- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
298

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Contrafacient ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298

Contrafacient—Contubernalis

in adje’cto, motsägelse i biordet, t. ex.
fyrkantig cirkel.

Contrafacie’nt, se Kontrafacient.

Contrahe’ntia, lat., pl., med,y
sammandragande medel.

Contraindice’ra, ny lat. (av co’ntra, emot, och
indicaWe, visa), antyda motsatsen; med.,
säges om någon förhandenvarande
omständighet, som förbjuder användandet av
ett eljest indicerat medel. ) ( Indicera.
— Contraindikatio’n, med., omständighet,
som förbjuder att vid behandling av
sjukdom använda det medel, vilket eljest bort
användas. )( Indikation.

Contr’a’lto, ital., tonk., den andra stämman,
1. altstämman.

Co’ntra natu’ram, lat., mot naturen. — C.
ratio’nem, mot förnuftet. — C. se’xtum,
mot det sjätte (budet).

Co’ntra princi’pia nega’ntem disputa’ri non
pc.’test, lat., med den, som nekar till
grunderna, kan man ej disputera.

Contra’rium, pl. Contra’ria, lat., motsats,
motsatta ting. — In contra’rium, lat.. Au
contraire, fr. (1. å kångträ’r), tvärtom.

Contrastimuli’sm, se under Contrastimulus.

Contrasti’mulus (av lat. co’ntra, emot, och
sti’mulus, retning), med., motretning, en
retning 1. förhöjd verksamhet, som
framkallas i kroppen för att häva en annan,
sjuklig retning 1. ett sjukdomstillstånd. —
Contrastimuli’sm, ett läkesystem, som
stöder sig på läran om motretning. —
Contras ti muli’s t, anhängare av denna lära.

Contrat6’mpo, se Contretemps.

Contrat social, fr. {1. kàngtra’ såsia’l),
"samhällskontraktet", titeln på ett av J. J.
Eousseaus förnämsta arbeten.

Co’ntra vi’m mo’rtis non est medica’men in
ho’rtis, lat. ordspr., mot dödens makt
finnes icke något botemedel.

Co’ntra vi’m non va’Iet jus, lat.y makt går
över rätt.

Contre, fr., se Contra.

Contre-amiral, fr. (1. kångtramira’ll; av
contre, emot, och amiral, se d. o.), se
Konter-amiral.

Contreapproche, fr. (1. kångtrapprå’sj), se
Kontra-approche.

Contrebalance, fr. (1. kångtrbala’ngs), se
Kontrabalans.

Contrebandc, fr. (1. kångtrba’ngd, av lat.
cG’ntra, emot, och mlat. ha’nnum, lag),
kontraband, olagligen införda 1. utförda
varor.

Contrebille, fr. (1. kàngtrbi’j), i biljardspel:
den boll^ som vid återstudsningen från
vallen träffar motspelarens boll.

Contre-cæur, fr. {1. kångtrkö’r), eg. mot
hjärtat; väggen bakom en kakelugn 1.
kamin. — à contre-cæur, ovilligt, ogärna.

Contrecoup, fr. (1. kångtrko’), åter stöt,
åter-studsning; återverkan.

Contredanse, fr. (1. kångtrda’ngs), se
Kontradans.

Contre-escarpe, fr. {1. kångtresska’rp), vid
fästningsverk: yttre gravväggens
sluttning ; även ofta yttre gravranden med den
därpå befintliga betäckta vägen samt
gla-cisen (se Glads).

Contre-fagon, fr. {L kångtrfaså’ng),
efter-bildning; otillåtet avtryckande av en bok
c. d.

Contrefait, fr. (1. kångtrfä’), konterfej,
avbild av en person.

Contrefort, fr. (1. kångtrfå’r), stödjemur,
strävpelare; geogr., sidogren av en
bergsträcka.

Contrefu’ga, tonk., kontrafuga, dubbelfuga,
motfuga.

Contregarde, fr. {1. kångtrga^rd), krigsk.,
sköldvall; bålverk, uppkastat till skydd
för något bröstvärn.

Contremarche, fr. (1. kångtrma’rsj), krigsk.,
en marsch i motsatt riktning; motdrag.

Contremarque, fr. (1. kångtrma’rk),
kontramärke; märke på varupackor, fastager
o. s. v.

Contremine, fr. (1. kångtrmi’nn), krigsk.,
kontramina.

Contrepartie, fr. (1. kångtrparti’), handelst.,
motbok.

Contrepas, fr. (1. kångtrpa’), dansk.,
kontra-steg, motsteg, halvsteg.

Contre-pente, fr. (1. kångtr-pa’ngt), 1. Glacis
en c. (1. glaci’ ang -), krigsk., den yttre
långsluttande och gångbara
gravsluttningen. Jfr Glacis.

Contrepied, fr. (1. kångtrpie’), jaktt.,
hundens drivande på oriktigt spår; motspår,
bakspår.

Contrepoids, fr. {1. kångtrpåa’), motvikt;
balanserstång för lindansare.

Contreronde, fr. (1. kångtrrå’ngd), krigsk.,
motrund, kontrollrund.

Contresalut, fr. (1. kångtrsaly’),
återhäls-ning medelst flagga 1. kanonskott.

Contresens, fr. {1. kångtrsa’ng), motsägelse;
bakvänd, oriktig mening.

Contresignal, fr. {1. kångtrsinja’ll), mot- 1.
kontratecken.

Contretemps, fr. (1. kångtrta’ng), 1.
Contra-te’mpo, ital., oförmodat hinder, motgång;
ridk., hästens felaktiga avbrott i sin
regelmässiga rörelse; fäktk., en i orätt tid
använd stöt; tonk., rubbning i takten.

Contrevent, fr. (1. kångtrva’ng), vindskärm,
yttre fönsterlucka.

Contrevisite, fr. (1. kångtrvisi’tt), eg.
mot-besiktning; kontravisit, motbesök.

Con triste’zza, ital, tonk., sorgset.

Contri’tio co’rdis, lat., enl. katolska
kyrkoläran den hjärtats förkrosselse, som
kommer av kärlek till det goda.

Controve’rsus, lat., bot, motsatt.

Contuberna’lis, lat. (av con, med, och
ta-be’rna, koja, tält), eg. tältkamrat; kamrat,
sällskapare. Se Kontubernal. —
Contu-be’rnium, i det gamla Eom namnet på
äktenskap mellan en fri och en slav 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free