- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
232

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Buxaceæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

232

Buxaceæ—Båtnäbb

monsmör, antimonklorid. — B. caca^o,
kakaoolja. — B. nuci’stæ, muskotnötolja.

Buxa’ceæ, hot.y växtfamilj, tillhörande fam.
Tricocceæ av de choripetala
dikotyledo-nerna. Se Buxus.

Bu’xbom, bot.y Bu’xus sempervi^rens,
tillhörande fam. Buxa’ceæ, en från Orienten
härstammande växt, som förekommer både
som träd och buske och odlas i s. Europa.
Veden, det hårdaste och tätaste bland alla
europeiska träslag, begagnas vid
trägravyr.

Buxi’n, ett bitterämne, som finnes i alla delar
av buxbom.

Bu’xus sempervi’rens, hot.y buxbom (se d. o.).
Låg buske, tillhörande fam. Buxa’ceæ. —
B. macowa’ni, amerikansk buxbom, lämnar
även buxbom.

B. V., förk. för Beata Virgo, den Heliga
Jungfrun. Jfr B. V. M.

b. v., förk. för be’ne va’le {lat.), lev väl;
ho’nus vir (lat.), god man; ha’lneum
va-po’ris (lat.), ångbad (på recept).

B. W. G., förk. för Birmingham wire gauge
(se d. o.).

B-Vitami’ner, se Vitaminer.

Byffé, se Buffet.

By’gel, tonk., krökt rör, medelst vilket ett
mässingsinstrument förlänges.

Bygelhorn, se Bugle.

Bygsel, no., jur., ålderdomlig, men delvis
ännu bruklig form för jordlega.

Byggver, nord. myt., guden Freys tjänare.

Bühne, ty., teaterscen, teater. —
Bühnen-aussprache (1. -aossjprache), scenuttal,
teateruttal av tyskan.

Bylander, se Biländer.

By-laws, eng. (1. baj-lås), engelsk lagterm
(urspr. av det danska hy, stad) använd om
lokala förordningar.

By’leipt, Byleist 1. Byleistr, nord. myt., den
ene av Lokes två bröder. Namnet trol.
förvrängt av Beelzehuh.

Bylgia, nord. myt., en av Ägirs och Rans
döttrar.

Byli’ner 1. Bylfnor, ryska hjältesånger.

Bynke, hot., se Artemisia.

Byock, eng. (1. ba’jåck), 1. Fancies, eng. (1.
fa’nsis), handelsnamn för hanstrutsens
svarta och vita vingfjädrar.

Byrampuls, eng. (1. ba’jrämpöls), se African
goods.

Byrding 1. Börding, äldre benämning på en
vanligen flatbottnad farkost, avsedd för
godstransporter.

Byre’tt (fr. hurette), måtmngsrör; ett större,
i kubikcentimeter indelat glasrör, vilket
begagnas vid åtskilliga kemiska arbeten.

Bysoli’t, se Ashest.

Byrso’nima, hot., sydamerikanskt träd- och
busksläkte av fam. Malpighia’ceæ.
Frukterna ätliga. Bark och ved garvämnesrika.
— B. crassifo’lia, lämnar aZcorno-bark,
infödingarnas chaharro. — B. spica’ta,
lämnar Boistan.

Byrå (fr. hureau [I. byrå’], av hure, ett slags
ylletyg, varmed de första skrivborden voro
betäckta), skrivbord med lådor; liten
dragkista, byrå; ämbetsrum; arbetsrum å
en tidningsredaktion 1. dylikt. —
Byrå-assiste’nt, titel på vissa tjänstemän vid
järnvägen, i arméförvaltningen,
socialstyrelsen och generaltullstyrelsen. —■
Byråchef, titel för avdelningschefer inom
statsförvaltningen. — Byråkrati’ (av gr.
krate’in, härska), ämbetsmannavälde. —
Byråkra’t, anhängare 1. utövare av
ämbetsmannaväldet; pedantisk och övermodig
ämbetsman. — Byråkra’tisk, med
ämbetsmannaväldet överensstämmande. —
Byrå-kratfsm, byråkratiskt system 1.
åskådningssätt. — Byråsystem, se
Kollegialsystem.

Bysa’ns, se Bysantium.

Bysantfner, ett slags mynt från östromerska
kejsartiden; de grekiska skriftställare,
som behandlat östromerska rikets historia,
geografi m. m.

Bysantiiii’sm, av överdriven lyx framkallat
sedefördärv i ett land; överdrivet
ceremoniväsen vid ett hov i förening med
ovärdigt smicker och kryperi gentemot
regen-ten och myndigheterna.

Bysantinistfk 1. Bysantinologi’, bysantinsk
filologi.

Bysantinsk, som angår 1. tillhör det forna
östromerska kejsardömet. — B. stil,
hyggn., den äldsta av medeltidens
byggnadsstilar, kännetecknas genom den
kristna centralkyrkan, med en kupol över
en rund, åttkantig 1. kvadratisk
underbyggnad.

Bysa’ntium, Bysa’ns, Byza’ns, fordom namn
på Konstantinopel.

Bysseskyttar kallades fordom städernas
båtsmän samt en del artillerinianskap.

Byssoi’des (av lat. hy’ssös), hot., byssuslik.

Byssoliche’nes, hot., en ordning lavar.

By’ssus, zool., trådar, som utgå från
musslornas s. k. fot och med vilka djuren fästa
sig vid klippor o. d.; ett hos greker och
romare förekommande dyrbart siden- 1.
bomullstyg.

Byst (fr. huste), bröstbild.

Byza’ns, se Bysantium.

Byzanti’ner, Byzantfnsk, se Bysantiner,
By-santinsk.

Bågsträngshampa, se under Aloehampa.

Bågfenan, zool.i se Amia.

Bålastuga, se Ryggåsstuga.

Båle, fornnordiskt mansnamn (av håld, stor,
stark, 1. hudle, krigare).

Bålgeting, zool., en mycket stor getingart,
Ve’spa cra’hro.

Bålväxter 1. Bålsporväxter, hot.,
Thallo-phy’ta, växter, som ha bål, d. v. s. alger,
lavar och svampar.

Båra 1. Drafn, nord. myt., en av Ägirs och
Rans döttrar.

Båtnäbb, zool., se Cancroma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free