Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Coregonus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Coregonus—Gorona
801
mer av detta släkte förorsaka
silkesmasksjukan, muskardin. Andra former är o
nyttiga emedan de angripa skadeinsekter.
Core’genus, zooL, siksläktet. —• C. a’lbula,
siklöja. Eommen kallas "löjrom". — C.
lavare’tus, vanlig sik. — C. maræ’na,
storsik. — C. nilsso’nii, Ringsjöns blåsik.
Coreo’psis, bot., med Da’hlia besläktat
prydnadsväxtsläkte av fam. Compo’sitæ.
Co’rfitz, ett mansnamn, antagl. av engelskt
ursprung.
Corge, se Conge»
Coria’ndrum sati’vum, hot., koriander, som
kryddväxt odlad umbellat från
Medelhavsländerna.
Coria’ria myrtifo’lia, hot.y redoul, en växt i
v. Medelhavsområdet. Användes till
garv-ning och svartfärgning. Innehåller ett
skarpt giftigt narkotiskt ämne, KoriarWn.
Coridi’n, kem.j ett ämne av basisk karaktär,
som innehålles i stenkolstjäran.
Cori’nna, ital.y Corinne, fr. (1. -ri’nn),
kvinnonamn (trol. av lat. cor, hjärta).
Coriola’nus, drama av Shakespeare.
Co’ris, zool.y fisksläktet girella av fam.
Läppfiskar. — C. ju’lis, junkergirella.
Cori’sco, port., meteor., kornblixt.
Co’rium, lat., anat., läderhuden.
Cor leo’nis, lat., "lejonhjärtat", se Cor och
Regulus.
Corlfss-maskin, ångmaskin med
slidregle-ring enl. amerikanen Corliss’ system,
kallad Corlfssreglering.
Co’rmac, gæliskt mansnamn, munskänk.
CG’rmus, zool., djurkoloni (t. ex. stack).
Corna’ceæ, bot., växtfamilj, tillhörande
ordn. Umbelliflo’ræ. Se Cornus.
Cornamu’sa, ital., Cornemuse, fr. (1.
kårn-my’s), tonk., en fordom bruklig italiensk
skalmeja (se d. o.); även säckpipa.
Co^rnea, lat., anat., ögats hornhinna.
Corned beef, eng. (1. - bif), saltat
nötkreaturskött i hoplödda blecklådor.
Corne’foros, astr., stjärna i stjärnbilden
H e r k u 1 e s.
Corneille {1. kårnä’j), franskt familjenamn
(av lat. cornicula, dimin. av co’rnix,
kråka). Namn på en av Frankrikes största
författare, Pierre C., "det moderna
franska dramats fader".
Corne’lii, romersk släkt. Bland dess
medlemmar märkas Scipio d. ä. och Scipio d. y.
Corne’lius och Cornelia, latinskt mans- och
kvinnonamn (av co’rnu, horn).
Cornemuse, se Cornamusa.
Corner, eng. (1. kå’nö), "hörn", amerikansk
börsterm för ett slags tillfälligt monopol
å en viss vara, åstadkommen genom
spekulation å varubörsen och åsyftande
förvärv av kontrollen över hela kvantiteten
av den i marknaden befintliga varan.
Cornetti’no, Corn€tti’st, se under följande
ord.
Corne’tto, ital., tonk., se Kornett. — Cornet-
ti’no, liten zink (se d. o.). — Cornetti’st,
zinkblåsare (se Zink).
Cornevilles klockor {1. -vills, fr. Les cloches
de Corneville), operett av Planquette.
Corniche, fr. (1. kårni’sj), byggn., karnis (se
d. o.), kornisch, kransgesims, gardinlist.
Corniche, L a, fr. (1. la kårni’sj, ital.
Cor-nice), den världsberömda vägen längs
Rivieran från Nizza till Genua. —■
Cor-niche-banan, den med La corniche
jämnlöpande järnvägen.
Cornicula^tus, -a, -um (av lat. corni’culum,
horn), bot., med små horn. —
Cornucopioi’-des (av lat. co’rnu, horn), bot., lik ett
ymnighetshorn. —• Cornu da’mæ, bot.,
dovhjorthorn. — Cornu’tus, bot., med horn.
Corni’n, kem., en i rotbarken av den
amerikanska benveden, CoWnus fWrida,
förekommande bitter, kristallinisk växtbas.
Co’rnish stone, eng. (1. -nisj stån), ett i
Corn-wall förekommande slag av porslinslera.
Co’rniska 1. Ko’rniska {eng. co’rnish),
utdött keltiskt språk, som till slutet av
1700-t. kvarlevde i Cornwall.
Corn laws, eng. (1. kån-lås), spannmålslagar.
Co’rno, ital, tonk., horn. — C. di basse’tto
= Basetthorn (se d. o.). — C. di caccia
{1. - ka’ttja), valthorn, jakthorn. — C.
inglese, engelskt horn.
Co^rnu, pl. Co’rnua, lat., horn.
Co’rnu Amalthe’æ, lat., se Amalthea.
Co’rnu ce’rvi, lat., hjorthorn.
Hjorthornsgelé, berett av raspat hjorthorn, användes
förr i medicinen.
Co^rnu co’piæ, lat., ymnighetshorn.
Co’rnus, bot., växtsläkte, tillhörande fam.
Corna’ceæ. —• C. a’lba, videkornell, odlad
buske med rödbruna grenar. — C. mas,
odlad i mell. och s. Europa, frukter ätliga,
användas till "sorbet". — C. sangufnea,
hårdved, vild i s. Sverige, ofta odlad. —
C. sue’cica, hönsbär, ört med klarröda
stenfrukter.
Cornu’ta, lat., kem., en kolvflaska (retort)
med två halsar, den ena rak och kort, den
andra lång och böjd.
Cornu’tus, lat. (av co’rnu, horn),"behornad";
log., hornslut; fordom en ny bakad student
(med anledning därav att en sådan vid sin
deposition [se d. o.] försågs med en
hornprydd huvudbonad).
Co’ro, ital, Chæur, fr. (1. kör), se Kor.
Corocore, se Caracore.
Coro’lla, lat., liten krans; bot., blomkrona.
— Corolla’rium, urspr. en krans av
förgyllda 1. försilvrade blommor, som hos
romarna gavs till belöning åt skådespelare;
sedan, i allm., vad som fås på köpet; log.
och mat., korollarium, följdsats av en
bevisad sats. —• CorolIi’tisk, byggn., prydd
med lövverk.
CorolIiflo’re, bot., dikotyledoner med
sambla-dig blomkrona och ståndarna fästa på
denna.
Coro na, lat., krans, krona; latinskt kvinno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
