Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Camée ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Camée—Campanulinæ
241
Camée, f r., se Kamé.
Came’liadam, Kame’liadam, kurtisan,
demi-mondedam. Namnet lånat från den franske
författaren Dumas* d. y. roman och
teaterpjäs "La dame aux camélias^\
Cameli’na, bot., dådra, växtsläkte tillhörande
fam. Crucijeræ. — C. aly’ssum, lindådra,
ogräs i linåkrar. — C. inicroca’rpa,
sand-dådra. —• C. sati’va, dådra.
Came’llia, bot., kamelia, ett från Asiens
varma länder härstammande växtsläkte,
tillhörande fam. Ternstræmia’ceæ. — C.
japo’nica, japansk kamelia, är bekant fÖr
sina sköna blommor.
Camellia’ceæ, bot., syn. Ternstræmiaceæ.
Camelopa’rdalis, astr.. Giraffen,
stjärnbild på n. hemisfären.
Camelot, fr. (1. kamlå’), se Kamlott;
gatu-krämare, tidningskolportör; ett slags
ylletyg, kamlott. — C. du roi (Z. - dy råa’),
’’konungens tidningsförsäljare",
försäljare av rojalistiska franska tidningar.
Came^lus bactria’nus, lat., zooL, tvåpucklig
kamel, inhemsk i mell. Asien. — C.
drome-da’rius, dromedar 1. enpucklig kamel,
hemma i Arabien och n. Afrika.
Camembert-ost {1. kamangbä’r-), en fransk
ostsort, som har sitt namn av kommunen
Camembert i Orne.
Came’næ, rom. myt., källnymfer med
spådomsförmåga; benämning på
sånggudinnorna.
Ca’mera, lat., valv, kammare; för avteckning
av föremål inrättad flyttbar låda. — C.
apostG’lica, det ämbetsverk, som förvaltar
de påvliga finanserna. — C. cla’ra 1.
lu’-cida, eg. den ljusa kammaren; fys., en
optisk apparat, som huvudsakligen består av
ett fyrkantigt glasprisma och tjänar till
att projiciera bilden av ett föremål på ett
papper, så att föremålet lätt kan
avtecknas. —• C. obscu’ra, eg. den mörka
kammaren; fys., ett optiskt instrument,
bestående av en vanlig hop sk j utbar trälåda,
som är invändigt svärtad, och där
ljusstrålarna från föremålet uppfångas
genom en akromatisk lins och därefter falla
på en mattslipad glasskiva, där en bild av
föremålet uppkommer; användes inom
fotografien. — C. stella’ta (eng. Star
chamber), st järnkammaren, på 1400-t.
upprättad engelsk överdomstol, som ägde
rätt att döma efter hörsägen och använda
tortyr. Upphävd 1641.
Camerle’ngo, ital., påvlig skattmästare.
Cameroni’aner, se Cargilliter.
Camilla, astr., en av småplaneterna.
Cami’lli och Camfllæ, lat., friborna gossar
och flickor, som i det gamla Rom
tjänstgjorde vid religiösa ceremonier.
Camfllus, familjenamn för en patricisk släkt
i det forna Rom. Därav är bildat
kvinnonamnet Cami’lla.
Camisa’rder, se Kamisarder.
Camisole, fr. (1. -så’ll), kamisol, tvångströja.
16. — Ekhohrn, 100,000 främmande ord. 1.
Camoja’no, ett slags muskatellvin.
Camo’rra, ett i s. Italien förekommande
hemligt förbrytarsällskap. — Camorri’st,
medlem av camorran.
Camotes (1. -må’ts), dets. som Batater (se
d. o.).
Camouflage, fr. (1. kamofla’sj; av
camou-fler, dölja), under världskriget
uppkommen benämning för åtgärder att för
fienden dölja egna trupper, anstalter, fartyg
o. s. v. Ordet användes i Sverige oftast för
den brokiga målning varmed fartyg o. a.
föremål för detta ändamål försågs.
Camouflet, fr. {1. kamoflä’), ett slags mina,
som användes till att förstöra fiendens
minanläggningar.
Camp, fr. (1. kang), krigsläger. — C.
re-tranché (1. - rötrangsje’), befästat läger.
— C. volant (1. - våla’ng), strövkår,
utsedd att än här, än där oroa fienden.
Campagna, ital. (1. -pa’nja), fält, landsbygd.
— C. di Ro’ma, romerska kampagnan.
Roms omgivning, fordom en blomstrande
trädgård med praktfulla villor, nu nästan
öde och mycket osund.
Campagne, fr. {1. -pa’nj: av lat. ca’mpus,
fält), fält, landsbygd; fälttåg. — à la
campagne, på landet, lantlig.
Campa’n, sjöv., översta akterdelen av ett
fartyg, ovanför kajutan. — Campanflagga,
den flagga, som där är uppsatt.
Campa’iia, ital., kyrkklocka. — Campane’lla,
ital, liten klocka.
Campane’lla (av lat. Campa’na, kyrkklocka),
bot., liten klocka. — Campanula’tus, bot.,
klocklik.
Campanfle 1. Kampani’1 (av lat. campa’na,
klocka), fristående kyrk- 1. klocktorn.
Campa’nula, bot., växtsläkte av fam.
Cam-panulaceæ. Ett stort antal arter från n.
halvklotets tempererade delar odlade som
prydnadsväxter. I Sverige tio inhemska
arter. — C. cervica’ria, skogsklocka,
blommor ljusblå, i huvud. — C. glomera’ta,
toppklocka, blommor mörkvioletta, i
huvud. — C. latifo’lia, hässleklocka. — C.
pa’-tula, ängsklocka. — C. persicifo’lia, stor
blåklocka. — C. rapunculoi’des,
knölklocka. —• C. rapu’nculus, rapunkelklocka,
någon gång odlad för sina ätliga rötter. —
C. rotundifo’lia, liten blåklocka. — C.
uni-flo’ra, fjällklocka. —• Bland odlade arter
märkas C. carpa’tica, C. garga’nica
(am-pelväxt), C. me’dia (ofta med fyllda
blommor), C. pusflla (infattningsväxt) m. fl.
Campanula’ceæ 1. Campanuloi’deæ, bot.,
klockväxter, växtfamilj av ordn.
Campa-nulinæ. Svenska släkten: Campanula,
Jasione och Pyteuma.
Campanula’ria, zool., ett släkte
polypmaneter.
Campanulfnæ, bot., växtordning tillhörande
de sympetala dikotyledonerna. Omfattar
familjerna Campanulaceæ, Cucurbitaceæ
och Lobeliaceæ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
