Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cassianer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
Cassianer—Catalepton
samma namn (även kallad Bactyrilo’hium
fi’stula), inhemsk i Egypten och Ostindien.
Har purgerande verkan. — C. li’gnea,
trä-kassia, kassiabark, fås av en varietet av
äkta kanelträdet. Jfr Kassiabark,
Cassia’ner, annat namn på Sabinianer (se
d. o.).
Ca’ssii guldpurpur, kem.y tennoxidhydrat,
blandat med fint fördelat guld, som brukas
till att frambringa purpurröd färg på glas.
Cassi’iie, bot.y sydafrikanskt busksläkte av
fam. Celastra’ceæ. — C. cro’cea, ett
färgträ, saffranhout. — C. glau’ca, ger ett
vackert trä. Barken användes i medicinen.
Cassi’ope (syn. Andromeda), hot.,
fjällväxtsläkte, tillhörande fam. Erica’ceæ. —
C. hypnoi’des, mossljung, mossliknande. —
C. tetrago’na, kantljung, ljunglik
dvärgbuske.
Cassiope’a, gr. myt., se Kassiopeia; astr.,
stjärnbild på n. hemisfären mellan
Ce-pheus och Perseus, med 5 stjärnor av 2:a
och 3:e storleken, vilka bilda ett W.
Cassiope’ium, kem., en av de sällsynta
jordmetallerna.
Cassis, fr. (1. kassi’s), svart vinbärslikör.
Ca’ssius’ guldpurpur, se Cassii guldpurpur.
Ca’ssock, eng. (fr. casaque), prästrock, sådan
de engelska andliga bruka; ryttare- 1.
soldatkappa. Jfr Casaque.
Cassu’bicus, -a, lat., bot., från Kassubien (del
av Hinter-Pommern).
Castagnetter, sp. (1. kastanjä’tter), se
Kastanjetter.
Casta’lia, bot., syn. Nymphæa (se d. o.).
Casta’nea, bot., kastanjeträd, växtsläkte av
fam. Faga’ceæ. — C. vulga’ris, äkta
ka-stanje. Frukterna viktigt födoämne.
Casta’neus, lat., bot., kastanjebrun.
Castanhas do Jabota’, sp., se Anisosperma.
Castanljus, krig sk., signalljus för
krigsfartyg.
Castanospe’rmum austra’le, bot., se
Arrow-rotstärkelse.
Castelanes, fr. (1. kastella^n), gröna
plommon från s. Frankrike.
Caste’llum, lat. (dimin. av ca’strum, borg),
kastell, liten borg. — C. morino’rum,
latinska namnet på staden Cassel.
Ca’stes, sp. (av casta, stam), pl.,
sydamerikaner av blandad ras. — Casti’zer,
avkom-lingar av mestizer (se Mestiz).
Castigat ride’ndo mo’res, lat., "straffar (de
dåhga) sederna genom att förlöjliga
dem" — ett uttryck, ofta begagnat om
komedien 1. det borgerliga dramat och förr
nyttjat som överskrift över Köpenhamns
kungliga teater.
Castfzer, se under Gastes.
CastiIlo’a, bot., amerikanskt växtsläkte av
fam. Mora’ceæ. — C. ela’stica, lämnar
kautschuk, Cartagena-katschuk,
guaya-quil-strips.
Castle, eng. (1. kassl), kastell, slott, borg. —
My house is my castle (1. mäj ha’os is mäj
kassl), mitt hus är min borg.
Casto’reum, farm., bävergäll, en drog, som
består av de körtelpungar, vilka finnas
hos bävrarna bredvid könsorganen, och
som brukas i medicinen vanligen i form av
en spritlösning (tinktur). — Castorolja,
en i England nyttjad benämning på
ricinolja. — Castorfn, ett slags fin plyschartad
duk av ull, halvylle 1. bomull.
Ca’stor fi’ber, zool., bävern, den enda nu
levande representanten för bävrarnas
familj {Castori’dæ).
Ca’stor och Po’lIux, gr. och rom. myt., se
Dio-skurerna; astr., två stjärnor i stjärnbilden
Tvillingarna på n. hemisfären.
Casto’reus (av lat. ca’stor, bäver), bot.,
bäver-.
Casto’ridæ, zool., gnagarfamiljen Bäverdjur.
Ca’stra, lat., fältläger. — C. stati’va,
ståndläger, avsett för ett längre uppehåll.
Ca’strum, lat., borg, slott, skans, militäriskt
läger. Jfr Castra. — C. dolo’ris, lat. (ty.
Trauerbühne; fr. chapelle ardente), eg.
smärtans läger; svartklätt och upplyst
rum, vari ett lik förevisas.
Cast-steel, eng. (1. kast-stil), gjutstål.
Casua’ridæ, zool., en familj strutsfåglar,
ka-suarfåglar. —• Casua’rius, zool.,
kasuar-släktet.
Casuari’na, bot., skogbildande australiskt
kryptogamsläkte, till det yttre liknande
Equise’tum. Flera arter lämna "järnträ".
Barken innehåller kasuari’n, ett brunt
ylle- och sidenfärgämne.
Ca’sula, lat. (av ca’sa, hus), kåpa, som bäres
av den katolske prästen under mässoffrets
förrättande.
Ca’sus, lat., fall, händelse, tillfälle. Jfr Kasus
och Causa. — Casu, av en händelse. —
Casus be’IIi, krigsorsak, den omständighet,
under vars förutsättning en stat förklarar
sig vara i krig med en annan. — C.
con-scie’ntiæ, samvetssak. — C. factiti’vus, eg.
verkandets kasus, ackusativ. — C. fata’lis,
olycksfall. — C. foederis (1. fe’-),
fullgörande av de överenskommelser, som blivit
gjorda i ett förbundsfördrag. — C.
impro-vi’sus, oförutsett fall. — C.mfxtus, blandat
fall, där det kan talas både för och emot.—
C. necessita’tis, nödfall. — C. obli’qui, pL,
eg. skeva, d. v. s. oberoende kasus, alla
utom nom. och vok. — C. re’ctus, pL,
oberoende kasus (nom. och vok).
Catabro’sa aquatfca (syn. Aira a.), bot.,
käll-täppa, narvgräs, täml. sällsynt i diken,
källrännilar o. d.
Catacao, yunkastam i Peru. Se Yunka.
Catala’n, en fiskarbåt, som begagnas vid
Kataloniens kuster. — Catala’nsmide,
gammal spansk metod att framställa
smidbart järn direkt ur järnmalmen.
Catale’cticus, se Katalektisk.
Cata’lepton (av gr. katalepto’n, "små sa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
