- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
253

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Catalpa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Catalpa—Causa

253

ker"), diktsamling, som tillskrivits
Ver-gilius.

Cata’lpa, bot, växtsläkte av fam.
Bignonia’-ceæ. Träd och buskar från Asien och
Nordamerika. — C. bignonio’ides,
trumpetträdet, odlas i större trädgårdar.

Catamara’n 1. Catimaro’n, namn på ett slags
förstörelsemaskiner; namn på en flotte,
som begagnas på kusterna av Ceylon,
Sydamerika m. fl. ställen.

Catana’nche, hot., växtsläkte av fam.
Com-po’sitæ. — C. cæru’lea, rasselblomster,
prydnadsblomma från Sydeuropa.

Catapla’sma, lat., farm., deg. — C. sina’pis,
lat., med., senapsdeg. Beredes av svart
senap och vatten. Är hudretande och, om
den kvarligger länge, blåsdragande.

Catara’cta, gr., med., grå starr.

Cata’ria, lat., öot., kattört.

Catari’na 1. Katarina, kvinnonamn (av gr.
kathaTo’s, ren), obefläckad; kysk. Namn
buret av flera helgon, bl. a. den heliga
Birgittas dotter, av svenska, engelska och
franska drottningar samt ryska
kejsarinnor. Förk. hos oss till Ka’rin, Kari’na och
Kajsa.

Cata’rrhinæ, zooL, smalnäsiga apor.

Ca’tarrhus, lat., med., katarr. — C. æstfvus,
lat., med., höfeber.

Catch, eng. {1. katsj), eg fångst; tonk., för
England egendomlig flerstämmig sång för
mansröster och av folklig karaktär. —
Catch-as-catch-can (1. katsj-äs-katsj-cän),
"ta tag som man kan", amerikansk
fribrottning.

Catchup, eng. (1. kattjupp), kokk., en i
England, Ostindien och Amerika mycket
omtyckt soja.

Catechu’palmen, se Areca.

Cate’na, lat., kedja. — C. eccle’siæ 1. C.
pa’-trum, samling av bibelkommentarier ur
kyrkofädernas skrifter.

Catena’ria (av lat. cate’na, kedja), mat.,
kedjelinje.

Catenula’ta, -um (av lat. ca’tena, kedja),
hot., kedjelik.

Caterpillar, eng. (1. ka’tö-pi’llö), fjärilslarv,
kålmask, lövmask (som spinner en tunn
tråd, i vilken den hänger). —
Caterpillar-klubben, klubb, i vilken automatiskt
upptagas flygare, som räddat sig från döden
genom fallskärmshopp.

Catgut, eng. (1. ka’ttgött), eg. katt-tarm; ett
slags tråd, gjord av djurtarm, vanligtvis
av får 1. hare; användes till
stränginstrument och av kirurgerna till att underbinda
blodkärl vid operationer, för hopsyning av
sår m. m.; även ett slags linnekanfas.

Ca’tha edu’lis, hot., kat, khat, en
arabiskafrikansk buske, vars blad tuggas och
användas till beredning av en dryck, som
antogs skydda mot pesten.

Catha’rsis (av gr. kathaire’in, rena
bortspola) , med., avföring ur tarmkanalen. —
Catha’rticum, pl. Catha’rtica, laxermedel.

Catha’rtes, zooL, korpgamsläktet.

Cathartica, -um (av gr. kathaire’in, ren),
hot., laxerande.

Cathay, medeltida benämning på Kina.

Ca’thedra, lat. {gr. kathe’dra), länstol;
kateder. — C. Petri, Petersstolen. —■ Ex
ca-thedra, "från katedern", d. v. s. med
påv-1ig myndighet.

Cathedra’ticum, lat. (av ca’thedra,
biskopsstol), kamer., en skatt (38—75 öre), som
varje kyrka i Bohuslän erlade till sitt
stifts biskop.

Catherine’tter, i Paris benämning på ogifta
flickor över 25 år gamla.

Cathmor (Z. ka’mor), gaeliskt mansnamn (av
cath, strid och, mor, stor), stor hjälte.

Catilina’riska existe’nser, personer, som
våga allt, därför att de intet ha att
förlora; i sedligt hänseende sjunkna
personer. Uttrycket härleder sig från den
romerske upprorsstiftaren Catilina.

Catfllus, latinisering av namnet Kettil.

Catimaron, se Catamaran.

Catin (Z. katä’ng), Caton (1. katå’ng),
Ca-taut (1. katå’), fr., kvinnonamn, dimin. av
Catarina.

Ca’to, fig., allvarsam, vis man, sträng
sededomare (efter två för sina stränga seder
ryktbara män i det forna Rom, båda med
namnet C.).

Cato’cala, zool., ett fjärilssläkte. — C.
fra’xini, blåbandade ordensflyet. — C.
nu’pta, rödbandade ordensflyet.

Catty (1. kä’tti) pl. Catties, av europeer
brukat namn på den kinesisk-japanska vikten
kin = 0,6 kg. Catty förekommer även i
Ostindien, men är där något tyngre.

Cat-whisker, eng. (1. kätt-oi’sker), morrhår;
benämning på sökaren i en
radiokristall-apparat.

Cauchemar, fr. (1. kåsjma^r), mara.

Caucus, eng. (l. kåköss), i Nordamerika
bruklig benämning på politiska
partimöten.

Ca’uda, lat., svans. — Cauda’tum, med svans;
zool., stjärtamfibier (Urodela).

Caudfnska passet, C. oket, fig., grov skymf,
djup förödmjukelse (efter Caudinska
passen i Samnium, där en romersk
krigshär av samniterna tvangs att passera
under oket [suh ju’gum}).

Caulicina^lis (av lat. ca’ulis stjälk), hot.,
växande på stjälkar.

Ca’ulis, lat., hot., stjälk, örtstjälk.

Ca’usa, lat., orsak; anglägenhet, i synnerhet
i rättsfrågor. Jfr Casus. — C, be’lli,
krigsorsak. — C. dete’rminans, utlösande orsak.
— C. effi’ciens, verkande orsak. — C.
fina’-lis, fil., ändamålsorsak. — C. forma’lis,
fil, "gestaltande orsak". — C. materia’lis,
fil., det påverkade materialets
återverkan på den genom verksamheten
inträdande förändringen. —• C. mo’rbi,
sjukdomsorsak. — C. mo’rtis, dödsorsak. —
C. occasiona’lis, fil, tillfällig anledning för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free