Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Comme il faut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
Comme il faut—Comocladia
moyante. —• C. mi’mica, folklustspelet, av
vilket c. delVarte är en form.
Comme il faut, fr, (L kåmm il få), som sig
bör; passande; mönstergillt; på modet.
Commelina’ceæ, bot, växtfamilj bland
mono-kotyledonerna. Många arter odlas som
prydnadsväxter, t. ex. CommeWna och
Tradesca^ntia,
Commemora’tio episcopo’rum upsalie^nsum,
laLy "Uppsalabiskoparnas minnesdag",
kallas i medeltida handlingar 12 juli.
Commemora’tio o’mnium anima’rum 1.
sanc-to’rum, lat., allhelgonadagen. — C. o.
fide’-lium, allasjälarsdag.
Commenda’tio in vassa’ticum, lat., ett slags
rekommendation, varigenom en person hos
en annan anhöll att få bliva dennes vasall.
Cominent, fr. (1. komma’ng), huru, varför;
är det möjligt. Betecknar i Tyskland
bur-schikosa sedvänjor. Jfr Komment.
Commenta’rius, lat., se Kommentar.
Comme’ntum, lat. (av commini’sci,
uppfinna), dikt, osanning.
Commerce, fr. {L kåmme’rs), se Kommers.
—• Jeu de commerce {1. sjö dö -),
sällskapsspel.
Comme’rcium, lat. (av merx, handelsvara),
rättighet att enl. romersk lag förvärva
och avyttra egendom, sluta bindande
avtal m. m.
Commére, fr. (1. kåmmä’r), gudmoder;
skvallersyster. — Commèrage {1. ra’sj),
prat, skvaller.
Comminuti’v fraktu’r, med., benbrott med
söndersplittrade benändar.
Commipho’ra, hot., afrikanskt växtsläkte av
fam. Bursera’ceæ. Innehåller välluktande
balsam, som stelnar till hartser, vilka
användas till rökelse och i medicinen. — C.
abyssi’nica, ger myrra. — C. ery’threa, ger
ett balsamdoftande trä, gafa’lträ, som i
Orientens moskéer användes till rökning.
— C. Opaba’lsamum, ger mekkabalsam. —
C. Playfairii, ger ett myrraliknande harts,
molmo’l. — C. roxburghia’na (Ostindien),
ger indiskt bdellium 1. gugu’l.
Commis, fr. (1. kåmmi’), handelsbetjänt,
bokhållare. — C. courtier (1. - kortie’),
växelagent. — C. voyageur (1. - våajasjö’r),
handelsresande.
Commi’ttee, eng. (1. -ti), komité (se d. o.).
Commi’ttee general, eng. (1. -ti dje’neröl),
allmänt utskott (av över- och underhuset).
Commodame’nte, ital., tonk., med bekvämt
föredrag.
Co’mmodans 1. Commoda’tor, lat., långivare.
— Commodata’rius, låntagare. —
Commo-da’t 1. Commoda’tum, lån, räntefritt lån;
även lånekontrakt.
Commode, fr. (1. kåmmå’dd), bekväm,
maklig.
Commode’tto, se Commodo.
Co’mmodo, ital., tonk., bekvämt, makligt. —
A su’o commodo, efter gottfinnande (t. ex.
i avseende på takten).
Commodore, eng. (1. kåmmådå’r, av lat.
com-menda’re, anförtro), sjöv.j kommodor,
befälhavare över en flotta 1. ett örlogsskepp.
— Commodoreskepp, det skepp, på vilket
kommodoren befinner sig.
Commoners, eng. (1. kå’mmönörs), 1.
Com-mons (se d. o.), kallas i England alla, som
icke äro pärer; även studerande av andra
rangen vid engelska högskolor.
Common hall, eng. (1. kå’mmön hål),
stadshus. — Court of Common hall {1. kåt åvv
-), rådstuvurätt.
Common-law, eng. (1. kå’mmön-lå), jur.,
hävdvunnet bruk, sedvanerätt,
sammanfattningen av de rättssedvänjor, regler och
grundsatser, vilka hämta sin giltighet
såsom engelsk lag från ett obestritt
användande sedan äldre, stundom urminnes tid.
Commonprayer, eng. (1. kå’mmön-pre’ör),
allmän kyrkobön; den biskopliga engelska
kyrkans antagna liturgi. — The book of
Commonprayer (1. - bok åvv -),
kyrkohandbok.
Commons, eng. (1. kå’mmöns), pl.,
medlemmarna i underhuset (andra kammaren) i
England. Se Commoners. — House of
commons {1. haus åvv -), underhuset.
Common sense, eng. {1. kå’mmön säns), sunt
förnuft.
Commonwealth, eng. (1. kåmmönoä’lth), eg.
gemensam rikedom, numera allmän
benämning på hela det brittiska väldet. —
C. of Australia, Australiska
statsförbundet.
Commo’tio, lat., skakning; med., skakning
av något visst organ. — C. ce’rebri,
hjärn-skakning.
Commu’ne bo’num, se under Bonum. —
Com-mune’ros, sp., pl, medlemmarna av ett
1821 i Spanien bildat hemligt sällskap till
införande av frihet och folkregering.
Commune de Paris, fr. (1. kåmy’nn dö pari’).
Pariskommunen (se d. o.).
Commu’ne naufra’gium du’lce, lat.,
gemensamt skeppsbrott är ljuvt.
Commune’ros, se under Commune bonum.
Communica’tio idio’matum, lat., teoZ., läran
att Kristi båda naturer äro delaktiga av
varandras egenskaper.
Commu’nio bono’rum, se under Bona.
Commu’nio fncidens, lat., jur.,
bolagsförhållande utan avtal mellan
intressenterna, t. ex. samarvingar.
Communiqué, fr. (1. -mynike’), meddelande,
beriktigande (från en regering, ett
ämbetsverk 1. dylikt), avsett att
offentliggöras i någon tidning; kommuniké.
Communis, -e, lat., bot., allmän, vanlig.
Commuta’tus, -a, -um (av lat. commu’to,
utbyta), bot., förväxlad.
Comocla’dia, bot., västindiskt växtsläkte av
fam. Anacardia’ceæ. Träd med svartaktig,
skarpt etsande saft. —> C. denta’ta, har
frukter som användas till svartfärgning.
— C. integrifo’lia, ger ett svart trä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
