- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
235

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Caccabis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Caccabis—Cæno genes

235

Ca’ccabis, zool., klipprapphöns. — C. ru’bra,
rödhönan.

Caccia, ital. (1. ka’tja), jakt; tonk,, jaktmusik
med horn.

Caceres, sp., ett slags sämre fårull; miner,y
en fosforit (i Estremadura), varur
superfosfat framställes.

Cacha^a (/. katja’sa), dålig brasiliansk rom,
framställd av avfallet vid
rörsockerfabrikationen. De brasilianska negrernas
älsklingsdryck.

Caché, fr, (I, kasje’), gömd, förborgad,
hemlig. — Cache’ra, gömma, dölja; förtiga.

Cache-désordre, fr, (I, kasj deså^rdr), eg.
skräpgömmare; en påse till förvarande av
smutsiga kläder o. d.

Cachemire (Z. kasjmi’r), se Kaschmir.

Cache-nez, fr. (I, kasj-ne’), eg. nässkydd;
stor yllehalsduk; halvmask.

Cache’ra, se under Caché.

Cache’t, fr. (1. kasjä’), sigill, stämpel;
hallstämpel; särprägel, personlig stil. —
Avoir du cachet (1. a’voar dy -), hava "stil’*
på sig. — Qachet volang (L- våla’ng),
försegling, som lämnar brevet öppet. —
Lettre de cachet (1. lättr dö -), eg.
förseglat brev; fordom i Frankrike benämning
på ett hemligt kungligt brev, som innehöll
befallning om häktning, landsförvisning
1. dyl.

Cachexi’, Cachexi’a, med., se Kakexi.

Cachibou-harts, Chibou-harts, farm.,
aromatisk produkt av den amerikanska växten
Burse’ra gummi’fera.

Cacholon (1. kasjålå’ng), miner., en
mjölk-vit 1. rödvit varietet av opal.

Cachon (Z. kasjå’ng), i möbelindustrien
använt, afrikanskt träslag av obekant
botaniskt ursprung.

Cachou, fr. (Z. kasjo’), 1. CsLohowåé — Katechu
(se d. o.); även en fin lakrits av renat
lakritsextrakt, gummi arabicum, socker,
anisolja och dragant.

Cachounötter, se Acajounötter.

Cachucha, sp. (1. katsju’tsja), spansk dans,
beledsagad av sång och kastanj etter, lik
boleron och fandangon.

Caco- (av gr. kako’s, dålig) i
sammansättningar, se Kako-.

Cacta’ceæ, Ca’cteæ, Kaktéer, Ka’ktusväxter,
bot., en till dikotyledonernas avdelning
hörande växtfamilj, som härstammar från
Amerika. Omfattar flera tusen arter,
dels träd, dels buskar, dels bladlösa,
saftiga örter, ofta försedda med taggar, borst
1. vårtlika upphöjningar i st. f. blad.
Blommorna äro stora, gula, vita 1. röda, ofta
välluktande. Växa på de magraste
trakterna inom de tropiska zonerna. Odlas som
prydnadsväxter.

Cacta’les 1. Cactiflo’ræ, bot., underfamilj av
Cacta’ceæ. Se Opuntiales.

Ca’ctus, bot., av Linné uppställt artnamn,
omfattande hela familjen Cactaceæ (se
d. o.).

Cactusfikon, se Opuntia.

Cacumina’1, se Kakuminal.

Ca’cus, rom. myt., ett levande, eldsprutande
vidunder, som antogs leva i en grotta vid
A ven ti nu s.

Cad., tonk., förk. för Cadence (se d. o.).

Cada’ster, se Kadaster.

Cada’ver, lat., lik, död kropp. Se Kadaver. —
Cadaveri’n, kem., ej giftig ptomain. —
Cada’verställning, röstspringans öppna
ställning (som hos lik) efter vissa
förlamningar.

Cade, se Kadinolja.

Cadeau, fr. {1. kadå’), gåva, skänk.

Cadence, fr. (1. kada’ngs, ital. cadanza),
tonk., se Kadens.

Cadente, ital., handelst., förliden (t. ex.
månad).

Caderasjukan {L kade’ra-), veter., form av
trypanosomiasis hos häst i Sydamerika
{mal de Caderas).

Cadet, fr. (1. kadä’), /em. Cadette (L kadä’tt),
yngre (broder 1. syster). Jfr Ainé, Kadett,
Junior och Senior.

Cadillac {1. kadija’k), ett omtyckt
bordeaux-vin.

Cadizadeli’ter, en muselmansk sekt.

Cadmium, kem., se Kadmium.

Cadran, fr, (I, kadra’ng), urtavla, solvisare;
gradskiva, kompasskiva.

Cadre, fr,, se Kader.

Caduc, fr. {1. kady’ck, lat. cadu’cus, av
ca’-dere, falla), bräcklig, förgänglig.

Cadu’ceus (av gr. kery’keion), lat. kaduce’,
stav omslingrad av tvenne ormar.
Mer-kuriistav; häroldsstav.

Ca’dus, lat. (gr. ka’dos), lerkrus; antikt
vin-mått =: 39,39 1.

Cæca’Iis, se Cæcum.

Cæ’cias, lat., nordvästvind.

Cæci’genus, lat., blindfödd.

Cæ’citas, lat., blindhet.

Cæ’cum, lat., anat., blindtarm. — Cæca’lis,
som angår blindtarmen.

Cæla’tum (av lat. cælo, gravera), bot.,
ciselerad, utsirad.

Cæle’st, se Celest.

Cælius mons, lat. "himmelsberget", en av
Roms sju kullar, nu Monte Celio.

Cæ’lum, lat., gravstickel, mejsel: astr.,
stjärnbild på s. hemisfären.

Caen, fr, (1. kang), ett fint, kyprat ylletyg;
ett slags dräll i mönster, använd till
duktyg. Båda tygerna från trakten av Caen.

Cæno’genes, Cenogene’s 1. Kaiiioge’nesis (av
gr. kaino’s, ny, och ge’nesis, uppkomst),
enl. Hæckel den utveckling fostret
genomgår under anpassning till det embryonala
livets spec. villkor och som medför
uppträdandet av organ, vilka artens förfäder ej
ägt. )( Palingene’s, den utveckling
fostret genomgår på grund av ärvda anlag och
som återspeglar artens hela historiska
utveckling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free