Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cirkumincession ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Cirkumincession—Cistoforer
Cirkumincessio’n, lat., teoL, de tre
gudoms-personernas samvaro med och i varandra.
Cirkumlokutio’n {lat. circumlocu’tio),
omskrivning; omsvep i tal.
Cirkummeridia’nhöjder, astr., de sol- 1.
stjärnhöjder, som man uppmätt i närheten
av meridianen.
Cirkumpola^rstjärna, astr., fixstjärna,
vilken, i anseende till belägenhet vid en viss
polhöjd, städse visar sig ovan jordens
horisont.
Cirkumskri’pt peritoni’t, med., till enskilda
delar av bukhinnan inskränkt
bukhinne-inflammation.
Cirkumskriptio’n {lat. circumscri’ptio),
omskrivning; inneslutning inom bestämda
gränser. — Cirkumskriptionsbulla, påvlig
kungörelse, innehållande ett fördrag med
en världslig myndighet ang. en kyrklig
angelägenhet.
Cirkumspe’kt {lat circumspe’ctus),
omtänksam, försiktig.
Cirkumstantie’ll (av lat. circumsta’ntia,
omständighet), som framgår ur
omständigheterna. — C. bevisning, jur., bevisning
genom liknelser och omständigheter.
Cirkumvallatio’nslinje, befästn.,
förskans-ning omkr. ett befästat läger.
Ci’rkus, lat. {fr. cirque), hos de gamla
romarna en stor, avlångt rund skådeplats
till allehanda offentliga skådespel; nu
lokal, där konstberidare, akrobater o. s. v.
uppträda. — Circe’nsiska spel, romamas
kämpaspel på cirkus. — "Pa’nem et
cir-ce’nses", bröd och circensiska spel, den
fomromerska menighetens önskningsmål.
Cirrha’tus, lat., lockig; hot., rankformigt
böjd. — Cirrho’sa (av lat. ci’rrus, lock,
frans), hot., fransad.
Cirrho’s 1. Cirrho’sis, med., leverskrumpning.
Ci’rrhus, hot., klänge.
Cirro-cu’mulus m. fl., se under Cirrus.
Ci’rrus, pl. Ci’rri, lat., meteor., fjäder- 1.
strimmoln, trådformiga, vitglänsande
moln. — Cirro-cu’mulus (av cu’mulus,
hop), små, runda, vita moln på stor höjd.
— Cirro-stra’tus (av lat. ste’rnere,
utbreda), långsträckta, täml. täta, mörka
moln, ofta ordnade i parallellt gående
strimmor. — Cirro-cu’mulo-stra’tus 1.
Nimbus, regnmoln. — Cirro-uncinus,
skaf-tade fjädermoln.
Ci’rsium, hot., artrikt, vida utbrett
växtsläkte av fam. Compo’sitæ. Många, ofta
jättestora arter odlas som parkväxter o. d.
Åtta inhemska arter. —> C. aca’ule,
jordtistel. — C. arve’nse, åkertistel. — C.
he-terophy’llum, brudborste. — C.
lanceola’-tum, vägtistel. — C. olera’ceum, kåltistel.
Circo-ce’le, med., åderbråck. — Cirsoi’d,
åderbråcksliknande.
Cirsos, se Cirsus.
Cfrsus, lat., 1. Cirsos (av gr. kirso’s,
blodkärl sutvidgning), med., utvidgning av en
blodåder, åderbråck.
Ci’s, lat., nyttjas i sammansättningar och
betyder: på denna sidan, t. ex. cisalpinsk,
på denna sidan Alperna. ) ( Träns och
Ultra.
Cisa 1. Cisara, slav. myt., namn på gudinnan
för jordens fruktbarhet.
Cisa’Iier {fr. cisailles), myntavfall, vid
präglingen förfelat mynt.
Cisele’ra {fr. ciseler), konstmässigt bearbeta
metaller med skarpa verktyg; med
grav-stickel fullända det metallarbete, som
blivit gjutet i form; med puns och hammare
driva upphöjda figurer i tunt metallbleck.
— Ciselö’r, person, som sysselsätter sig
med ciselering.
Cisioja’nus, medelt.-lat., minnesverser, som
tjänade till att i minnet fasthålla datum
för orörliga fester och helgdagar.
Vanligen ägnades två hexametrar åt var
månad. Början av januari verserna var i
Sverige "Cisio Janus Epi" (därav namnet).
Ciss, tonk., tonen c höjd en halv ton. — Ciss
dur, föga bruklig durtonart med ciss till
grundton. —• Ciss moll, molltonart med ciss
till grundton.
Cfssa 1. Ci’tta {gr. ki’tta), eg. nötväcka, en
snål fågel; med., den lystnad efter vissa
näringsämnen, som ofta förefinnes hos
kvinnor under havandeskapet.
Cissa’meplos, hot., växtsläkte av fam.
Meni-sperma’ceæ. — C. Pare’ira, allmän i
tropikerna, lämnar falsk pareirarot.
Ciss-dur, Ciss-moll, se Ciss.
Cissoi’d (av gr. kisso’s, murgrön, och e’idos,
form), mat., ett slags kroklinje.
Ci’ssus, hot., odlat växtsläkte av fam.
Vita’-ceæ. Klättrande buskar.
Ci’sta, lat. {gr. ki’ste), Viistsi, skrin; rund ask
av driven brons 1. fyrkantigt gravkärl av
sten 1. terra-cotta som man finner i
etruskiska gravar; juvelskrin, relikskrin. —
C. Ficoro’nica, lat., se Ficoroniska cistan.
Cista’ceæ 1. Cfsteæ, hot, växtfamilj,
tillhörande ordn. Cistifloræ. Mest i
Medelhavsländerna. Svenska släkten Helia’nthemum
och Fu’mana.
Ci’ster, tonk., 1600-talsinstrument, en avart
av luta. Förekommer ännu i Spanien.
Cistercie’nsorden 1. Bernhardfnorden, en
munkorden, som stiftades 1098 av
bene-diktinabboten Robert, vilken anlade ett
kloster i Citeaux {Cistercium) i
Frankrike.
Ciste’rn {lat. ciste’rna), vattenbehållare,
vanligen murad 1. uthuggen i sten —
Cisternvagn, järnvägsvagn 1. automobil,
byggd för transport av flytande ämnen. —
Cisternväxter, Ciste’rnepifyter, hot,
benämning på vissa epifyter (se d. o.), som
uppsamla regnvatten i vattentäta
bladrosetter, från vilka det uppsuges av
särskilda hår.
Cistofo’rer (av gr. ki’ste, skrin, och fe’rein,
bära), forntida silvermynt, som präglades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
