- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
236

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Caenolestes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

Cænolestes—Caisse

Cænole’stes, zool.y selva, ett sydamerikanskt
pungdj urssläkte.

Cænothe’rium 1. Cainothe’rium, paleont,, ett
släkte hovdjur, som levde i Europa under
eocen- och miocen-tiden.

Caen-sten {1. kang-), petrogr.y en
jurakalk-sten, som brytes vid den franska staden
Caen och användes till finare
stenskulpturer.

Caer, kelt. (1. ka’r), fästning, borg. Ingår i
många engelska ortnamn. — C. ba’dun,
Bath. — C. brito, Bristol. — C. dydd,
Car-diff. — C. Ebroc, York.

Cæru’lea, -um, lat.y hot., blå. —
Ceru’leo-ni’gricans, hot., blåaktigt svartnande. —
Cærule’scens, hot., blånande.

Cæsalpi’nia, hot., växtsläkte av fam.
Cæsal-piniaceæ (se d. o.), i varma länder. Veden
av flera arter, användes som färgträ. —
C. Bonducella, har frön som innehålla ett
som febermedel värderat bitterämne. —
C. coria’ria, dividivi, har garvämnesrika
frukter, vilka användas inom medicinen
och industrien. — C. echina’ta, lämnar
färnbock 1. bresilja. — C. Sa’ppan, lämnar
sappan 1. brunholts.

Cæsalpinia’ceæ 1. Cæsalpiiioi’deæ, hot.,
underfamilj av fam. Leguminosæ.

Cæ’sar, familjenamn för en gammalromersk
släkt, Julierna, av vilken Julius Cæsar var
medlem. Upptogs sedan som namn av
Augustus, den sistnämndes adoptivson,
och var därefter titel för den romerske
kejsaren. Ordet kejsare {ty. Kaiser, ry.
tsar) är härlett av Cæsar.

Cæsareopapa’t, se följande ord.

Cæsareopapfsm 1. Cæsareopapa’t (av lat.
cæsar, kejsare, och papa, påve), den
världsliga maktens ingripande i kyrkans
styrelse; den kyrkliga styrelseform, enl.
vilken den världsliga överheten enl.
gudomlig rätt fått sig överlåten den högsta
kyrkliga makten, såsom fallet är t. ex. i
England.

Cæsarfsm, lat., envåldsmakt, vid vars
utövande regenten skenbart stöder sig på
folkviljan, men i själva verket på
vapenmakt.

Cæ’sar non su’pra gramma’ticos, lat.,
kejsaren har intet att säga över grammatikerna,
d. v. s. grammatiken sträcker sitt välde
även över regenterna.

Cæ’sium 1. Ce’sium, kem., ett grundämne, som
är besläktat med kalium och förekommer
täml. allmänt i flera mineral och
mineralvatten.

Cæ’sius, -a, -um, lat., blå, blåögd; hot,
grå-blå.

Cæspiti’cia (av lat. Cæ^spes, torva, tuva),
hot., tuvbildande. — Cæspito’sus, -a, -um,
hot., tuvig.

Cæsu’ra, se Cesur.

Caf, se Cif.

Cafard, fr. (1. kafa’r, av arah. ka fur, otrogen,
kättare), hycklare.

Café, fr., kaffé; kaffehus. — C. au lait (Z. - å
lä), kaffe med grädde 1. mjölk. — C. noir
(1. - nåa’r), kaffe utan grädde. — C.
chan-tant (1. - sjangta’ng), utskänkningslokal,
där sång utföres.

Cafei’smus, med., kaffeförgiftning.

Café marron (1. kafe’ marrå’ng), se Coffea.

Ca’ffas, kulörta, ostindiska bomullstyger.

Cafi’so 1. Caffi’so, italienskt rymdmått, som
särskilt i fråga om olja även brukas för
vikt = omkr. 20 1. = omkr. 11 kg.

Cafu’zo (av port. capuz, hätta), avkomling
av brasiliansk indian och neger.

Cage, fr. (1. kasj), eg. bur; urm.-t. hjulhuset
i ett ur.

Cagot, fr. (1. kagå’, av lat. ca’nis go’thus,
gotisk hund), slö människa,
hycklare,skenhelig person.

Cagots, fr. (1. kagå’; pl. av cagot, se föreg.
ord), en i Pyrenéerna bosatt, högväxt och
blond folkstam, som tros härstamma från
arianska goter och blivit skydd av de
kringboende, vilka påstå, att ärftlig
spetälska råder inom densamma.

Cahier, fr. (1. kaije’), häfte, anteckningsbok,
skrivbok.

Cahi’z 1. Kai’s, gammalt kastilianskt
rymdmått för torra varor = 12 fanegas =
6,66 hl.

Cahizada, spanskt ytmått = 48 ar.

Cahors-viner (Z. kaå’r-), franska viner från
trakten kring Cahors.

Cahun, ett i värde växlande silvermynt i
Calcutta. 4 cahuns utgöra en rupee.

Cailcedraträ, afrikanskt acajouträ.

Cailletetspump (1. kajtä’t-), /^s., apparat för
studium av kroppars förhållande vid högt
tryck.

Caima’n, se Kaiman.

Caimanca’nis, de vita musliner turkarna
linda om sina turbaner.

Caincarot, roten av en brasiliansk buskväxt,
Chioco’cca racemo’sa, tillhörande fam.
Ru-hia’ceæ. Nyttjas i sitt hemland mot
ormbett.

Caiiii’to, se Chrysophyllum. ^

Cainothe’rium, se Cænotherium.

Caique {1. -i’k), sjöv., ett slags båt.

Ca ira, fr. {1. sa ira’), "det skall gå",
omkväde till och benämning på en fransk
revolutionssång, vars eg. namn var
"Ca-rillon nationaV\

Cafrens, turkiska yllemattor i brokiga
mönster.

Cairi’na moscha’ta, zool., myskand, vild
sydamerikansk stamform till den även hos oss
hållna, tama myskankan.

Cairn, eng. (1. kärn), stenröre; engelska
minnesstenar från stenåldern.

Cairngornsten (1. kärn-), mmer., en art
bergkristall.

Caisse, fr. (1. käss), trumma.

Caisse, fr. {1. käss), kassa, kassakista. —
C. d’épargne (1. - depa’rnj), sparkassa. —
C. des reträttes pour la vieillesse (1. - dä

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free