- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
238

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Calcaneum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

Calcaneum—Calescens

Calca’neum, lat., anat., häl. — Calca’neus,
hälbenet.

Ca’lcar, lat., sporre. — Calcari’nus, -a, -um,
lik en sporre.

Calcarellos (1. -e’ljås), se Calcavell.

Calca’ria, lat., kalk, kalciumoxid. — C.
ani-ma’lis, kalkhaltiga ämnen av animaliskt
ursprung. — C. chlora’ta, klorkalk. — C.
solu’ta, kalkvatten. — C. u’sta, bränd kalk.

Calca’ria (av lat. calx, kalk), hot., växande
på kalk. — Calce’a, hot., kritfärgad. —
Calci’cola, hot., på kalk.

Calcarfnum, se Calcar.

Calca’rius lappo’nicus, zooL, lappsparv.
Häckar i lappmarken.

Calca’tum (av lat. calco, trampa), hot,
trampad. — Calce’olus (av lat. ca’lceus, sko),
hot., liten sko.

Calcave’ll 1. Calcarellos (Z. -e’ljås), ett sött
portugisiskt vin.

Calcedo’n 1. Chalcedo’n, se Kalcedon.

Calce’oIa (av lat. calce’colus, liten sko),
paleont., ett för devonsystemet
utmärkande korallsläkte.

CaIceola’ria, hot., toffelblomma, som
prydnadsväxt odlat släkte av fam.
Scroplmla-Tia’ceæ. — C. pinna’ta (Peru), har ljusgula
blommor. —■ C. scabiosæfo’lia (Chile), har
mörkgula blommor.

Calcernier, fr. (1. kalsernie’), ett franskt vin.

Ca’lceus, lat., den sko som tillhörde den
forn-romerska borgardräkten.

Calchaquis (Z. kaltsja’ki), numera utdöd
indianstam i n. Argentina (Gran Chaco),
där den efterlämnat egenartade
byggnadsminnen.

Ca’lcidum, benämning på
kalciumkloridlös-ning, som strykes på fönster för att
förhindra isbildning.

CaIcinatio’n, se Kalsinering.

Calcio, ital. (1. kaltjå; av lat. ca’lceus, sko),
italienskt klotspel, vari klotet framdrives
med foten.

Calcispo’ngiæ, zool., kalksvampar.

Calci’t, miner., kalkspat.

Ca’lcium, se Kalcium. — C. ace’ticum,
kalciumacetat. —• C. bisulfuro’sum,
kalcium-tiosulfat. — C. carbo’nicum,
kalcium-karbonat. — C. chlora’tum, kalciumklorid.

–C. fluora’tum, kalciumfluorid. — C.

hydroxyda’tum, kalciumhydroxid. — C.
hypophosphoro’sum, kalciumhypofosfit. —
C. joda’tum, kalciumjodid. — C. la’cticum,
kalciumlaktat. — C. muria’ticum,
kalciumklorid. — C. oxyda’tum, kalciumoxid. —
C. phospho’ricum, kalciumfosfat. — C.
sacchara’tum, sockerkalk. — C.
salicy’Ii-cum, kalciumsalicylat. — C. sulfura’tum,
kalciumsulfid. — C. sulfu’ricum,
kalciumsulfat. — C. sulfuro’sum, kalciumsulfit.

Calcografi’, konstt., ritning med krita,
svart-kritmaner.

Ca’lculus, lat., pl. Ca’lculi, liten kalksten,
som av romarna användes vid
omröstningar, uträkningar, damspel o. d.; anat..

stenbildningar i organismen. — Calculi
bronchia’les, stenbildningar i luftrören. —
C. ca’ncri, kräftstenar. — C.
pulmo-na’les, i lungorna. — C. vesica’les,
blåsstenar. — Calculus Mine’rvæ, Minervas
sten, den vita sten, som Minerva inlade till
förmån för modermördaren Orestes, då
rösterna för frikännande och fällande voro
lika många; den sten som vid lika
fördelning av rösterna gav utslaget till någons
förmån.

Calda’risk metall, en metallkomposition, som
hos de forna romarna kallades æs
calda-rium (se d. o.); afterguld, en guldliknande
metallblandning.

Calda’rium, lat. (av caWre, vara varm), ett
rum för varma bad; även drivhus.

Ca’ldas, sp. (av lat. ca’lidus, varm), pl.,
varma källor; namn på en mängd spanska
och portugisiska mineralkällor.

Calde’ra, sp., kitteldal. Jfr Barranco.

Caldera’ri, ital, "kittelflickare"; namn på
ett hemligt politiskt sällskap i Italien
(1809—16), vilket riktade sin agitation
förnämligast mot engelsmännen och
carho-nari (se d. o.).

Caledo’nia, gammal latinsk benämning på
Skottland.

Calefacie’ntia, lat. (av calefa’cere, göra
varm), pl., med., uppvärmande medel. —
Calefa’ctor, lat., eldare; kalfaktor,
upp-passare åt en officer. — Calefaktio’n,
uppvärmning, upphettning. — Calefakto’rium,
värmerum i ett kloster, värmestuga.

Calembour 1. Calembourg, fr. (1. kalangbo’r),
ordlek, beroende av dubbelmening hos
samma 1. lika ljudande ord.

Cale’ndæ, lat., första dagen i varje månad
enl. den romerska kalendern. Jfr Ad
calen-das græcas.

Calenda’ria perpe’tua, lat., kalendariska
tabeller, gällande för vilket år som helst.

Calenda’rium, lat., register, kalender. Se
Ka-lendarium. — C. sancto’rum 1. C.
Martyro-lo’gium, lat., förteckning och biografiska
uppgifter över kristna martyrer och
övriga helgon.

Cale’ndula, hot., växtsläkte av fam.
Compo’-sitæ. Några arter odlade som
prydnadsväxter. — C. officina’lis, ringblomma,
allmänt odlad, mångformig art. De
rödfärgade kantblommorna användas under
namnet feminell till förfalskning av
saffran. —• C. pluvia’lis, regnvisaren (Goda
Hoppsudden), vitblommig, odlad art, som
ej slår ut sina blommor på morgonen, om
regn förestår.

Calentu’ra, sp. (av lat. calor, hetta),
feberhetta. — C. amarilla (1. - ri’lja),
benämning på gula febern i tropikländerna.

Cale’ra (av ital. cala’re), släppa ned, sänka,
stryka segel; hayidelst., ej ha den
erforderliga vikten. Jfr Calo.

Calescens (Z. -sje’ns), upphettning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free