- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
249

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cariosa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cariosa—Carolus-dollar

249

Cario’sa, -us, lat., rutten, bot, angripen av
röta.

Carità, ital., Ca’ritas, lat (av lat ca’rus,
kär), kärlek, människokärlek, särskilt
moderskärlek; ett konstverk, oftast
bild-huggararbete, som allegoriskt framställer
denna känsla.

Cariö’s, se Carierad (under Caries).

Carl, svenskt mansnamn, se Karl. På latin
Ca’rolus; på franska Charles (Z. sjarl);
på italienska Carlo; på spanska och
portugisiska Carlos; på engelska Charles (Z.
tjarls) 1. Charlie (1. tja’rli). Motsvarar
kvinnonamnet Carolina.

Carli’na, bot, växtsläkte av fam.
Compo’-sitæ. — C. aca’ulis, spåtistel, profettistel.
Sedan gammalt odlad som medel mot
pesten. Numera för sina akantusliknande
bladrosetter. De unga blommorna
användas stundom som surrogat för
kronärtskockor. — C. vulga’ris, stjärntistel,
spåtistel. Täml. allmän i torra backar.
Hygro-skopisk.

Carli’no, italienskt mynt av växlande värde.

Carli’ster, benämning på anhängarna av de
spanska tronpretendenterna don Carlos.

Carludovi’ca palma’ta, bot, en
sydamerikansk, palmartad växt, vars unga
bladfibrer användas till äkta panamahattar.

Carmagnole, fr. (1. karmanjå’ll), savojisk
sångdans; benämning på
savojardgos-sarna i Paris; ett slags tröja, som
brukades under revolutionstiden; en under
franska revolutionen populär republikansk
sång, komponerad 1792, och riktad emot
Marie Antoinette. Den började med orden:
"Madame Veto avait promis (fru V. hade
lovat) och hade till refräng orden:
’’Dansons la carmagnole, vi ve le son du canon"
(låtom oss dansa carmagnolen, leve
kanonens ljud).

Carma’nser, små diamanter, använda till
infattning av större stenar.

Ca’rmen, lat, pl. Ca’rmina, sång- 1.
musikstycke; skaldestycke; även text 1.
formulär. — C. secula’re, lat., dikt av den
romerske skalden Horatius vid den fest till
gudarnas ära, som Augustus anställde år
17 f. Kr.

Ca’rmen, spanskt kvinnonamn; namn på en
berömd berättelse av fransmannen
Meri-mée, vilket lämnat stoff till en opera med
samma namn av Bizet.

Carme’nta 1. Carme’ntis, gr. och rom. myt.,
barnsbördens gudinna. — Carmenta’Iia,
årlig fest till gudinnan Carmentas ära i
det antika Rom.

Carmigna’no, ital. {1. -nj-), ett slags
muska-tellvin.

Ca’rmina bura’na (se Carmen), en samling
medeltida visor på latin 1. tyska,
författade av kringvandrande klerker, s. k.
va-ganter.

Carminatfva, lat., pl., med.,
väderfördri-vande medel.

Carn, eng., se Cairn.

Ca’rna, se C ar de a.

Carnage, fr. (1. karna’sj), blodbad.

Carna’lis (av lat. ca’ro, kött), köttig.

Carnallft, miner., ett vid Stassfurt nära
Magdeburg i stor mängd förekommande
mineral, bildat av klorkalium och
klor-magnesium.

CarnaVium, lat. (av ca’ro, kött, gen. ca’rnis),
gravkapell av rund form.

Carnegie-stiftelsen, förvaltar den s. k.
^’Hjältefonden", en donation på 230,000
dollars, gjord av A. Carnegie för belöning
åt personer i Sverige, som vågat livet för
att rädda medmänniskors liv.

Carneo’l, se Karneol.

Carne’ola (av lat. ca’ro, gen. ca’rnis, kött),
bot, svagt köttfärgad. — Ca’rneus, bot.,
köttröd.

Carnepu’ro, ett slags köttpulver.

Carnet, fr. (1. karne’), anteckningsbok.

Carnfn (av lat. ca’ro, gen. ca’rnis, kött),
kem., ett av kol, väte, kväve och syre
sammansatt ämne, som framställes ur
köttextrakt.

CarniVora (av lat. ca’ro, kött, och vora’re,
sluka, äta), pZ., zooL, köttätare, benämning
på rovdjurens ordning.

Ca’rnogua’no, ett gödningsmedel av avfall
vid köttextraktfabrikation.

Carno’sa (av lat. ca’ro, kött), bot., köttfull.

Carnoti’t, miner., ett gult, jordartat mineral
av kaliumuranvanadinat.

Caro’cha, port. (1. -sja), namn på den med
symboliska figurer utstyrda mössa, som
bars av dem, som blivit livdömda av
inkvisitionen.

Ca’rol, eng., sång; andlig jubelsång. —
Christmas carol {1. kri’smäss -), julsång.

Carole, fr. (1. -rå’ll), en i Frankrike och
Italien bruklig ringdans med sång (chanson
de c.).

Carolin, namn på mynt.. Se Karolin.

Caroli’na, kvinnonamn; art av biljardspel;
jur., förk. för Constitutio criminalis
Carolina (se d. o.).

Carolina, lat., Acade’mia Carolina, Lunds
universitet, grundat av Karl X Gustav;
den forna akademibyggnaden i Uppsala
(uppkallad efter universitetets
upprät-tare, Karl IX); jur., kejsar Karl V: s
kriminalrätt. — C. redivi’va, det
återupp-ståndna C., det av Karl XIV Johan
grundade nya bibliotekshuset i Uppsala. —
Carolfni li’bri, "De karolinska böckerna",
en på Karl den stores föranstaltande
utgiven teologisk skrift.

Ca’rolus, mansnamn, latinisering av Karl
(se d. o.). Motsvarar kvinnonamnet
Carolina, på franska Caroline (L -inn). —
C. Ma’gnus, Karl den store. — C. Rex,
Konung Karl.

Ca’rolus-dollar, spanska piastrar från Karl
III:s och Karl IV:s tid (1759—1808).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free