Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Centrifuga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Centrifuga—Ceratonia siliqua
259
användas för att omedelbart avskilja
grädden 1. smöret ur mjölken. Jfr
Separator och Radiator, — Centrifuga’l, eg.
mitt-punktsflyende; strävande att avlägsna sig
från medelpunkten. — Centrifugalkraft,
mek,y den kraft, med vilken en kropp, som
rör sig efter en kroklinig bana, söker att
avlägsna sig längs normalen utåt. Jfr
Centripetalkraft, — Centrifu galmaskiner,
maskiner, vilkas verkningar grunda sig på
centrifugalkraften 1. tjäna till att
åskådliggöra denna kraft. —
Centrifugalregula-tor, maskin för reglerandet av rörelsen hos
en ångmaskin.
Centrifu’ga, lat., bot., växande i riktning
från centrum.
Centri’na, zooL, tagghajar.
Centripetal (av lat, ce’ntrum, medelpunkt,
och pe’tere, söka), strävande att närma sig
mittpunkten. — Centripetalkraft, mek.,
kraft, verkande motsatt
centrifugalkraften (se d. o.) och av samma storlek som
denna.
Centrobari’k (av lat. ce’ntrum, medelpunkt,
och gr, ha’ros, tyngd), tyngdpunktslära. —
Centroba’risk, som hör till 1. har avseende
på tyngdpunkten. — Centroskopi’ (av gr,
skopein, se), tyngdpunktsiakttagelse,
undersökning av tyngdpunkten.
Centrola’brus exole’tus, zool., grässnultran.
CentroIo’bium, bot., se Zebraträ,
Centrono’tus gune’llus, zooL, tejstefisken.
Centrosoju’s, ry. (av soju’s, förening),
benämning på den ryska bolsjevikstatens
kooperativa handelsorganisation.
Ce’ntrum, lat., medelpunkt, mittpunkt. — C.
curvatu’ræ, geom., krökningscentrum. —
C. gravita’tis, tyngdpunkt. — C.
oscilla-tio’nis, mek., svängningspunkt. — C.
pres-sio’nes, mek., tryckningscentrum. —
Centrumborr, ett slags borr för borrning
i trä.
Cent suisses, fr. (I. sang sviss), 1.
Schweizer-gardet, franske konungens 1493
upprättade och 1830 avskaffade livvakt, som
bestod av 100 besoldade schweizare.
Ce’ntum, lat., hundra. — Centu’mviri,
hundramän, medlemmar av ett domarekollegium
i det gamla Rom. — Centumvira’t, denna
domstol; medlemmarnas värdighet.
Cent-un, fr, (I, sangtö’ng), "hundraett", ett
slags kortspel.
Centu’nculus mi’nimus, bot., knutarv, liten
havsstrandväxt, tillhörande fam.
Pri-mulaceæ.
Centu’ria, lat, (av ce’ntum, hundra), en
underavdelning av de fem
förmögenhetsklasserna hos de forna romarna; även en
avdelning av den romerska legionen. —
Centu’rion {lat, centu’rio), anförare för en
centuria.
Centu’riæ magdeburge’nses, lat., 1.
Magde-burgcentu’rierna, ett protestantiskt
kyrko-historiskt verk, utgivet på 1500-t.
Centweight, eng, (I, sänntoe’t), 1. Hundred-
weight {I, hö’ndredoe’t), centner,
handelsvikt i England och Nordamerikas förenta
stater = 50,802 kg.
Ce’pa, bot., Allium ce’pa, rödlök.
Cèpe {I, säp), franskt namn på några fina
svampsorter, t. ex. Karl-Johanssopp.
Cephal-, se även under Cefal-,
Cephalanthe’ra (syn. Sera’pis), bot.,
skogslilja, svenskt orkidésläkte med praktfulla
blommor. — C. latifo’lia, stor skogslilja. —
C. Iongifo’lia, vit skogslilja. — C. ru’bra,
röd skogslilja.
Cephalo’zia, bot., trådmossor, ett släkte
allmänna levermossor.
Ce’pheus, gr. och rom. myt., konung i
Etiopien och fader till Andromeda; astr.,
stjärnbild på n. stjärnhimmelen, mellan
Lilla björnen (Ursa minor) och
Cassiopea.
Cer, se Ceriiim.
Cera, lat., vax. — C. alba, vitt vax. — C.
citrfna 1. C. flava, gult vax, råvax. —
C. virgfnea, jungfruvax (frambragt av
unga bin).
Cera’ceus (av lat. ce’ra, vax), bot., vaxgul.
Cerafani’ 1. Cerofani’ (av lat. ce’ra, vax, och
gr, pha’nos, ljus, klar), en genomskinlig,
i vax modellerad bild, något liknande
lito-fani (se d. o.).
Cera’mnium rubrum, bot., rödtråd, en allmän
rödalg.
Cerasi’n (av lat. ce’rasus, körsbär), kem., den
i vatten olösliga delen av körsbärskådan.
Cera’stes, zool., ett släkte afrikanska och
persiska huggormar. — C. ægy’pticus,
fi, är mycket vanlig i öknen.
Cera’stium, bot., arv, växtsläkte tillhörande
fam. Caryophylla’ceæ. — C. arve’nse,
fältarv. — C. cæspito’sum, hönsarv. — C.
glomera’tum, knipparv. — C. Iapo’nicum,
lapparv. — C. semideca’ndrum, vårarv.
Ce’rasus, lat., körsbär.
Cera’t 1. Cera’tum, pl, Cera’ta (av lat, ce’ra,
vax), farm,, benämning på salvor, i vilka
vax bildar en huvudbeståndsdel. Användes
till botande av hudlöshet 1. ytliga sår. —
Cera’tum a’lbum, vitt cerat, en blandning
av vax, valrav, bensoeharts och ister. —
C. ad capfllos, hårpomada. — C.
cosme’-ticum, ad Ia’bia 1. labia’le, läpp-pomada. —
C. fla’vum, gult cerat, en blandning av gult
vax och matolja. — C. ru’brum, rött cerat,
vitt cerat, färgat rött med alkannarot. —
C. Gale’ni, en blandning med ungefär
samma beståndsdelar som Unguentum
cetacei (se d. o.). — C. Tu’riieri,
gallmej-salva.
Ceratho’phrys, zool., hornpaddor.
Cera’todus, zool., ett släkte lungfiskar.
Cerato’ma si’liqua, bot., johannisbrödträdet,
tillhörande fam. Legumino’sæ, förekommer
i Medelhavsländerna och bär frukter,
jo-hannisbröd, vilka tjäna till näring åt
människor och boskap. Av det grekiska namnet
på baljan, kera’tion, kommer ordet "ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
