Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Codein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Codein—Coffea
285
röd- och vitrandig standert, som hissad
under flaggan utvisar att signalering sker
efter internationella signalboken. Hissad
ensam betyder den svar 1. att signal blivit
förstådd.
Codei’n, kem., kodein, tillhör
opiumalkaloi-derna.
Codeona’1, farm., ett kodeinhaltigt
sömnmedel.
Co’dex, pL Co’dices, se Kodex. — C.
alexan-dri’nus, se Alexandrinska codex, — C.
arge’nteus, se under Argenteus. — C.
au’reus, "gullboken", ett k. biblioteket i
Stockholm tillhörigt handskrivet
evangelium, antagl. från 600-talet. — C.
burea’-nus, en k. biblioteket i Stockholm
tillhörig pergamenthandskrift, innehållande
helgonlegender, en av de äldsta kända
svenska handskrifterna. —• C. charta’ceus,
pappershandskrift. — C. diploma’ticus =
Diplomatarium (se d. o.). — C.
manu-scri’ptus, handskrift. Förk. Cod. ms. —
C. membrana’ceus, pergamentshandskrift.
—■ C. re’gius, den äldsta kända
handskriften av den poetiska Eddan. — C.
rescri’p-tus, en handskrift, vars urspr. innehåll en
gång blivit övertäckt av en annan skrift,
men sedermera återställts. Jfr Palimpsest.
— C. sinai’ticus, den sinaitiska
handskriften, den äldsta kända bibelhandskriften,
från 4:e årh.
Codiæ’um, bot., växtsläkte av fam.
Euphor-hia’ceæ. — C. variegatu’m, s. k. C r o t o n ,
från Australien, odlas allmänt i växthus i
många varieteter.
,Codici’llus, lat., se KodicilL
Codichini {L -ki’-), italiensk korv från
Fer-rara.
Codille, fr. {1. kådi’j), spelt., kodilj,
dubbelhet i vira, lomber m. fl. spel.
Cod-liver-oil {1. kådd-li’vö-åjl),
fiskleverolja.
Cod. ms., förk. för Co’dex manuscri’ptus, se
Codex.
Cæ’cum., lat., anat., blindtarm. — Cæca’Iis,
som rör blindtarmen.
Cælentera’ta 1. Celentera’ter, zool.,
kavitets-djur (maneter och koralldjur).
Cæle’stem a’dspicit lu’cem, lat., den ser det
himmelska ljuset; den uthärdar solens
ljus. Inskrift över universitetet i
Köpenhamn.
Cælestfn, miner., ett av svavelsyrad
stron-tian bestående mineral.
Cælesti’nus och Cælestfna, se Celestinus och
Celestina.
Cælia’ca (av gr. koiWa, bukhåla), med.,
diarré, hos späda barn, utsot. — Cælfacus,
som rör buken; person som lider av utsot.
— Cælialgi’, magplåga, underlivssjukdom.
—• Cælii’tis, inflammation i underlivet. —
—- Cælioce’le, mag- 1. bukbråck. —
Cæ-lioplegi’, underlivsnervslag; även kolera.—
Cæliopyo’sis, varbildning, suppuration i
underlivet. — Cæliorrhe’, utsot. —
Cælio-tomt’, operativt öppnande av bukhålan.
Cæliba’t, se Celibat.
Cælin {1. seli’n), se Cæruleum.
Cælitus subli’mia da’ntur, lat., (1. selitus-),
av himmelen gives det höga (ett av konung
Sigismunds valspråk).
CæIoco’ccus, bot., släkte högväxta palmer i
Polynesien. Deras stenhårda frön,
australiska elfenbensnötter,
svarvas till knappar m. m.
Cæloglo’ssum viri’de (syn. Habena’ria
viri’-dis), bot., grönkulla, svensk orkidé med
gröngul 1. rödbrun kalk och flikiga
knölrötter.
Cælo’m (av gr. ko’Hos, ihålig; 1. se-),
kroppshåla.
Cælosp€’rmæ, bot., underfamilj av fam.
Umbellijeræ.
Cæ’lum, non a’nimum mu’tant, qui träns
ma’re cu’rrunt, lat., klimat, icke karaktär,
ombyta de, som fara över havet.
Cæmete’rium, lat., begravningsplats, särskilt
i Eoms katakomber.
Cæ’na, lat. (1. se-), huvudmåltiden hos
romarna. —• C. Do’mini, Herrans nattvard.
— C. Domi’nica, skärtorsdagen, till
åminnelse av nattvardens instiftelse;
"skärtorsdagsbullan" av 1418, vari alla kättare
förbannas.
Coena’culum, lat. (av cæna, måltid), cenakel,
matsal; även övre våning, vindskupa.
Coerci’bel (av lat. coerceWe, tygla, tämja),
som kan tämjas. — Coerci’bla gaser, gaser,
vilka kunna bringas till fast 1. flytande
form.
Cærulei’n, tekn., en blå färg, bildad genom
upphettning av gallein med svavelsyra.
Cæru’leum, tekn., en ljusblå koboltfärg, som
nyttjas till olje- och pastellmåleri. —
C. beroIine’nse, Berlinblått. — C.
monta’-num, bergblått.
Coesse’ns, se Koéssens.
Cæ’tus, lat., församling.
Cæur, fr. (1. kör), hjärta; herald.,
hjärtfor-mig sköld; spelt., hjärter i kort. — Mon
cæur (1. mång -), min älskling. — De tout
mon cæur {1. dö to mång -), av allt mitt
hjärta; hjärtans gärna.
Cæur de bæuf, fr. (L kör dö böff), "oxhjärta".
Se Ano7ia.
Coffe’a, bot. växtsläkte av fam. Rubia’ceæ,
omkr. 30 träd 1. buskar i gamla världens
tropiker. —■ C. ara’bica, arabiska
kaffebusken, är den viktigaste kaffeväxten,
odlad i många varieteter. —> C. canepho’ra,
från Gaban, odlad på Java, ger
caze’ngo-kaffe med mycket hög koffeinhalt. — C. Ibo,
i Mosambik, ger Ibokaffe. — C. libe’rica,
liberiakaffe, odlas emedan den är
motståndskraftigare mot växtsjukdomar
än arabiska kaffebusken. — C. mauritia’na
(på Réunion och Mauritius) ger ett
koffeinfritt kaffe, café marron. — C. steno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>