- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
295

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Congreveska raketer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Congreveska raketer—Consequens

295

Congreveska raketer (/. kånggriV), ett slags
brandraketer, uppfunna av engelsmannen
Congreve.

Congrevetryck {1. kànggriV-) ett av
engelsmannen Congreve uppfunnet sätt att
samtidigt trycka med flera färger.

Congu 1. Kongo, en svart kinesisk tesort; en
ostindisk tesort.

Con gu’sto, ital.y tonk., med smak, smakfullt.

Co’mcus, lat. (av co^nus), hot., kägellik.

Coni’dium, gr.-lat. (siY gr. /co’ms, stoft), bot.,
konidie, den gamla benämningen på en
genom cellavsnöring från ett
svampmyce-lium bildad spor.

Confferæ, bot, barrträd, fanerogam
växtfamilj tillhörande gruppen
Gymno-speWmæ, nakenfröiga växter.

Conii’na, kem., koniin, den verksamma
beståndsdelen i odört, Co’nmm macula’tum,
är ett nervmedel och användes mot kramp
och värk.

Con i’mpeto, ital., tonk., med häftighet

Co’nium, bot., farm., ett växtsläkte, hörande
till fam. UmbelWferæ. En av dess arter
är odörten, Co’nium macuWtum, som,
torkad, utgör den officinella He’rba co’nii.

Conjecta’nea, lat., pl., eg. allehanda;
skriftlig samling av gissningar och
anmärkningar.

Conjuga’ta (av lat. conjuga’re, förbinda),
lat., förenad. — C. ve’ra, anat.y linje
mellan symfysen och promontorium. — C.
obli’qua, anat., den sneda bäckendiametern.

Conjuga’tæ, bot., en klass mikroskopiska
söt-vattensalger.

Conju’nctim, lat., tillsammans, gemensamt, i
förening. —• Conju’nctis vfribus, med
förenade krafter.

ConjunctiVa, anat., ögats bindhinna. —
Con-junctivi’tis, med., inflammation i ögats
bindhinna.

Con legere’zza, ital. (1. ledd jer-), tonk., med
lätthet.

Conmor, gæliskt mansnamn (av con, vishet,
och mor, stor).

Con morbide’zza, ital., tonk., med vekt och
mjukt anslag.

Con mo’to, ital., tonk., med rörelse, livligt.

Conn., förk. för Connecticut.

Connaissance, fr. (1. kånnäsa’ngs; av lat.
cog7io’scere, lära känna), bekantskap. —
Une connaissance à faire (1. ynn - affä’r),
en bekantskap att göra, som det lönar
mödan att göra. — Connaissable (1.
kån-nässa’bl), igenkännelig. — Connaisseur
(/. -ör), fem. Connaisseuse {1. -ö’s),
kännare, "förståsigpåare".

Connaissement 1. Connoissement, fr. (1.
kån-nässöma’ng), handelst., konnossement,
skeppsfraktsedel.

Conna’t (lat. conna’tus), medfödd.

Conna’tus (av lat. con, med, samman, och
na’sci, födas), bot., sammanväxt.

Conneta’bel (fr. connétable, av lat. co’mes
sta’buli, stallgreve), urspr. överstall-

mästare; senare överriksmarskalk och
överfältherre i Frankrike. Jfr Konnetabel.

Connexio’n 1. Conne’xus, lat., samband,
sammanhang, förening. Se Konnexion.

Connive’ns, se under Connivera.

Connive’ra (lat. conniveWe), se genom
fingrarna med något; gynna, understödja. —
Connive’ns (lat. connive’ntia),
efterlåten-het, flathet; bot., sammanlutande.

Connoissement, se Connaissement.

Connotatio’nstermin, nylat., jur.,
likvidationstermin, preskriptionstid för
anmälning av skulder till 1. av fordringar hos
ett bo 1. en massa.

Connt. — Connoissement (se d. o.).

Connu’bium, lat.j äktenskap; äktenskapsrätt.

Conope’a, lat., bot., mygg- 1. fluglik.

Conopo’dium ma’jus, bot., jordnöt, sällsynt
umbellat (i Skåne). Den runda,
valnötstora roten är ätlig.

Cono’rum pi’ceæ, lat., bot., på grankottar.

Con passio’ne, ital., tonk., med passion.

Conque’stor, mlat., erövrare. — Conquéte, fr.
(1. kångkä’t), erövring.

Conquistado’res, sp. (1. -kistadå^res, av
con-quistaW, röva, och detta av lat.
conqui’-rere), pl., de män, som erövrade det s. k.
Spanska Amerika; även deras ättlingar.

Con ra’bbia, ital., tonk., med raseri.

Co’nrad, se Konrad.

Consangui’neus, lat., blodsförvant. —
Con-sanguinite’t, blodsförvantskap, släktskap.

Co’nscia mens re’cti fa’mæ menda’cia ri’det,
lat. ordspr., ett gott samvete ler åt ryktets
lögner. — Conscie’ntia mi’lle te’stes, ett
gott samvete uppväger tusende vittnen.

Consecra’tio, lat., se Konsekration.

Consecu’tio te’mporum, lat., språkv.,
tempus-följd.

Conseil, fr. (1. kångsä’j, lat. consi’lium), råd;
rådförsamling. — C. d’état (1. - deta’),
fransk statskorporation, som dels yttrar
sig om lagar, dels har dömande myndighet.
—• C. de prud’hommes (Z. - dö prydå’mm),
namn på i åtskilliga av Frankrikes och
Belgiens större fabriksstäder upprättade
fabriksdomstolar.

Conseiller, fr. (1. kångsäjie’), rådgivare, råd.

Conse’nsus, lat., överenskommelse; bifall,
samtycke. — C. ge’ntium 1. C. o’mnium, en
uppfattning, gängse hos alla folk; allmän
överensstämmelse. — C. nervo’rum., med.,
nervers gemensamma mottaglighet för
intryck på en del av dem. — C. ta’citus, tyst
bifall. — Consentement, fr. (1.
kångsang-töma’ng), samtycke, bifall. — Consente^ra,
bifalla, samtycka.

Conse’ntes dii, rom. myt., gemensamt namn
på Olympens tolv förnämsta
grekisk-italiska gudar.

Con sentime’nto, ital., tonk., känslofullt.

Co’nsequens, pl. Conseque’ntia, lat. (den 1.
det) efterföljande. Jfr Antecedentia. —
Par consequent, fr. (1. - kångseka’ng),
följaktligen. — Sans conséquence (1. sang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free