- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
265

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Change ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Change—Charcutier

265

Change, fr, (L sjangsj), byte; växling;
växelbank; jaktt., spårförändring. —
Changeant {1. sjangsj a’ng), skiftande,
växlande, skimrande; tyg, vars ränning
är av annan färg än inslaget, vilket gör
att det skiftar till färgen efter olika
dagrar. — Changeants, benämning på ett
flertal kyprade silkestyger. — Changement
(Z. sjangsjmang), förändring,
omväxling; scenförändring. — Changera (Z.
sjangsje’ra), byta, ombyta, förändra;
förvandla; förlora sin färg (säges om tyger).

Chanka, yunkastam i Peru. Se Yunka.

Cha-no-yu, jap., se Teceremonien.

Chans {L tjäns), dets. som Chance (se d. o.).

Chansen, fr. (1. sjangså’ng), franskt
sångstycke, visa. — C. de geste (1. - dö sjäst),
under medeltiden en större episk dikt,
ämnad att delvis sjungas. — Chansonnette
(1. sjangsånä^tt), liten visa;
varieté-sångerska.

Chansonnier, fr. (1. sjangsånnie’),
visdiktare.

Chant, fr. (1. sjang), sång. — C. du départ
(1. - dy depa’r), "avmarschsång", en
nationalhymn under första franska
revolutionen, förf. av Chenier.

Chantage, fr. (1. sjangtasj),
penningutpressning genom hot 1. falska förespeglingar.

Chant ant, fr. (1. sjangta’ng), sångbar,
sjungande. —- Café chant ant, kafé, där
sång utföres.

Chanterelle, fr. (sjangtere’ll), tonk., högsta
strängen ("sångsträngen") på stråk- och
knäppinstrumenten, t. ex. e-strängen
("kvinten") på fiolen.

Chanteur, Chanteuse, fr. {1. sjangtö’r, -tö’s),
sångare, sångerska.

Chantier, fr. {1. sjangtie’), verkplan, golv av
grov plank, i vissa verkstäder m. m., varpå
hophuggnings- och passningsarbeten
verkställes.

Chao’ner, en forntida, illyrisk folkstam i
Epirus; en sarmatisk stam under
romerska kejsartiden.

Cha’os, se Kaos.

Chapeau bas, fr. {1. sjapå-ba, eg. hatten
av!), 1. Chapeau-claque (Z. -klack) 1. C.
mécanique (Z. -ni’ck), cylinderhatt, som
kan hoptryckas och därigenom bäras
under armen. — C. rouge (1. rosj) 1. C. de
cardinal (1. - dö kardina’11), kardinalhatt.
— Aspirer au chapeau (Z. aspire’r å -),
eftersträva kardinalvärdigheten.

Chapelet, fr. (1. sjapölä’), rosenkrans,
radband.

Chapelle ardente, fr. (1. sjape’ll arda’ngt),
eg. brinnande kapell = Castrum doloris
(se d. o.).

Chaperon, fr. (1. sjapörå’ng), hätta,
hjälmtäcke; duenna; "förkläde"; hyggn.,
sluttning på krönet av en mur. — Chaperon
rouge (1. - rosj), "Ivödhätta",

Chapeto’nes, sp. (1. tsja-), européer, som
invandrat till de forna spanska
besittningarna i Amerika.

Chaph, astr., stjärna i stjärnbilden
Cas-s i o p e a.

Chappe, fr. (1. sjapp), Schappe, garn,
spunnet av sidenavfall.

Chappes alfabet, (1. sjapps -), signalsystem
(bestående av rörliga armar på en
ställning), som användes av den optiska
telegrafen i Frankrike under revolutionen.

Chaptalise’ring, ett av den franske kemisten
Chaptal infört förfaringssätt att
förbättra viner, vilket tillgår så, att man till
det ojästa vinet sätter socker, vilket vid
jäsningen gör vinet spritstarkare. Jfr
Gallisering.

Char, fr. (1. sjar, av lat. ca’rrus, vagn),
praktvagn hos greker och romare; nu ett
slags tvåhjulig vagn. — Char à bancs (Z.
sjaraba’ng), öppen vagn med bänkar
längs sidorna. —• Char-d’assaut (1.
sjar-dasså’), "stormvagn", franskt namn på
stridsvagn av "tank"-typ.

Cha’ra, bot., sträfse, ett släkte i såväl salt
som sött vatten allmänna alger.

Charaba’ng, se Char à bancs under Char.

Chara’cter indele’bilis, lat., outplånlig
karaktär, den spec. beskaffenhet och ställning,
som enl. den katolska kyrkans åsikt genom
prästvigningen meddelas åt prästerna och
göra det omöjligt för dessa att åter bliva
lekmän.

Chara’d, fr. (1. sja-), stavelsegåta, gåta,
vars föremål är ett ord, som skall gissas
därigenom, att först dess särskilda
stavelser och slutligen hela ordet
s j ä 1 v t karaktäriseras. — Charades en
action (Z. sjara^dds angnaksiå’ng), levande
charader, sällskapslek, varvid genom
pan-tomimisk 1. dramatisk framställning
enskilda stavelser och ord återgivas till
ut-gissning för åskådarna.

Cha’radj, arab., tribut till sultanen från
kristna vasallstater. Jfr Charadsch.

Charadri’idæ, zool, brockfåglar, en familj
Småvadare. Hit höra strandskator,
strandpipare, ljungpipare m. fl.

Chara’drius aprica’rius, zool, ljungpipare 1.
brockfågel. På Öland, där den förr var
mycket vanlig, kallas den
Alvar-g r e m 1 a.

Chara’dsch, turk.,
huvudskatt.—Chara’dschi-Baschi, högste ämbetsmannen i Turkiet
över kronouppbörden.

Charbon, fr. (1. sjarbå’ng), med,, karbunkel.
— C. symptomatique (Z. - sängptåmati’ck),
med., rausch-brand, en av bakterier
framkallad nötkreaturssjukdom.

Charcula, se Valonea.

Charcutier, fem. Charcutière, fr. (Z.
sjar-kytie’ och -tiä’r), eg. person, som handlar
med kokt kött; ägare av ett charkuteri. —
Charcuterie (Z. sjarkytöri’), 1. Charkuteri’,
eg. köttbod; matvaruhandel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free