- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
256

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Celadon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256

Celadon—Celtis

dorée {L mjö vå bånn rönåmme’ kö
säng-ty’r dåre’), ett gott rykte är mera värt än
ett gyllene bälte.

Celadon, fr, (L söladå’ng), ett herdenamn i
romanen "Astrée"; därav betydelsen
smäktande älskare. — Celadongrönt,
benämning på ett slags ljusgrön färg.

Cela se peut, fr. (1. sia sö pö), det kan nog
vara.

Celastra’ceæ 1. Celastri’neæ, bot., växtfamilj,
tillhörande ordn. FranguWnæ av de
chori-petala dikotyledonerna. Tropiska och
subtropiska länder, särskilt Goda
Hoppsudden. Se Evonymus.

Cela’strus obscu’rus, bot., se Ad-ad.

Cele’ber (fr. célèbre, lat. ce’leher),
vittbe-römd, namnkunnig; högtidlig. —
Cele-bre’ra, fira, prisa. — Celebrite’t,
ryktbarhet; frejdad person.

Celebra’nt, lat., i den romersk-katolska
kyrkan prästen, som förrättar mässoffret.

Celebrite’t, se under Celeber.

Celemi’n, gammalt spanskt spannmålsmått;
i de spansk-amerikanska länderna
alltjämt brukligt åkermått = V12 ’’fanega de
tierra".

Ce’Ier, lat., hastig. — Pu’lsus celer, med.,
hastig puls.

Ce’leres, lat., de snabba, benämning på de
300 ryttarna inom den romerske konungen
Romulus^ tribushär.

Célérifère, fr. (1. -fä’r), "snabbförare", ett
1790 i Paris konstruerat
fortskaffnings-medel, förelöpare till velocipeden.

Celerite’t (lat. ceWritas), hastighet,
snabbhet.

Cele’st (lat. cæWstis av cæ’lum, himmel),
himmelsk, som rör himlarymden. — C.
mekanik, vetenskapen om lagarna för
himlakropparnas rörelser.

Cele’sta, ital., tonk., ett modernt
klaver-instrument, i vilket stålstänger ersätta
strängarna.

Celestfn (av lat. cæ’lum, himmel), miner.,
strontiumsulfat, ett mineral endast en
gång funnet i Sverige vid Lund. Se även
Celestinus.

Celesti’n-orden, en munkorden, stiftad 1254
av Peter di Murrhone (sedermera påve,
under namnet Celestin V). — Celestfner,
medlemmar av denna orden.

Celestfnus 1. Celesti’n (av lat. cælestis,
himmelsk), den gudomlige, himmelske. Namn
på fem påvar. Motsvarar kvinnonamnet
Celesti’na, fr. Célestine (1. -i’nn).

Ce’Iia och Celi’na, kvinnonamn (av lat.
cæ’-lum, himmel), den gudomliga, himmelska.

Celiba’t (av lat. cæ’lebs, ogift), ogift stånd,
särskilt de katolska prästernas ogifta
stånd. — Celibatä’r, ungkarl.

Celidografi’ (av gr. keWs, fläck, och gra’fein,
beskriva), beskrivning över fläckarna på
solskivan och planeterna.

Cell (lat. ce’lla, ce’llula), pipa i en
honungskaka; liten kammare (i ett kloster 1.

fängelse); fys., en enkel galvanisk stapel;
zool. och bot., den minsta
formbeståndsdel, av vilken växter och djur äro
sammansatta.

Ce’lla, lat., förvaringsrum; källare; det rum
i de grekiska och romerska templen, där
gudabilden hade sin plats. — Cella’rius, en
tjänande (slav) hos de gamla romarna.

Cellemalj (i. säll-) 1. Väggemalj, ett slags
guldsmedsemalj, där teckningen är utförd
medelst fina metalltrådar och de mellan
dessa befintliga mellanrummen (cellerna)
fyllda med emalj.

Cellist, ital. (1. tjelli’st), violoncellspelare.

Cellfter, se Alexianer.

Cello, ital. (tje’llo), förk. av violoncello (se
Violoncell).

Celloidfn, renat bomullskrut till beredning
av kollodium. —• CelIoidi’npapper,
fotografiskt kopieringspapper överdraget med
kollodium, innehållande silversalter.

Cello’n, dets. som acetoncellulosa.

Ce’llsystemet 1. Pennsylva’niasystemet,
fängelsesystem, som kännetecknas därav, att
fångarna hållas avstängda från varandra
i celler.

Ce’llula, lat., liten kammare, cell.

Cellula’rpatologi’, med., den lära, enl. vilken
kroppens sjukliga förändringar hava sitt
säte i cellerna.

Cellula’rteori’, den teori, som förklarar alla
djur- och växtvävnader hava uppkommit
genom förening och ombildning av urspr.
enkla celler.

Cellula’ser, se under Enzym.

Celluirter, med., svullnader i bindväven.

Cellulofd, kem., tekn., en hård, elastisk, lätt
polerbar massa av bomullskrut och
kam-fer, som, färgad 1. ofärgad, nyttjas till
kragar, manschetter, kammar,
biljardkulor, leksaker m. m. — Celluloid-radering
1. Hologlyfi’, modem gravyrmetod, varvid
celluloidplåtar ersätta kopparn.

Cellulo’sa, kem., det av kol, väte och syre
bestående ämne, av vilket växternas
cellväggar huvudsakligen utgöras.
Förekommer sällan inom djurvärlden. —
Cellulosa-nitra’t, kem., bomullskrut. —
Cellulosa-silke, en art konstsilke framställt ur
cellulosa.

Cellulä’r 1. Cellulö’s, bestående av celler.

Celo’sia, bot, växtsläkte av fam.
Amaran-ta’ceæ. — C. arge’ntea är en odlad,
mång-formig art från Ostindien. Mest bekant är
f. cristata, tuppkammen, med sin röda.
tuppkamslika blomställning.

Celsia’n, miner., bariumfältspat.

Célsius’ termometer, se Termometer.

Celt (av lat. cæla’re, utmejsla), arkeol., ett
fordom vanligt redskap, vilket användes
som yxa 1. mejsel.

Ce’lter, se Kelter.

Celtibe’rer, se Keltiberer.

Ce’ltis, bot., växtsläkte av fam. Ulm.a’ceæ. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free