- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
264

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Chambrière ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264

Chambrière—Chandala

dels dömde till bålet. — C. civile {1.
–sivil), avdelning av Frankrikes högsta;
domstol, som prövar hänskjutna
penningmål. — C. criminelle (1. - nä’ll), avdelning
av Frankrikes högsta domstol, som prövar
hänskjutna brottmål. — C. de commerce
(1. - dö kåmmä’rs), handelskammare. —
C. de compensation (1. - dö
kångpangsa-siå’ng), likvidations- och
avräkningsan-stalt i Paris. — C. d’enfer (L - dangfä’rr),
’’helveteskammare". — C. des Comptes
(/. - dä kångt), räntekammaren. — C. des
députés {L - dä depyte’),
deputeradekammaren, andra kammaren i Frankrikes
parlament. —• C. des enquétes (Z. -
ang-kä’t), en slags justitierevision i det äldre
franska parlamentet. — C. des pairs (1.
-dä pär), pärskammaren, på grund av den
"konstitutionella kartan" av 1814 den ena
av franska representationens avdelningar.
Upphävd genom februarirevolutionen. —
C. de réunion (Z. - dö reyniå’ng), namn på
av Ludvig XIV tillsatta domstolar, som
skulle undersöka, vilka orter som förut
tillhört och således borde återförenas med
de områden, som Frankrike från 1648 till
1679 vunnit av Österrike och Spanien. —
C. des requétes (L - rökä’t), överdomstolen
i det äldre franska parlamentet;
avdelning inom Frankrikes högsta domstol, som
avgör om vädjade penningmål få
upptagas till förnyad omprövning. — C.
gar-nie, se under Garnera. — C. introuvable
{1. - ängtrova’bl), eg. "den oupphinneliga
kammaren", ett namn, som efter
restaurationen gavs av Ludvig XVIII åt
deputeradekammaren, på grund av dess stora
rojalism. — C. sépulcrale (Z. - sepylkra’l),
arkeol.y hällkista. — C. syndicale (Z.
-sängdika’ll), fackförening.

Chambrière, fr, {L sjangbriä’r, av chamhre,
rum), kammarjungfru, "kammarsnärta",
städerska; även stallmästarepiska, med
kort skaft och lång snärt.

Chambu’ru, se Carica.

Chamedryfo’lia (av lat. chame’drys,
dvärg-ek, och fo’lia, blad), hot., med blad som
likna {Vero’nica) chame’drys.

Chame’drys, lat., hot., dvärgek.

ChameIeonti’na (av lat. chamæ’leon,
kameleont), hot.y av växlande färg.

Chamemo’rus, lat., hot., dvärgmullbär.

Cha’moa 1. Chamois, fr. (1. sjamåa’), berett
stengetsskinn; även en ljusgul, i rött
stötande färg.

Chamo’rros, sp., urinvånarna på Marianerna.

Chamotte, fr. (1. sjamå’tt), Charmotte, tekn.,
en av ren lera och finstött kvarts
bestående massa, varav beredas eldfasta s. k.
"chamottestenar", smältdeglar, kapslar till
porslinsbränning m. m.

Champ, fr. {1. sjang), fält. — C. de bataille
(1. - dö bata’j), slagfält. — Champs-
Ely-sées (1. sjangs elise’), elyseiska fälten; en
promenadplats i Paris. — Champ de Mars

. (1. sjang dö -), Marsfältet, exercisplats

; och utställningsfält i Paris. Jfr Campus
Martins. — En plein champ (L ang pläng
-), på fria fältet. — Sur le champ (Z. syr
lö -), genast, "på fläcken".

Champagne, fr. (1. sjangpa’nj), musserande
viner från den forna provinsen
Champagne i Frankrike.

Champagneko’njak, se Konjak.

Champètre, fr. {1. sjangpä’tr), lantlig. —
Bal champètre, dans i det gröna, i det fria.

— Fete champètre (Z. fät -), fest i det fria.

Champignoner, fr. (Z. sjampinjo’ner).
Champinjoner, hot., släktet Psalliota (se d. o.).

Champion, fr. (Z. sjampiå’ng), kämpe, som
i en tvekamp stridde i stället för den ena
av parterna; fäktare; försvarare.

Champion, eng. (1. tja’mpjön), sportt.,
segrare i en större sporttävlan, erövrare av
"mästerskap". — C. of the world (Z. - åv
te oörld), titel på den person, som avlagt
det yppersta kända provet i någon idrott,
d. v. s. erövrat "världsmästerskap". —
Champion-prize (Z. -prais), högsta pris. —
Champion-ship, mästerskap.

Champlain-formationen (Z. -plän-), geol.,
av-lagringar från istiden i Nordamerika.

Champlevé, fr. (Z. sjanglöve’), gropemalj.

Champone’ra, se Schamponera.

Champs-élysées, se under Champ.

Chamsi’n, arah. (betyder eg. 50), en het och
ohälsosam ökenvind, som från slutet av
april till in i juni (omkr. 50 dagar; därav
namnet) blåser i Egypten. Jfr Samum
och Sirocco.

Chan, pers., hus, karavan-seraj (se d. o.).

Chan 1. Khan, tatarisk häskartitel. Se Kan.

Chanar (Z. -a’nj-), hot., se Gourliea.

Chance, fr. (Z. sjangs), eng. (Z. tjäns),
tärningskast; ett tärningsspel; slump, lycka,
träff; vändning i lycka 1. olycka; utsikt,
sannolikhet.

Chancelier, fr. {1. sjangsölie’), kansler;
si-gillbevarare, ett ämbete i Frankrike före
den stora revolutionen;
konsulatsekreterare.

Chancellor (lat. cancella’rius), eng. (Z.
tja’nslör), kansler, president 1.
överdomare i en domstol. — C. of a university
(Z. - åv ä junivö’rsiti), universitetskansler.

— C. of the exchequer (Z. - ekstjä’ckör),
medlem av brittiska regeringen och tillika
finansminister. — C. of the order of the
Garter, ordenskansler inom
Strumpebandsorden. — Lord high chancellor of England
(Z. - hej - åv Ingländ), Englands högste
domare, lordrikskansler.

Chancla’smus, zool., syn. Anas.

Chancre, fr. (Z. sjangkr), mecZ., veneriskt sår.

— Chancrö’s, kräftartad.

Cha’ndala (Z. tja’n-), benämningen på den
del av den indiska befolkningen, som icke
hör till någon kast och därför är
utesluten från samhället. Ej att förväxla
med Parias (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free