- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
275

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Chylifera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Chylifera—Cigaliers

É75

till namnet Chvalisiska havet på Kaspiska
havet.

Chyli’fera, Chylologi’ m. fl., se under Chylus,

Chyloka’uler (av lat. chy’lus, mjölksaft, och
ca’ulis, stam), hot., stamsuckulenter.

Chyluri’ (av chy’lus [se d. o.] och ure^in, låta
sitt vatten), med., en sjukdom, som visar
sig däri, att urinen liknar mjölk 1. chylus.

Chy’lus, lat. (av gr. chyWs, saft, flytande
vätska), fysioL, den mjölksaft 1. mjölkvita
vätska, som under matsmältningen fyller
magens och tarmarnas lymf- 1. chyluskärl
och som till egenskaper och
sammansättning närmast liknar lymfan. — Chyli’fera
1. Va’sa chylffera (av lat. fe’ro, föra),
mjölksaftkärl. — Chylifikatio’n (av lat.
fa’cere, göra), 1. Chylo’sis, mjölksaftens
beredning i tunntarmarna. — Chylologi’,
läran om chylus. — Chylorrhe’,
chylus-flöde. — Chylo’sus, som avser chylus.

Chymo’sis 1. Chymifikatio’n (av gr. chymo’s,
flytande), fysioL, förvandlingen av
födoämnena i magsäcken till chymus (se d. o.).

— Chymorrhe’, med., utflytning av den
halvfärdiga magsaften genom sår på
tunntarmarna.

Chy’mus (av gr. chymo’s, flytande), den
flytande, tjocka och oklara massa, som under
matsmältningen finnes i magsäcken och
tunntarmarna. —• Chymifikatio’n, födans
övergång i chymus.

Chör, se Kör.

Ciacco’na, se Chaconne.

Ci’bafärger, benämning på vissa
indigo-färger.

Ciba’rius (av lat. ci’bus, mat, foder), bot.,
duglig till föda, ätlig.

Cibe’ber, ital. (arab. zabih), ett slags
förträffliga russin.

Cibo’rium, lat. {gr. kibo’rion), urspr. den
som dryckeskärl brukade fröbaljan av
egyptiska bönan (Colocasia); bägare; i
katolska kyrkan först det kärl, vari
hostian förvarades (Cihorium minus 1.
itinera’rium), sedan altaröverbyggnaden
och tabernaklet vid altaret.

Cibo’tium, bot., ormbunksläkte. — C.
Ba’ro-mez (syn. Asple’nium), ger den
blodstillande drogen penghawar djambi.

— C. Menzie’sii (Sandwich-öarna), har
långa hår på bladskaften. De användas
under namn av pulu till
madrassstoppning.

Ci’bus, lat., måltid.

Cica’da, zooL, cikador, en insektgrupp,
Sångstritar, i varmare länder.
Ryktbara för det ljud hanarna framkalla.

Cicatrice, fr. (1. sickatri’ss; lat. cica’trix),
med., ärr; vävnad, som förenar
organdelar, vilka blivit rubbade i sitt
sammanhang. — Cicatricfca 1. Cicatrica’ntia, lat.,
pL, medel, som befordra ärrbildning. —
Cicatrisatio’n, fr. ärrbildning. — Cikatör,
trädgårdssax.

Cica’trix, lat., ärr.

Ci’cer, bot., växtsläkte av fam. Legumino’sæ.

— C. arietfnum, kikärt 1. kaffeärt, odlas i
Orienten och s. Europa för de näringsrika
fröna {sp. garba’nzos). Användes även
som kaffesurrogat.

Cicero, boktr., benämning på ett visst slags
bokstyckarstil, så kallad, emedan de första
upplagorna av den ryktbare romerske
författaren Ciceros brev trycktes med sådan
stil (i Rom år 1467).

Cicero’n 1. Cicero’ne, ital. (1. tjitjerå’ne),
person, som visar främlingar ett ställes
märkvärdigheter. Ordet är bildat av den
romerske talaren Ciceros namn och tyder
på vägvisarens talförhet.

Ciceronia’ner, nylat., efterhärmare av den
romerske talaren och skriftställaren
Cicero. — Ciceronianfsm, Ciceros skrivsätt;
efterhärmning av Cicero. — Ciceronia’nsk
1. Cicero’nisk, i Ciceros anda.

Cicho’ria, bot., se Cichorium.

Cichoria’ceæ, bot., underfamilj av fam.
Com-positæ (SQ å. o.).

Cicho’rium, bot., växtsläkte av fam.
Com-po’sitæ. — C. endi’vium, endivia, odlad
sal-latsväxt från Medelhavsländerna. — C.
fntybus, bot., vägvårda, högväxt ört med
ljusblå korgar, sparsamt kring vägar och
renar i s. Sverige. Odlas ofta under
namnet Cikoria. Rötterna användas som
kaffesurrogat.

Cici’nolja, se Curcasolja.

Cicisbeo, ital. {1. tjitjisbe’å), en förtrogen
vän och daglig ledsagare åt en gift kvinna
(efter en fordom i Italiens högre klasser
härskande plägsed); en gift kvinnas
gynnade älskare.

Cico’nia, zool., storksläktet. — C. cico’nia, vit
stork. — C. ni’gra, svart stork.

Ciconfidæ, Ciconiifo’rmes, zool.,
fågelfamiljen och fågelordningen Storkar.

Cicutarium (av lat. Cicu’ta, sprängört), bot.,
lik Cicuta (se d. o.).

Cicu’ta viro’sa, bot., sprängört, en av våra
giftigaste växter. Tillhör fam. UmbelWtæ.

Cicutoxfn, farm., den giftiga beståndsdelen
i saften av sprängörten (Cicu’ta viro’sa).

Ci’d, sp. (av arab. såid, såjjid), herre, furste;
binamn på den i 11 :e årh. levande,
berömde spanske hjälten Don Rodrigo (1.
Ruy) Diaz, greve av Vivar. Jfr
Campea-dor.

Ci’der {fr. cidre), fruktvin, beredes av
äpplen, päron 1. bär på samma sätt som
druv-vin av druvor.

Ci’devant, fr. {1. sidöva’ng), förut, före detta.

— Ci-devants, "fördettingar", under
franska revolutionen brukligt spenamn på
adelsmän.

C:ie = Compagnie (se d. o.).

C. I. F. 1. cif (på kabeltelegram) Cost
in-surance freight (se d. o.).

Cigaliers, fr. {1. sigallie’), ett år 1876 i Paris
stiftat gille {La Cigale) av provengaler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free