- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
294

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Con fermezza ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

Con fermezza—Congrégation du Sacré-cæur de Jesus

hållare (särskilt vid varietéf
öreställningar).

Con ferme’zza, se under Fermat.

Conferva’ceæ, hot., en talrik, till de gröna
algerna hörande familj. Under torra
somrar ser man ofta bottnen i uttorkade
vattensamlingar överdragen med en av dessa
alger bildad, pappersliknande (ofta
vit-aktig) hinna, som av allmänheten kallas
meteorpapper.

Confe’ssio, lat., se Konfession; hyggn., en till
sarkofag för kyrkans titelhelgon bestämd
grift under sanktuariet i den
gammal-kristna basilikan. — C. augusta’na,
Augs-burgiska bekännelsen. — C. fi’dei,
trosbekännelse. —• C. o’ris, munnens
bekännelse. — Confessiona’rius, biktfader. —
Confessio’nis sigfllum, biktens insegel. —
Confe’ssor, bekännare; hedersnamn för
dem av de första kristna, som ståndaktigt
uthärdade förföljelserna. — Confe’ssus,
missdådare, som bekänt sin förbrytelse. —
Confessus et convi’ctus, person, som inför
domstol bekänt och blivit överbevisad.

Con festività, se Festivo,

Confe’tti, ital, pL, urspr. sockrade mandlar
och nötter, som man under karnevalen i
Italien på skämt kastade på varandra;
numera små för samma ändamål
förfärdigade krit- 1. gipskulor, tunna, färgade
papperslappar m. m.

Confiance, fr. (1. kångfia’ngs), tillförsikt,
förtroende.

Confide’ns, se Konfidens. — Confident 1.
Confié, fr. (1. kångfida’ng, kångfie’),
förtrogen.

Con fiere’zza, se under Fier.

Confirma’tio, lat., bekräftelse, stadfästelse.
Jfr Konfirmation.

Confi’teor, lat, eg. jag bekänner;
syndabekännelsen, som den katolske prästen
läser, innan mässan börjas; den katolska
biktbönen. — Confite’nt, person som
biktar, biktbarn.

Confiture, fr. (I kångfity^r), sylt, syltsaker,
konfekt. — Confiseur (1. kångfisö’r) 1.
Con-fiturier (1. kångfityrie’), sockerbagare.

Co’nfluens (av lat. conflu’ere, sammanflyta),
hot., sammanflytande.

Conflue’ra, se Konfluera. — Conflu’xus, lat.,
sammanströmmande, tillopp.

Confoca’1, lat., som har gemensam
brännpunkt.

Confo’rmers, eng., 1. Konformi’ster, "de

överensstämmande" de engelska
protestanter som förklarade sig gilla de under
drottning Elisabeth uppställda 39
högkyrkliga artiklarna. De, som ej biföllo,
kallades Nonkonformister. Jfr
Dissenters.

Confort, fr. (1. kångfå’r), undsättning, hjälp,
tröst. — Conforta’ntia, lat., pl, med.,
stärkande medel.

Con fo’rza, ital., tonk., med (dynamisk)
styrka, slagkraft.

Confrago’sus, lat, bot, bruten, skrovlig.

Confra’ter, nylat. (av con, med, och fra’ter,
broder), medbroder, ämbetsbroder.

Confrère, fr. (1. kångfrä’r), medbroder,
ämbetsbroder.

Confrérie de la Basoche, fr. (1. kångfräri’ dö
la baså’sj), se Basoche. — C. de la passion
(1. - dö la pasiå’ng),
"passionsbrödraskapet", en förening av parisiska borgare,
vilka på Karl VI :s tid fingo tillåtelse att
uppföra passionsspel i Paris. Upphävdes
1547.

Con fre’tta, se under Fretta.

Confu’cius’ lära = Kon-fu-tses lära (se d. o.).

Con fuo’co, ital., tonk., med eld, livlighet.

Confu’siö gra’duum, lat., det i svenska lagen
förbjudna fall, att en omgift persons barn
i det tidigare äktenskapet äktar sin
styvfaders 1. styvmoders fader 1. moder.

Confusiona’rius, lat., person, som ställer till
oreda och trassel. — Ännus confusio’nis,
se under Anmis.

Confu’sum cha’os, lat., en intrasslad sak,
villervalla.

Confuta’tio, lat., konfutation, vederläggning.

Con ga’rbo, se under Garbo.

Conge, Carge 1. Corge (1. -sj), i Indien
benämning på ett antal av två stycken
(särskilt i fråga om manufakturvaror).

Congé, fr. (1. kångsje’), avsked. —• Pour
prendre congé (1. por prangdr -), för att
taga avsked. Förk.: p. p. c. — Congedie’ra,
avskeda.

Congele’ra (lat. congeWre) och Congelatio’n,

se Kongelera och Kongelation.

Co’nger, zool., havsål.

Conge’sta (av lat conge’stio), hot,
sammandragen.

Congestio’n, se Kongestion. — Conge’stio
sangui’nis, lat, med., blodstockning genom
otillbörligt blodtillopp.

Co’ngius, romerskt mått för våta varor =
3,2S 1.

Conglomera’tus (av lat. conglo’mero,
hop-nysta), hot., hopgyttrad.

Conglutina’ntia, lat, pl., m^d., medel, som
sammanhålla sårkanter. —
Conglutina-tio’n, sammanklibbning.

Congo’nha, hot., ett brasilianskt matte av
Villare’sia congo’nha.

Con grande’zza, ital., tonk., med höghet. —
C. gra vita’, med allvar; värdigt. — C.
gra’zia, med behag.

Congrega’tio, lat., församling, samfund. —
C. de propaga’nda fi’de, lat. Propagandan,
ett av påven Gregorius XV år 1622
förordnat sällskap till utbredande av den
romersk-katolska läran. — C. sancto’rum,
teoL, de heligas samfund. Se
Kongrega-tion.

Congrégation du Sacré-cæur de Jésus, fr. (1.

kångregasiå^ng dy säkre’ kör dö sjesy’s),
Jesu heliga hjärtas brödraskap, en
förtäckt jesuitisk orden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free