Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Clohepied ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Clohepied—Cobitis
283
Clohepied, fr. (1. klåpje’), ett slags franskt
organsinsilke av tre trådar, av vilka en är
lindad kring de två tvinnade.
Cloison, fr. (l. klåaså’ng), tunn skiljevägg
mellan rum, plankvägg, kloasongvägg.
CIoka-me’tern, metr.y indiskt versmått, på
vilket en stor del av det klassiska sanskrits
litteratur är skriven.
Clorrnda, se Chlorinda.
Clorogem’n, kem., se Alstonin.
Clos, fr. {1. klå; av lat. clau’dere, stänga),
inhägnad; en med häckar 1. annat
stängsel omgiven jordrymd, inom vilket man
odlar vinrankor, i synnerhet de ädlare och
bästa sorterna. Därav benämningen Clos
på vissa finare vinsorter, t. ex.
Clos-La-fitte, Clos-Latour o. s. v. — Closerie des
lilas (1. klåseri’ de lila’),
"syrenhemmanet", förr namn på en parisisk danslokal,
som numera kallas Bal Bullier (1. ball
byllie’).
Clostri’dium, bot, ett släkte
smörsyrebakterier.
Closure, se Clöture.
Clot, eng. (1. klåt), klot, ett slags tunt
ylle-1. bomullstyg, som begagnas till foder,
pärmar o. s. v. — Clothband, bokband av
sådant tyg.
Clothi’lda, forntyskt kvinnonamn, enl.
somliga den stridsberömda, enl. andra den
hulda, intagande. På fr. Clotilde (Z.
klå-ti’ld).
Clöture, fr. (1. klåty’r), Closure, eng. (1.
klå’sjör), parlamentarisk term för
debattens avslutande, särskilt för att hindra
obstruktion (se d. o.). —■ Closure by
com-partment, eng. (1. - bai kompa’rtment), i
Englands parlament en särskild form av
closure, som består däri att visst
lagförslag ovillkorligen skall vara slutbehandlat
inom på förhand bestämd tid.
Clou, fr. (1. klo), spik; den mest
intresseväckande delen av en dramatisk,
musikalisk 1. dylik underhållning.
Clove (1. klåv), engelsk ullvikt = 3,5 kg.
Clovis (1. klå Vis), fransk form för Klodvig.
Clown, eng. (1. kla’on), urspr. tölp,
bond-lurk; gyckelmakare i cirkus- 1.
akrobatsällskap; skådespelare, som utför
tölpak-tiga roller.
Cluasi’na, se Cloacina.
Club, eng. (1. klöbb), se Klubb.
Clumps, eng., trädg., smärre
blomstergrupper, vanligen av blott en enda art, i
gräsmattor o. d.
Cluniace’iis-orden, en gren av
Benediktin-orden, med strängare regel, stiftat 930 i
den franska staden Clugny 1. Cluny. Jfr
Kluniacenskongregationen.
Clunis, anat., sätet. — Clu’nes, anat.,
klin-korna.
Clu’pea, zooL, sillsläktet. — C. alo’sa,
stamsill, "majfisk". — C. alo’sa fa’llax,
stak-sill. —• C. hare’ngus, sill. — C. pilcha’rdus,
sardin. — C. spra’ttus, skarpsill, vassbuk.
Clupe’idæ, Clupe’inæ, zool., fiskfamiljen
sillfiskar.
Clu’sia, hot., ett släkte till största delen
epi-fytiska buskar i s. Amerika av f am.
Gutti’-feræ. — C. ro’sea lämnar ett purgerande
gummiharts, vilket även användes som
beck i skeppsbyggeriet.
Clyde-distriktet (1. klajd-), ett av de största
skeppsbyggeridistrikten i England,
beläget i Skottland vid nedre delen av
Clyde-floden.
Clydesdale-hästen, eng. (1. kla’jdsdel-), en
av Storbritanniens bästa arbetshästar.
Clyme’nia, paleont., till devonsystemet
hörande ammonitform, särskilt ymnig i
vissa tyska kalkstenar, Clyme’niakalk.
Clypea’tus (av lat. cly’peus, sköld), bot., med
sköld. —• Clypeola’rius, bot., med liten
sköld.
Cly’sma, gr., se Klistir.
Clytæmne’stra, se Klytemnestra.
cm., förk. för centimeter. — cm^,
kvadratcentimeter. — cm^, kubikcentimeter.
C moll, to7ik., molltonart med c till grundton.
CN, kem., tecken för radikalen Cyan.
C. n. = Conto nuovo, ny räkning.
Cnemidoco’ptea, zool., en akarid på fötterna
hos fåglar.
Cni’cus, bot, från CaWduus (se d. o.)
utbrutet släkte av fam. Compo’sitæ. —• C.
bene-di’ctus, kardbenedikt.
Cni’dium veno’sum, bot, slidsilja, giftig,
täml. ovanlig umbellat. Syn. Se’linum
venosum,
Co, kem., atomtecken för Kobolt (C. baltum).
Co» = Compagnie (se d. o.).
C/o, förk. för C are of (se d. o.).
Coach, automob., se Sedan.
Coa’gulum, lat, löpnat 1. levrat ämne; fysioL,
blodlever. Jfr Koagulera.
Coaks, rättare Cokes, eng. (1. kåks), se Koks.
Coating, eng. (1. kå’ting), ett slags tjockt,
långhårigt ylletyg; slätt, grovt ylletyg för
fruntimmerskappor.
Cob, eng. (1. kåbb), sportt, kraftig
halvblodshäst av medelstorlek.
Cobæ’a sca’ndens, bot, storblommig,
klättrande prydnadsväxt från Mexiko. Fam.
Polemonia’ceæ.
Coba’ltum, lat, se Kobolt.
Cobbler, eng. (1. kåbblör), amerikansk dryck,
bestående av vin, socker, citronskal och
krossad is. Jfr Sherry-kobbel.
Cobble-reach, eng. (1. kåbl-ritsj), sportt, vid
kapplöpning ett steeple-chase-hinder i
form av ett dike med häck eller staket
framför.
Cobden-klubben, engelsk politisk förening,
avsedd att arbeta för utbredning av
statsmannen Cobdens idéer, frihandel, samt
fred och samförstånd mellan folken.
Co’bitis, zool, fisksläkte av fam. K a r p
-fiskar. — C. barba’tula, grönling. —
C. tæ’nia, nissöga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
