- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
242

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Campas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

Campas—Canarium

Campas, ett starkt bomullstyg.

Campelli’ter, baptistisk sekt, uppkallad efter
amerikanaren Alexander Campbell.

Campbells ugn (Z. kä’mbölls -), en typ
stjälp-bara martin-ugnar.

Camps de César, fr. (1. kang dö -), eng.
Cæ-sar’s camp, ett system starka
fältbefästningar i närheten av Roye i Frankrike
under världskriget.

Campeado’r, sp., berömd krigare, hjälte;
tillnamn på Cid (se d. o.).

Campècheträ, Lignum campechia’num, ett
värdefullt färgämne, fås av
HæmaWxy-lon campechia’num, tillhörande fam.
Legu-mino’sæ, i Amerika.

Campe’phaga (av gr. ka’mpe, larv, och
fa-ge’in, äta), zooL^ larvätare. Ett släkte
sångfåglar i Indien, Afrika och
Australien.

Campe’stris, -e (av lat. ca’mpus, fält), hot.,
växande på fält.

Ca’mphora, lat. (av arab. ka’fu’ray sanskr.
karpura, vit), med., renad kamfer, som
erhålles av Laurus camphora i ö. Asien.
— C. monobroma’ta, monobromkamfer,
be-redes av kamfer och brom.

Camphora’tus, lat., bot., kamferluktande.

Camphorici’n, konstgjord kamfer.

Ca’mpi ely’sii, se under Campus.

Campignien (1. kampinjä’nn), arkeoL,
benämning på den äldsta perioden av den
yngre stenåldern i v. Europa. Motsvaras i
Norden av kjökkenmöddingskulturen.

Campime’ter, fys., synfältsmätare.

Camping, eng. (1. kä’mping, av camp, läger),
sportt., lägerliv; friluftsliv i
rekreationssyfte, numera oftast förbundet med
övernattning i tält.

Camp-meetings, eng. (1. -mi’tings), pL, eg.
markmöten; särskilt i Nordamerika
guds-tjänst med predikan under bar himmel.

Ca’mpo, ett slags spansk fårull från
Ara-gonien.

Ca’mpo sa’nto, ital., eg. heligt fält; italienskt
namn på kyrkogård, i synnerhet sådana,
som omgivas av en med arkader försedd
öppen hall.

Ca’mpos, sp. och port., fält, sydamerikanska
savanner.

Ca’mpos cerra’dos, port., "stängda slätter",
se Taboleiro. — C. limpos, port., "rena 1.
öppna slätter". Se Taboleiro.

Campto’lophus, zool., inka-kakadoran, en art
papegoja.

Camptonft, petrogr., basaltiska
gångbergarter flerstädes i England.

Campto’pteris, paleont., fossilt
ormbunks-släkte. — C. spira’lls är typisk för de
understa stenkolsbäddarna i Skåne.

Ca’mpus, pl. Ca’mpi, lat., fält. — Campi
ely’sii, elyseiska fälten. — Campus
Ma’r-tius, lat., Marsfältet, romarnas
vapenövningsplats. Jfr Campos och Champ.

Camp volant, fr. {1. kang våla’ng), "flygande
läger", strövkår.

Campylospe’rmæ, boU, underfamilj av fam.
UmbelW feræ.

Campylo’styla (av gr. campe’, krökning, och
sty’los, pelare), bot., med krökt spröt.

Campylotro’p, se Kampylotrop.

Camwood {1. -oudd) 1. Cabanholz, veden av
den i Brasilien inhemska Ba’phia ni’tida.

Cana, spanskt längdmått = 1,5 m.

Cana’da, gammalt portugisiskt-brasilianskt
rymdmått för våta varor; i Lissabon =
1,4 1., i Rio de Janeiro = 2,79 1., i Bahia
= 7,57 1. o. s. v.

Ca’nadabalsam, Ba’lsamum canade’nse, fås
av balsamgranen, Pi’nus balsa’mea,
tillhörande fam. Coni’feræ, i Amerika.

Ca’nadahjorten 1. Vapi’tin, zool., en
nordamerikansk hjortart, Ce’rvus canade’nsis.

Canaille, fr. (1. kana’j), pack pöbel. Jfr
Ka-nalje. —En canaille, fr. (1. ang-),
nedrigt, pöbelaktigt; föraktfullt.

Canada steamship lines (1. känödö sti’msjip
lajns), sammanslagning av Canadas
största rederibolag.

Canade’nsis, lat., bot., från Kanada.

Canadi’t, miner., albitrik eleolitsyenit.

Canado’1, en lättare fraktion av bensin.

Canaigre (Z. kanä’gr), ett garvmaterial ur
rotstockarna av Rumex hymenose’palus
(Chrisona).

Canaliculata (av lat. cana’lis, ränna), bot.,
rännformig.

Canali’culi de’ntium, anat., dentinkanalerna,
tandbenskanalerna. Se Canaliculus.

Canalfculus, lat., pl. Canalfculi, liten kanal.
Jfr Canalis. — Canaliculus lacryma’lis,
anat., del av tårkanalen.

Cana’lis, lat., kanal, rör, ränna. Jfr
CanaW-culus. — C. auricula’ris, öronkanalen. —
C. centra’lis, ryggmärgens centralkanal.
— C. de’ntum, tändernas rotkanaler. —
C. incisi’vus 1. C. nasopalatfnus, kanal
från mun- till näshålan. — C. ingua’lis,
Ijumskkanalen. — C. naso-lacrima’lis,
tårkanalen. — C. spira’lis co’chleæ,
öron-snäckans spiral. — C. vertebra’lis,
ryggmärgskanalen. Jfr C. centralis.

Cana’nga, bot., växtsläkte av fam.
Anona’-ceæ. — C. odora’ta, tropiskt, odlat träd
med välluktande oljor som giva
Cananga-olja (se d. o.).

Cana’nga-oIja = Ylang-ylang-olja (se d. o.).

Canapé, fr., vilsoffa.

Cana’ra-språket, ett av dravidaspråken.

Canard, fr. (1. kana’r), anka; även
tidningsanka.

Canarie, fr. (Z. -ari’), dans från Ludvig
XIV:s tid.

Canarie’nsis, lat., bot., från Kanarieöarna.

Cana’ris, gula, vitprickiga ostindiska
silkesnäsdukar.

Cana’rium, lat. (av ca’nis, hund), offer,
bestående av röda hyndor, som under
rötmånaden offrades av romarna för att
avvända rost och brand från säden.

Cana’rium, bot., ett i Indien och Kina före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free