Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - C'est la vie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
Cest la vie—Chagualgummi
Cest la vie, /r. (1. sä la vi), sådant är livet.
Cest le commencement de la fin, /r. {1. sä
lö kåmmangsöma’ng dö la fäng), det är
början till slutet. (Yttrande av
Tal-leyrandy men anledning av Napoleon I:s
återkomst från Elba.)
Cest pire qu’un crime, c’est une fante, fr,
{L sä pir kung kri’mm, sätynnfå’t), det
är värre än ett brott, det är ett fel.
(Yttrande av Fouché vid underrättelsen, att
Napoleon I låtit skjuta hertigen av
Enghien.)
Cest tout comme chez nous, fr. (1. sä to
kåmm sje no), det är alldeles som hos oss.
Ce’stus, lat, (av cæ’dere, slå, hugga, slakta),
bly- 1. järnbeslagna läderremmar, som vid
knytnävsstrid begagnades av de forna
romerska kämparna.
Cesu’r (av lat, cæsuWa, inskärning),
avbrott ; metr,, taktvila (i vers),
vers-avskärning. — Buko’lisk cesur, se under
Bukoler,
cet. = cetera, o. s. v.
Ceta’cea 1. Cetace’er (av lat. ce’tus, valfisk),
zool,, valdjur.
Ceta’ceum, farm., valrav, spermaceti, ett
pärlemorglänsande, fjälligt fett, som fås
av pottfisken 1. kaskeloten, Physe’ter
macroce’phaluSy tillhörande fam. Ceta’cea.
Ce’t€ra, lat., det övriga. — Et cetera
(tecknas etc.), och så vidare, med mera. —
Ce’teris pa’ribus, under för övrigt lika
omständigheter.
Ce’terum (1. præte’rea) ce’nseo
Cartha’-ginem e’sse dele’ndam, lat., för övrigt
anser jag, att Kartago bör förstöras (de ord,
med vilka romaren Cato d. ä. slutade alla
sina tal i senaten).
Cetin, valravsfett.
Cetologi’ (av lat. ce’tus, valdjur),
vetenskapen om valdjuren. — Cetolo’g, valkännare.
Ceto’nia, zool., guldbaggar.
Cetorhi’nidæ, zool., fiskfamiljen B r u g d
-hajar. Se Brugden.
Cetorhfnus, zool., se Brugden.
Cetra’ria, ett släkte allmänna lavar. — C.
gla’uca, näverlav. — C. isla’ndica,
islandslav.
Cetrari’n, kem., ett ur islandslav framställt
bittert ämne.
Ce’tus, astr., Valfisken, en stjärnbild,
som sträcker sig på ömse sidor om
eklip-tikan.
Cety’1-alkohol, kem., fast alkohol vars
palmi-tinsyreeter utgör valrav.
Cevadi’n, kem., giftig alkaloid i Sabadilla (se
d. o.).
Ceylam’t 1. Pleona’st, miner., järnspinell, en
svart varietet av spinellen, som
förekommer bl. a. på Ceylon.
Ceylonchrysolft, är en gulgrön turmalin.
Ceylonfi’ber, kokosfiber från Ceylon.
Ceylonkattöga, en varietet av Chrysoheryll.
Ce’ylonmossa, tekn., ett slags agar-agar (se
d. o.) från Ceylon.
C. f. 1. C. & f., handelst, (eng, cost and
freight), fri från kostnader och
fraktavgifter.
cf. 1. cfr = co’nfer, jämför, 1. confera’tur,
man jämföre.
c. f. = canto fermo, se Canto,
cg 1. cgr = centigram.
cgf, förk. för centigramkraft (normaltyng-
den för en massa om 1 cgr.).
C. G. S.-systemet, fys., se Absoluta enheter.
C. G. T., se Confédération Générale du
Tra-vail.
Chabarrobark, se Alcornohark.
Chabasft, miner., ett till zeolitgruppen
hörande mineral.
Chabir 1. Kabir, arab., karavananförare.
Chablis, fr, (I, sjabli’), ett berömt vitt
Bur-gundvin.
Chablo’n (trol. förvridning av fr, échantillon,
prov, modell, mönster), se Schablon,
Chabott (Z. sjabå’tt), städ.
Cha’cma, zool,, en sydafrikansk babian, Pa’-
pio porca’rius,
Chacoli, ett rödvin från trakten av Biscaya.
Chaconne, fr, (I, sjakå’nn), Ciacona, ital, (I,
tjakå’na), tonk,, ett instrumentalstycke
med variationer; ett slags dans.
Chacot, fr, (I, sjakå’), se Schakå,
Chacun a son gout, fr, (I, sjakö’ng a sång
go), var och en har sin smak.
Chacun pour sol, Dieu pour tous, fr, (I,
sja-kö’ng por såa’ djö por tos), var och en för
sig. Gud för alla.
Chady’m, turk., eunuck.
Chænorrhfnum minus, bot., syn. Lina’ria
minor (se d. o.).
Chærefo’lium, hot., syn. Anthriscus (se d. o.).
Chærophy’llum, bot., växtsläkte, tillhörande
fam. UmbelWferæ. — Ch. bulbo’sum,
knöl-floka, körvelrova, odlad för sina
knölfor-miga, ätliga rötter. Stundom förvildad. —
Ch. te’mulum, hårfloka. (S. Sverige.)
Chætophra’ctus villo’sus, zool., borstbälta,
peludo, ett sydamerikanskt bältdjur med
styva hår mellan hudplåtarna.
Chæto’poda, zool., borstmaskar (se d. o.).
Chag ha-sukkoth, hebr., lövhyddohögtiden,
den tredje av israeliternas
vallfartshögtider.
Chagni, fr. (1. sjanji’), ett rött Burgundvin.
Chagrin, fr. (1. sjagrä’ng), sorg, grämelse,
harm. — Chagrina’nt, förarglig,
smärtande. — Chagrine’ra, förarga; smärta;
oroa.
Chagrin (1. sjagrä’ng; av turk. ordet
sa.g-sagri, åsnerygg), ett slags hårt, knottrigt
läder, vanligen av hästens 1. åsnaris
rygghud; även småknottrigt haj skinn. —
Chagrine’ra, åstadkomma ett
chagrin-artat utseende på läder, papper 1. dyl. —
Chagrinpapper, knottrigt papper med
utseende av chagrin, brukas till
bokbinderi-arbeten.
Chagua’lgummi, Magneygummi 1.
Maynay-gummi, bassorinrikt gummi ur stammarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
