Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Carvifolia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carvifolia—Cassia
251
Carvifo’lia (av lat. fo’lia, blad), hot., till
bladen lik ca’rum ca’rvi (kummin).
Carvi’n, kem., den syrefria oljan i eterisk
kumminolja.
Ca’rvum, bot., Fru’ctus caWvi, kummin, de
torkade frukterna av kumminörten,
Ca’-rum ca’rvi.
Ca’rya, hot., hickoryträd, växtsläkte av fam.
Juglanda’ceæ. — C. alba, m. fl. arter, lämna
hickorynötter. Barken användes till
färg-ning. —• C. porcfna, m. fl. arter, lämna
hickoryträ. — C. tomento’sa, ger färgbark.
Cary’ocar, bot., gemensamt namn för flera i
Sydamerika växande träd, tillhörande
släktet Rhizo’bolus 1. Cary^ocar, vars flesta
arter äro bekanta för sina välsmakande
nötter. Vissa arter ge ett uppskattat
möbel- och skeppsbyggnadsvirke,
Tata-ju’b a-trä.
Caryophylla’cea, lat., bot., nejlikartad. —
Caryophy’llea, bot., nejliklik.
Caryophylla’ceæ, bot., nejlikväxter,
växtfamilj, tillhörande de choripetala
dikotyle-donerna.
Caryophy’lli, bot., FWres caryophy’lli,
kryddnejlikor, de outslagna blommorna av
det i Afrika och Amerika växande
krydd-nej likträdet, Caryophy’llus aroma’ticus,
tillhörande fam. Myrta’ceæ.
Caryophy’llus aroma’ticus, bot.,
kryddnejlik-trädet. Se Caryophylli.
Caryo’psis, bot., hinnfrukt.
Caryo’ta, bot, palmsläkte i s. Asien och n.
Australien. Några arter odlas i Europa
som prydnadsträd. — C. Rumphia’na och
C. u’rens m. fl. arter ge palmsocker, sago
och värdefullt virke. Bladslidornas fibrer
ge vegetabiliskt tagel {crin vége’tale,
black fibre, siamfaser).
Cas, fr. (ka, av lat. ca’sus), händelse,
omständighet, läge. Jfr Kasus. — En tout cas
(1. ang to -), eg. i varje fall; ett parasoll,
som kan begagnas även som paraply.
Ca’sa, ital. och sp., hus, hem; koja, hydda;
kloster; port., domstol. —■ C. sa’nta, ital..
Jungfru Marias "heliga hus’’ i Loreto. —
Casas grandes, ruinstäder i Mexiko och
s.v. Nordamerika, sannolikt härrörande
från pueblos (se d. o.).
Casa’le, ital., utanverk; förstad.
Casaque, fr. (1. kasa’ck; sp. casaca; ital.
ca-sacca), kort res-1. ridrock. Jfr Cassock. —
Casaquin (1. kasakä’ng), kofta;
vardagsrock.
Casa’rea, zool, rostand.
Ca’sca d^Anta, farm., tapirbark, fås av
trädet Dri’mys granate’nsis i Brasilien och
utgör i Sydamerika ett värderat
läkemedel.
Casca’ntevin, ett spanskt vinslag.
Casca’ra sagra’da, farm., amerikansk
frangulabark, ett avförande medel.
Cascarilla, sp. (1. -ri’lja), Co’rt€x cascari’llæ,
kaskarillbark (se d. o.). — Cascarilleros
{1. -ilje’rås), barkskalare, yrkesmässiga
kinabarkskalare.
Cascaro’l, farm., ett avförande medel av
cascara-sagrada-barkens glykosider.
Ca’sco, sp., eg. kruka; ett kortspel; på
sjöförsäkringsspråket benämning på
fartyget själv, i motsats till cargo 1. lasten;
även ett slags pråm, som begagnas på
Filippinerna; barn, vilkas båda föräldrar
äro mulatter.
Case boards, eng. (1. käs bårds), handelst.,
lådbräder.
Caseo’sus, lat., ostig, ostlik.
Cash, skiljemynt och viktsort i Kina och
Japan.
Cash, eng. (1. kasj), kontanta penningar. —
C. credit (1. - kre’ddit), kassakreditiv. —
Cash-keeper (1. -ki’pör), kassör. — Cash
on delivery (1. - ån delivri), handelst.,
betalning vid leveransen.
CashaVagummi 1. Cashewgummi,
Cashew-nötter (1. kasj-jo’-), se Acajou.
Casier judiciaire, fr. (1. kassie’ sjydisiä’r),
jur., straffregister.
Casi’no, se Kasino.
Casius, semit, myt., binamn på en semitisk,
med Zeus likställd gud.
Ca’sker, porträttsten, små, tunna diamanter,
som användas i infattningar.
Caslon, boktr., namn på en stilsort,
uppkallad efter en engelsk stilgjutare.
Caspa’ryska punkter, bot., mörka partier i
tvärsnittet genom rötter i strängslidans
radiala väggar.
Casque, fr. (1. kask), hjälm, stormhatt. —
Casquette, fr. (1. -ä’tt), liten hjälm;
stormhuva; mössa med en bred skärm. Jfr
Kaskett.
Cassa, ital., trumma.
Cassa’mba, ostindisk safflor (se d. o.).
Cassa’va 1. Brasilia’nsk stärkelse kallas den
stärkelse, som erhålles ur roten av
ma-niokväxten, Ia’tropha Manihot, i
Västindien och Sydamerika. Jfr Tapiocca.
Cassazio’ne, ital., tonk., slutnumret i en
konsert; även = serenad (se d. o.).
Ca’sselergrönt, dets. som Schweinfurtgrönt
(se d. o.).
Casselmans-grönt, giftig, grön målarfärg
(basiskt kopparsulfat).
Casse-téte (1. kasstä’t; av fr. casser, slå
sönder, och tete, huvud), eg.
huvudkros-sare; käpp med blyklump i ena ändan; ett
dessertvin, även kallat auvernat, från
trakten av Blois.
Cassette, fr. (1. -ä’tt, av ital. cassa, skrin),
låda, penningskrin. Jfr Kassett.
Ca’ssia, bot., ett i Asiens, Amerikas och
Afrikas varma länder inhemskt växtsläkte,
tillhörande fam. Legumino’sæ. Flera arter
lämna drogen sennablad. — C. A’bsus,
har bittra frön, tsjimsjim, vilka i Egypten
betraktas som ett specifikt medel mot den
s. k. egyptiska ögonsjukdomen. — C.
fi’-stula, kassiabaljor, fås av en cassiaart av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
