceæ.

Butsmide, avart av det gamla tysksmidet.

Butt 1. Pipe (1. pajp), engelskt mått för
flytande varor = 572,5 1.

Butteri’n, ett amerikanskt namn på
konstsmör 1. margarin.

Butternut, är ett valnötsträ av den
amerikanska Juglans cinere’a.

Butterpits, bot., se Acanthosicyos.

Buttes-Chaumont, fr. (1. byttsjåmå^ng),
berömd park i Paris.

Buttlers planteringsmetod. Sätthålet göres
med ett sättjärn som kastas mot marken,
så att det nedtränger till skaftet.

Buttläder 1. Butts, det bästa slaget av
engelskt sulläder.

Buty’l, kem., kolväteradikalen C4 Ho.

Butylkloralhydra’t, farm., en med
kloral-hydrat homolog förening, som i likhet med
detta verkar sömngivande, dock mindre
säkert.

Butyra’ceus (av lat. bu’tyrum, smör), bot.,
smör-.

Butyra’t, kem., smörsyrans salter.

Butyrome’1, ett av honung och osaltat smör
bestående preparat, som i medicinen
försökts såsom ersättning för levertran.

Butyrome’ter (av gr. bu’tyron, smör, och
me’tron, mått) = Galaktometer (se d. o.).

Butyrospe’rmum Pa’rkii, bot., afrikanskt
träd av fam. Sapota’ceæ. Lämnar det
inom ljus- och såpfabrikationen använda
fettet Bassiafett 1. Sheabutter.

Bu’tyrum, lat., smör. — B. antimo’nii, anti-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free