- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
257

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cembalo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cembalo—Centavo

257

C. austra’lis, bot,, se Zürgel. — C.
occiden-ta’lis, är en nordamerikansk art.

Cembalo, ital. (1. tje’m-), tonk., cymba’l 1.
hackbräde, gammalt stränginstrument,
som slås med två hammare. — Cembalfst,
person som spelar Cembalo.

Cembalo, Clavicembalo, ital. (1. tje’m-,
klavi-tje’m-), tonk.y klavér.

Ce’mbratall, bot., Pi’nus ce’mbra, en i s.
Europas alptrakter förekommande tall
med trekantiga, hårdskaliga frukter.

Ceme’nt (av lat. cæme’ntumy murbruk) 1.
Hydrauliskt murbruk, en blandning, som
vanligen består av kalk, kiselsyra, lerjord
och järnoxid, och vilken nyttjas till
mur-ning under vatten; anat., kitt. —
Cementkoppar kallas pulveriserad koppar, som
genom järnskrot blivit på våta vägen
utfälld ur en lösning. —• Cementmarmor,
marmorimitationer, framställda medelst
cement. — Cementobla’ster, anat.,
cementbildande celler. — Cem.entstål, brännstål
1. blåstål, en stålsort, som beredes
därigenom, att man i kolpulver inbäddar
stångjärn och glödgar det, varvid stångjärnet
upptager kol dels kemiskt, dels mekaniskt.
— Cementvatten, kopparsulfatlösning,
beredd med vatten.

Cemente’ra, förena, sammankitta,
överdraga med cement. — Cementerad tråd,
koppartråd, som på ytan förvandlats till
mässing. — Cemente’ring, sätthärdning,
metod att genom uppkolning av gjutna
pjäser av mjukt järn giva dessa en hård
yta. Jfr Aducering.

Cénacle, Le, /r. {1. lö sena’kl), "matlaget",
en grupp av romantiska skalder i Paris,
bildad 1828.

Cena’kel, matsal; ironisk benämning på
"läsarförsamling" 1. samling svärmiska,
trångsynta nykterhetsvänner. Se
Cæna-culum.

Cendré, fr. (Z. sangdre’), askfärgad; Ijuslätt
person med blå ögon och askblont hår.

Cendrillon, fr. {1. sangdrijå’ng). Askungen,
hjältinnan i en mycket spridd folksaga.

Ce n’est que le ventre qui gouverne le monde,
fr. (sö nä kö lö va’ngtr ki goVärn lö
mångd), endast magen regerar världen.

Cenobfter 1. Koinobfter (av gr. koino’s,
gemensam, och bi’os, liv), munkar, som levde
tillsammans i gemensamma boningar,
kloster. Jfr Anakore’t.

Cenogene’s, se Cænogenes.

Cenoman 1. Cenoman-etagen (Z. -mang ),
geol., en underavdelning av kritsystemet.

Cenoma’ner, keltiskt folk, som först levde i
Gallien, men omkr. 400 f. Kr. bosatte sig i
Nord-Italien.

Cenota’fium {lat. cenota’phium, gr.
kenota’-fion), vård, upprest till minne av en
annorstädes begraven.

Ceno’tea (av gr. keno’s, tom), bot., ihålig.

Ceno’tiker (av gr, ke’nosis, avhållande), ett
tyskt teologiskt parti, som på grund av sin

17. – Ekhohrn, 100,000 främmande ord. I.

lära, att Kristi förnedring gällde endast
hans mänskliga natur och bestod i ett
avhållande från att göra bruk av den
gudomliga naturen, under åren 1616—1624 lågo
i fejd med de s. k. kryptikerna,
vilka ansågo att Kristus under sin
förnedring även i sinnlig måtto regerade
himmel och jord, allenast på ett dolt sätt
{gr. kry’psis, döljande).

Ce’nsor, lat., fornromersk ämbetsman, vars
åliggande var att förrätta census (se
d. o.); sededomare; person, som granskar
och bedömer skrifter före deras
offentliggörande, kunskapsprov o. d. —
Censors-kolIe’gium, censorssammanträde. —
Censor libro’rum, lat. "bokgranskare" (se
ovan). — Examens-censor, person, som
har i uppdrag att utöva ledning och tillsyn
vid examina. — Censora’t, en censors
ämbete.

Censu’r {lat. censu’ra), urspr. kontroll över
enskild och offentlig sedlighet i det forna
Rom; av staten påbjuden granskning av
nya skrifter, filmer o. d. före dessas
offentliggörande. — Censu’ra ecclesia’stica,
kyrkotukt. — Censura libro’rum, det
moderna samhällets enda form av censur; går
av politiska skäl oftast ut över tidningar.
—• Censure’ra, granska

Ce’nsus, lat., mantals- och skatteskrivning,
taxering, medborgares uppskattande efter
förmögenhet; en viss
förmögenhetsställning som villkor för rösträtt och
valbarhet. — C. emigratio’nis, utflyttningsavgift.

Cent (förk. av lat. ce’ntum, etthundra), ett
nordamerikanskt skiljemynt = Vioo dollar
= 3,73 öre; holländskt skiljemynt = Vioo
florin = 1,5 öre.

Cent, fr. {1. sang; lat. ce’ntum), hundra. —
Les cent jours, fr. {1. lä sang sjo’r), de
hundra dagarna, det sista skiftet av
Napoleon I:s herravälde, efter hans återkomst
från Elba (20 mars—22 juni 1815).

Centol, amerikansk centner = 100 eng.
pounds = 45,359 kg.

Centa’ur (av gr. kente’in, stinga, och tavros,
tjur), gr. sag., en fabelaktig dubbelgestalt,
hälften häst, hälften människa
{Hippo-centaur). — Centa’uren, astr., en
stjärnbild på s. stjärnhimmelen. — Centa’urerna,
ett vilt fomfolk i Tessalien. Ständigt till
häst, framställdes de i sagan som
hästmänniskor. Jfr Centaur.

Centaure’a, bot., klint, växtsläkte av fam.
Compo’sitæ. MkngSi arter odlade som
prydnadsväxter, andra tillfälligt inkomna som
barlastväxter, med gräsfrö o. d. Fyra
inhemska arter. — C. cy’anus, blåklint. —
C. jace’a, rödklint. — C. ni’gra, svartklint.
— C. scabio’sa, väddklint. — Bland odlade
arter märkas C. cinera’ria, silverek, och
C. monta’na, från mell. Europa.

Centa’urium, bot., syn. Erythræa (se d. o.).

Centa’vo 1. Centesimo, sydamerikanskt
skiljemynt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free