- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
246

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Capræolus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

Capræolus—Caracole

länderna levande stamformerna för
tamgeten. — C. hi’rcus, tamg-et.

Capræ’olus, zooL, rådjurssläktet. — C.
ca-præ’olus (syn. Ce’rvus c.), rådjur.

Ca’prea, Capri’nus (av lat. ca’pra, get), hot,,
get-. — Caprifo’lium (av lat. fo’lium,
blad), hot.y getblad.

Capre’lla, zool., ett kräftdjurssläkte av
märldjurens ordning. Anträffas vid
Västkusten.

Capriccietto, se under följande ord.

Capriccio, ital. (1. kapri’tjå), tonk., tonstycke
i fri form, mindre fantasi, stundom i
etydform. —• A capriccio, efter behag. —
Capriccietto (1. -tje^ttå), kort fantasi. —
Capriccioso (1. ~tjå’så), med nyckfullt
föredrag.

Caprice, fr. se Kapris.

Caprico’rnus, lat. (av ca’per, bock, och co’rnu,
horn), astr.y Stenbocken, en
stjärnbild i djurkretsen.

Caprifolia’ceæ, hot., växtfamilj av ordn.
Ru-bWnæ. Omfattar underfamiljerna
Lin-næ’eæ, Lonice’reæ och Samhu’ceæ.

Caprifo’lium, hot., se Caprea.

Caprimu’lgus europæ’us, zool., nattskärra.

Capro’mys pilorfdes, zool., hutiaconga 1.
trädråtta, en kubansk gnagare, ivrigt
jagad för köttets skull.

Capsella bursa pastoris, hot., lomme,
allmän ogräsväxt, tillhörande fam.
Cruci’-feræ.

Ca’psicum, hot.y tropiskt, amerikanskt
växtsläkte av fam. Solana’ceæ. Ett stort antal
arter odlas som prydnadsväxter. — C.
a’nnuum, odlad, mångformig art. Lämnar
spansk peppar, paprika, piment. — C.
fastigia’tum och C. frute’scens, odlas
likaledes för sina frukter som lämna
kajenn-peppar. Dess verksamma beståndsdel
kallas Kapsici’n. Ett annat oljeartat, starkt
ämne ur kajennpeppar kallas Kapriko’l.

Capsolfn, farm., en smärtstillande salva
som bl. a. innehåller spansk peppar.

Ca’psula, lat., gen. och pl. Capsulæ, kapsel.
— C. adipo’sa, anat., njurens fettkapsel. —
C. articula’ris, ledkapsel. — C. fibro’sa
re’nis, njurens bindvävskapsel. — C.
le’n-tis, ögonlinskapseln. — Ca’psulæ
gelati-no’sæ, gelatinkapslar.

Capt. = capitaine, fr. (1. -tä’n), kapten.

Captain, eng. (1. kä’ptin), regementsofficer
inom engelska flottan; till sjöss chef på
större fartyg. — C. of the fleet {1. - åvv
the flit), flaggkapten.

Capta’tio benevole’ntiæ, lat., eg. anhållan om
välvilja (t. ex. vid början av ett tal);
jäktande efter gunst; lycksökeri. —
Capta-ti’on (av lat. capta’re, snappa efter),
ivrigt jäktande, fikande efter något.

Captif, fr. (1. kappti’fT), fången, fängslad.

Captive’ra {fr. captiver), fånga, snärja. —
Captiö’s {lat. captio’sus), listigt
snärjande.

Ca’ptus, lat., fattningsförmåga. — Ad ca’p-

tum, efter fattningsförmåga. — Ad
cap-tum vulgi, efter mängdens
fattningsförmåga. — U’ltra captum, över
fattningsförmågan.

Capuchon, fr. {1. kapysjå’ng), se Kapusjong.

Capudan-Bascha, se Capidan-Bassa.

Ca’pulas, zool., snäcksläkte. Ett av de få
djur släkten, som leva kvar ända sedan
kambrium.

Capu’t, pl. Ca’pita, lat., huvud; kapitel. —
Caput fami’liæ 1. Caput familias,
huvudman för en adlig ätt. —■ Capita aut naVim,
eg. huvud 1. skepp, ett fornromerskt spel.
—• Capita juga’ta, tvenne förenade
huvuden på ett mynt, med ansiktena mot
varandra, Capita adveVsa, 1. Capita ave’rsa,
från varandra. — Capitatio’nsavgift,
avgift per capita, se Kapitation. — Ca’pitis
deminu’tio, rom. jur., upphävandet av en
persons rättsställning, var av tre slag:
C. d. ma’xima, förlust av borgarrätt och
frihet; C. d. me’dia, förlust av borgarrätt;
C. d. minima, förändring i familje- 1.
rättsställning (t. ex. genom adoption, L,
beträffande kvinnan, genom äktenskap).
— Caput medu’sæ, med., eg. Medusas^
huvud; slingriga, blå ådror, som visa sig
på buken hos av levercirrhos lidande
personer. — Caput mo’rtuum, kem., eg. de
dödas huvud; fordom benämning på det
avfall, som uppkom vid kemiska arbeten; nu
namn på den järnoxid, som erhålles vid
upphettning av järnvitriol. — Caput
obsti’-pum, med., se Torticollis. — Caput
porci’-num, eg. svinhuvud; de romerska
soldaternas benämning på den viggformiga
slagordningen, cu’neus 1. "svinfylkning". —
Ca’pite ce’nsi, de medborgare i det gamla
Rom, vilkas förmögenhet understeg 12,500
ass. — Quot capita, tot se’iisus, så många
huvud, så många sinnen. — Röstning per
capita, röstning, där varje person (huvud)
har en röst.

Caputia’ni 1. Caputia’ti, religiös sekt på
1100-t. i Auvergne.

Capy’bara 1. Vattensvin, zool., en
sydamerikansk art marsvin, Hydrocæ’rus
capy’-haræ.

Caque, fr. {1. kak), liten tunna 1. kagge för
sardiner, sill, krut m. m.

Caquetios {1. kake’-), sydamerikansk
folkstam.

Carabinie’ri, ital., gendarmeriet i Italien,
"karabiniärer".

Ca’rabus, zool., insektsläktet Jordlöpare.

Caraca’llas te’rmer, ett av romerske kejsaren
Caracalla uppfört badetablissemang,
varav ståtliga lämningar ännu finnas i behåll
i Rom.

Caracara, folkstam i n. Sydamerika.

Caracole, fr. {1. karakå’ll), ridk., hastig och
kretsformig omkastning av hästen under
ritt; hästens omkastande under språng i
hela 1. halva kretslopp. — Caracole’ra, rida
på sådant sätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free