- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
258

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Centena ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

258

Centéna—Centrifug

Cente’na, enl. äldre sydgermansk rätt ett
förvaltningsområde inom den territoriella
enheten Gau (se d. o.). — Centena’rius 1.
Centgreve, styresmannen inom en centena.

Centenaar (Z. sentena’r), holländsk centner,
till 1816 == 49,409 kg., i Transvaal =
49,304 kg.

Centena’rium, lat. (av ce’ntum, hundra),
hundraårsfest. Jfr Centennialfest (under
Centennial).

Centena’rius, lat. (av ce’ntum, hundra),
hundraåring. Jfr Centena.

Centennia’1 (lat. centennia’lisy av ce’ntum,
hundra), hundraårig; tidsperiod av 100
år; hörande till 100:e årsdagen. —
Centennialfest, hundraårsfest,
hundraårsjubileum. Jfr Centenarium.

Ce’nter (av lat. ce’ntrum, medelpunkt),
krigsk., den mell. delen av en i slagordning
uppställd här; polit., gemensamt namn på
medlemmarna i en parlamentarisk
församling, då de intaga en medlande
ställning mellan vänstern och högern; sportt.y
mittersta spelaren i anfallskedjan vid
fotbollsspel m. fl.

Centerbord, rörlig lösköl på segelbåtar.

Centesima’1 (mlat. centesima^lis, av lat.
ce^ntum, hundra), delad i hundra
delar. — Centesimalräkning, räkning efter
hundradelar. — Centesimaltermome’ter, se
under Termometer. — Centesimalvågen,
avsedd för vägning av tunga föremål, är
så konstruerad, att vid jämvikt vikterna
blott utgöra Vioo av lasten. Jfr
Decimalvåg.

Centesimatio’n (av lat. cente’simus, den
100 :e), ett militäriskt straff, som består
däri, att var hundrade man uttages ur
truppen och bestraffas. Jfr Decimation.

Cente’simo (1. tjän-), italienskt skiljemynt
Vioo lira.

Cente’tes, zooL, borstigelkottar,
däggdjurssläkte å Madagaskar av ordn. insektätare.
— C. ecauda’tus, tanrek.

Cente’tidæ, zool., fam. borstigelkottar. Se
Centetes.

Cent greve, se Centenar.

Centia’r (fr. centiare) — Vioo ar.

Centibar, se Bar.

Centigrade, fr. (1. sangtigra’dd), delad i
hundra grader.

Centigra’m (av lat. ce’ntum, hundra, och gr.
gra’mmay bokstav), vikt = ^Aoo gram.

Centilfter (av lat. ce’ntumy hundra, och gr.
litra, en vikt), ett rymdmått = ^/loo liter
1. 0,38 kub.-tum.

Centime, fr. (1. sangti’m), franskt skiljemynt
= ^/loo francs.

Centime’ter (av lat. ce’ntum, hundra, och gr.
me’tron, mått), längdmått == Vioo m. 1. 3,37
linjer.

Ce’ntimo, spanskt mynt= 1 centime (se d. o.).

Centina’jo, ital. (1. tjän-), italiensk centner,
nu = kg., förr av växlande storlek för olika
orter.

Cent jours, se Les cent jours (under Cent,
fr.).

Centipe’disk (av lat. ce’ntum, hundra),
hundrafotad.

Ce’ntner, viktsenhet i flera länder = 100
skålpund = 42,5 kg.

Ce’nto, lat., dräkt av lappar, som bars av de
romerska slavarna (jfr Centone); namn
på dikter, hopsatta av ord och verser,
tagna ur andra skaldestycken.

Centone, ital. (1. tjäntå’ne), lapprock, dräkt
som begagnas av Harlekin i den italienska
"commedia del arte". Jfr Cento.

Cento no velie antiche, ital, (1. tjä’nto
nå-velle anti’ke), II centonove’lle 1. Il
novel-li’no, en år 1525 i Bologna tryckt
berättelsesamling, som lämnat många motiv åt
renässansens skalder.

Central (av lat. ce’ntrum, medelpunkt), som
angår 1. är belägen i medelpunkten. —
Centralbyggnad, hyggn., rundbyggnad,
byggnad med rund, mångkantig 1. i form
av ett grekiskt kors bildad plan. —
Centralbyrå, huvudsäte för någon viss
förvaltning. —• Centralcylinder, hot., de inre,
av överhud och bark omgivna vävnaderna
i växternas rötter och ungstammar. —
Centraleld, jordens inre smälta 1. glödande
massa. — Centralkongregation,
huvudförsamling. — Centralkyrka, en kyrka, som
med centralformen (se Centralbyggnad)
förenar basilikeformen (längdbyggnad).
—• Centralorgan, det huvudorgan, som
utgör medelpunkten i ett organiskt system,
t. ex. hjärnan i nervsystemet. —
Centralrörelse, mek., kretsrörelse omkring en
medelpunkt, t. ex. månens omkring jorden. —
Centralskola, huvudskola. — Centralsol,
astr., en fixstjärna kring vilken, enl. några
astronomers antagande, alla fixstjärnor
tillhörande samma fixstjärnesystem skulle
röra sig i likhet med planeterna omkring
solen. — Centralställning, krig sk., en
krigshärs ställning, då dess avdelningar äro
sammandragna inom ett mindre område,
varifrån de lätt i alla riktningar kunna
möta ett fientligt anfall. — Centralvärme,
den såsom en följd av centralelden
härskande värmen i jordens inre. —
Centrali-se’ra, förena i en medelpunkt, samla makt
i en myndighets 1. persons händer. —
Centralisatio’n, den styrelseform, enl.
vilken så liten kommunalstyrelse som möjligt
bör finnas och styrelsen huvudsakligen
utgå från regeringen ensam.

Ce’ntral crfminal court, eng. (1. - kårt),
brottmålsdomstol i London.

Centre’ra, inpassa i centrum, fys., astr.,
inpassa glasen i en kikare så, att deras
huvudaxlar falla i samma räta linje.

Centridermfchtys, dets. som Artediellus (se
d. o.).

Centrifu’g (av lat. ce’ntrum, medelpunkt, och
fu’gere, fly), sammanfattningsnamn på de
apparater, som inom mjölkhushållningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free