- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
279

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cistolit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cistolit—Città

279

i Mindre Asien; byggn., karyatider,
bärande korgar.

Cistoli’t, miner.y en form av andalusit.

Citade’ll (ital. cittade’lla), eg. liten stad; en
i 1. bredvid en stad 1. större befästad ort
byggd mindre fästning.

Citadi’n {ital. cittadi’no), stadsbo.

Cita’nt, Cita’t, Citatio’n, Cita’to m. fl., se
under Citera.

Cita’to loco, se under Citera.

Cité, fr. (t. site’), stad; särskilt den äldsta
delen därav, "gamla staden". Jfr City.

Cite’ra {lat. cita’re), jur., kalla 1. stämma
till domstol; anföra 1. åberopa sig på ett
ställe ur en skrift. —• Cita’nt, kärande. —
Cita’t, anfört ställe ur en skrift, ett tal
o. s. v. — Cita’t-ord, låneord. — Cita’to
lo’co, på anfört, på uppgivet ställe.
Merendels skriver man blott 1. c. {loco citato). —
Citatio’n, kallelse 1. stämning till domstol;
anförande av en författares ord; anfört
ställe ur en skrift. — Citationstecken ("),
språkv., anföringstecken, utmärker, att
det inom dessa tecken stående är hämtat
ur någon skrift, uttalat av någon annan
än författaren själv, använt i figurlig
bemärkelse 1. utgör en mera ovanlig
benämning. —• Cita’tio scrfpta, skriftlig kallelse.
—• C. verba’Iis, muntlig kallelse.

Cite’rior, lat., belägen på denna sidan om
(t. ex. en flod.) )( U It er i or. Jfr Cis.

Ci/thara, se Kithara.

Citi’ssime, se under Cito.

Ci’to, lat., hastigt, fort; angeläget. — Cito,
tu’to et jucu’nde, hastigt, säkert och
angenämt. —- Citfssime, mycket fort,
skyndsammast —• sättes stundom på recept.

Citokromi’ (av lat. ci’to, snabbt, och gr.
chro’ma, färg), fotomekanisk
reproduktionsmetod för framställning av
flerfärgs-bilder.

Citorfn, farm.,
natriumanhydrometylen-citrat, användes mot urinsyrediates.

Citoyen, fr. {1. sitåajä’ng), borgare,
medborgare; nyttjades allmänt som tilltalsord
under franska republiken för att beteckna
en fri medborgare. — Citoyenne {1.
sitåa-jä’nn), medborgarinna.

Citra’ga 1. Tjitra’ga, ett mystiskt tecken,
som hinduerna dagligen rita på sitt bröst,
för att angiva den sekt, till vilken de
bekänna sig.

Citra’l, Gerania’1, Rhodina’1, kem.,
kamfer-art, som finnes i citronolja och
apelsinskal.

Ci’tras, lat., citronsyrat salt. — C.
arge’n-ticus, se Itrol. — C. fe’rrico-chi’nicus,
citronsyrad järnoxid-kinin. — C. fe’rricus,
jämcitrat. — C. magne’sicus, citronsyrad
talk.

Citra’t (av lat. ci’trus, citronträd), kem.,
citronsyrat salt.

Citre’n, blandning av terpener i citronolja.

Citri’n, miner., gul bergkristall; falsk citrin
är genom upphettning avfärgad ametist.

Citri’na, -um (av lat. ci’trus, citronträd),
bot., citrongul.

Citrfnsalva, farm., salva av
kvicksilver-nitrat, som användes å skrofulösa sår,
skabb m. m.

Citri’nträ, se Sandelträ.

Citrofe’n, kem. farm., modernt preparat av
citronsyrat parafenitidin, som verkar
rogivande och febernedsättande.

Citromy’ces, bot.y en mögelsvamp, som
odlad i sockerhaltig lösning utvecklar
citronsyra, vilken fabriksmässigt kan
framställas på detta sätt.

Citron {lat. ci’treum, gr. ki’tron), bot., den
gula, saftrika frukten av ett österländskt,
i s. Europa odlat träd {Ci’trus me’dica).
Cedrooljan, en produkt av de olika
avarternas färska skal, begagnas till
parfymer. Se Citrus. — Citronmelfss, bot., farm.,
MeWssa officina’lis, begagnas vid kolik
m. fl. åkommor. — Citronolja, cedroolja(se
Citron). —• Citronsyra 1. Citronsalt, kem.,
A’cidum ci’tricum, en i citronsaft och sura
bär i allm. förekommande organisk syra.

Citrona’d, citronlimonad.

Citrona’t, se Cedrat.

Citrone’lla-olja, tekn., eterisk olja av bladen
på Andropo’gon na’rdus, nyttjas till
tvålar, pomador m. m.

Citrongräsolja erhålles ur två gräs,
Andro-po’gon flexuo’sus (Ostindien) och A.
citra’tus (Västindien). Användes i
parfymindustrien.

Citro’nplåster, farm., användes mot
liktor-nar, eksem m. m.

Citro’nsyra, se Citron.

Citrouille, fr. {1. sitro’j), pumpa,
vattenmelon.

Citru’llus, bot., växtsläkte av fam.
Cucur-bita’ceæ. —• C. colocy’nthis, fruktköttet
intensivt bittert, officinelit som kraftigt
pur-gerande (varma Asien, n. Afrika). — C.
vulga’ris, vattenmelon, odlas för den
läckra, läskande frukten. (S. Afrika.)

Ci’trus, bot., växtsläkte av fam. Ruta’ceæ,
inhemskt i tropiska Asien. — C.
aura’n-tium är ett vitblommande träd med många
underarter: f. ama’ra, bigaradier,
pome-rans. Frukter och blad äro officinella. Ur
fruktskalen erhålles bigaradolja.
Blommorna ge neroliolja, som användes till
parfym; f. Berga’mia, bergamott, ger
bergamottolja; f. sine’nsis, apelsin, söt
orange; f. decuma’na, pompelmus, har
mycket stora frukter; f. gra’ndis, lämnar
s. k. grapefruits. — C. medi’ca, är ett
röd-blommande träd 1. buske; f. Llmo’num,
citron, limon; f. Lime’tta, ger limettaolja.
— C. no’bilis, mandarin.

Citrylmonofenetidid, kem., se Apolysin.

Ci/tta, se Cissa.

Città 1. Cività, ital. {1. tjita’, tjivita’), stad.
Ordet förekommer ofta i italienska
stadsnamn, såsom C. nova, nya staden. C.
vec-chia, gamla staden, o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free