Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Caltha palustris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24Ö
Caltha palustris—Cambridge möderne history
Caltha palu’stris, hot,, kabbeleka, kabbelök,
kalvleka, tillhör fam. Ranuncula’ceæ.
Caluce {L -lo’tje), ett italienskt vin.
Calumet, fr, (1. kalymä’), rör sort som
brukas i pipor; "fredspipa’’ (se d. o.).
Calumni’, se Calomnie,
Calu’rus resple’ndens, zool, kvesalen (se
d. o.).
Calwap, se Calewappen,
Calva’ria 1. Calva’rie-berget (av lat,
calva’-ria, huvudskalle), Golgatha,
huvudskalleplatsen, en avrättningsplats utanför
Jerusalem; i katolska länder en kulle med en
bild av frälsaren på korset, dit de troende
vallfärda under fastlagstiden. —
Cal-varia-orden, fransk nunneorden, stiftad
1617.
Calva’ria, anat,, kraniets valv.
Calvé Perthes osteocondri’t 1. C. P.
sjukdom (I, kalve’ pärts -), med,,
benbrosk-sjukdom under pubertetsåren.
Calve, se Ramie,
Calvi’ller, se Kalviller,
Calvini’sm, den schweiziske reformatorn
Johannes Calvins lära, även kallad den
reformerta. — Calvini’st, Calvins
anhängare, reformert.
Calvisson, fr, {I, kalviså’ng), ett vitt 1.
ljus-rött franskt vin.
Ca’lvus, lat,, skallig.
Calx, lat., häl; kem,, kalk. — C. chlora’ta,
klorkalk. — C. u’sta 1. vi’va, osläckt kalk.
— C. zi’nzi, zinkoxid.
Calyca’ntha (av lat, ca’lyx, frukthus, hölje,
skal), hot,, endast med foder. — Caly’cina,
-um, hot., med kvarsittande foder. —
Caly-cula’tus, -a, hot., med ytterfoder (svepe).
Calycantha’cea, hot., växtfamilj av serien
Rana’les, gruppen MagnoWneæ. Se
Caly-canthus.
Calyca’nthus flo’ridus, hot., som
prydnadsväxt odlad buske från Nordamerika. Fam.
Calycantha’ceæ,
Calyciflo’ra, hot., dikotyledoner med
ståndarna fästa på fodret.
Calyme’iie, paleont,, ett släkte trilobiter
inom silur- och devonsystemen. — C.
tu-bercula’ta, är mycket allmän i översilur,
t. ex. på Gotland. Den användes ofta till
kråsnålar o. d.
Caly’miiia trapezi’na, zool., fruktträdsflyet.
CaIy’pso, gr. myt., se Kalypso.
Caly’pso bulbosa, hot., jungfrutoffel, norna,
ljust rosenröd, enblommig, enbladig,
välluktande, svensk orkidé.
Calypso’1, ett kanadensiskt växtfett med hög
smältpunkt. —■ Calypso’llager, ett slags
axellager, vari smörjningen sker med
calypsol.
Caly’ptra (gr, kaly’ptra, omhölje), hot,, den
löst sittande mössa, som hos bladmossorna
omger fruktens översta del.
Calyste’gia, hot., syn. Convolvulus (se d. o.).
Flera utländska arter odlade som
kläng-växter.
Ca’lyx, lat. (gr. ka’lyx), hot., blomkalk,
blomfoder.
Camaco, längdmått på Joniska öarna =:
omkr. 5 m.
Camaieu, se Camayeu.
Camail, fr. (1. -ma’j), kapuschong, som de
katolska prästerna bruka om vintern;
kort fruntimmerskappa.
CamaIdule’ns-orden, en katolsk munkorden,
som grundlades i 11 :e årh. och fick namn
efter klostret Camaldoli i Toskana.
Camaldulistorden, se föreg. ord.
Camaraderie, fr. (1. -öri’), se Kamaraderi,
Camare’ro, sp. kammarherre. — Camare’ra,
statsfru hos spanska drottningen.
Camare’tta, ital, litet rum; fängelsehålorna
i inkvisitionspalatset i Venedig.
Camarilla, sp. (1. -i’lja), eg. liten kammare;
spanske konungens enskilda
mottagningsrum; gunstlingars inflytande på
regeringsärendena; det parti, som utövar ett
sådant inflytande.
Camarite, ett torrt, garvsyrestarkt grekiskt
vin.
Camarones (1. -rån-), torkade hjortskinn
från Sydamerika.
Cama’ssia, hot, växtsläkte från v.
Nordamerika av fam. Lilia’ceæ. — C. escule’nta
odlas som prydnadsväxt. Dess lökar äro
ätliga.
Cama’ta, se Valonea.
Camatina, se Valonea.
Cama’uro, ital., den röda sammetsmössa, som
hör till påvens dräkt.
Camayeu 1. Camaieu, fr. (kamajö’), målark.,
målning, utförd i en enda färg, ofta
föreställande ett upphöjt arbete; enfärgad
bild i olika toner; träsnittstryck, som
uppkommer genom flera olika tryck till
åstadkommande av ljusare och dunklare toner.
Jfr Grisaille och Cirage,
Camba’jas, ostindiska granater.
Ca’mbalholz = Camwood, (se d. o.).
Cambia’lring, se under Camhium.
Cambia’lrätt, se Camhiolrätt.
Ca’mbio 1. Le’ttera di cambio, ital, ett
kortspel med särskilda kort, kille; handelst.,
växel, växelbrev. — C. co’nto, växelkonto.
— C. mari’no, bodmeribrev; solaväxel. —
Cambi’st, växelmäklare, växlare.
Cambio’lrätt, handelst., växelrätt.
Ca’mbium, hot., delningsvävnad, den cell
vävnad, som utvecklas till ved, bast o. s. v. —
Cambia’lrixig, ett av cambium bildat, smalt
ringformigt cellager mellan ved och bast.
Cambo’ritum, latinskt namn på Cambridge.
Cambrasi’n, fint egyptiskt linne.
Ca’mbria, latinskt namn på Wales.
Ca’mbric, eng., eg. Cambray-duk, efter den
nordfranska staden Cambray;
kammarduk, kambrikstyg. Se Kamhrik.
Cambridge möderne history, eng. {1.
kä’m-bridsj må’dön hi^störi), en i Cambridge
1902—12 utgiven, synnerligen vederhäftig
framställning av nyare tidens historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
